Autism är en medfödd funktionsavvikelse som handlar om hur personen i fråga uppfattar världen och hur hen kommunicerar och samspelar med andra. Hjärnan bearbetar information på ett annat sätt hos en autistisk person, jämfört med de flesta andra. Men autism visar sig på olika sätt hos olika personer och symtom och svårighetsgrad varierar beroende på ålder och utvecklingsnivå. Skillnaderna mellan olika personer som har autism är stor, och man brukar därför prata om autism som ett spektrum med många olika nyanser.
Begränsad social förmåga och överkänslighet
Gemensamt är att den som har autism ofta fungerar ofta lite annorlunda än det förväntade i samhället och det kan därför vara svårt att bli förstådd och även att förstå andra. Men det kan vara svårt att diagnosticera autism. Tydliga kännetecken på autism är att man har en begränsad förmåga till socialt samspel, samt att man har begränsade och repetitiva beteendemönster, intressen eller aktiviteter. Att vara över- eller underkänslig för sinnesintryck som ljud, ljus, dofter och känsel är också vanligt och kan påverka vardagslivet.
Men hur uppstår egentligen autism? En autistisk personlighet är förknippad med både kognitiva styrkor och svårigheter, säger Darko Sarovic till sajten Forskning.se. Han är läkare vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och har utvecklat en teoretisk förklaringsmodell för hur autism uppstår.
LÄS OCKSÅ: Tarmbakteriernas inverkan på ADHD och autism
Ny modell gör det lättare att upptäcka autism
Den nya modellen som han har tagit fram ska göra det lättare att upptäcka autism, även när symtomen inte är så tydliga. Den kan även hjälpa till att ge svar på frågor om skillnader mellan könen.
I en pilotstudie som med hjälp av den nya förklaringsmodellen testade 46 personer så blev 24 diagnosticerade med autism och 22 utan.
Modellen kopplar samman tre faktorer som gör att en person uppfyller kriterierna för att få diagnosen autism. De väger olika tungt men ligger tillsammans till grund för diagnosen, där personligheten (1) kan ses som basen på en pyramid, som sedan fylls på med ett mellanlager i form av kognitiv kompensation (2). Slutligen har pyramiden en topp bestående av exponering för riskfaktorer (3).
LÄS OCKSÅ: Nya tester kan upptäcka autism i blodet
3 avgörande faktorer för en autismdiagnos
- Autistisk personlighet: Att personen har personlighetsdrag. Det kan till exempel röra sig om ”smala”, nischade intressen, ett stort behov av rutiner och att ha svårt med sociala koder och att förstå ironi och. Att vara noggrann, energisk, uthållig och fokuserad på sina uppgifter är också vanligt. Personlighetsdragen kan personen i fråga delvis har ärvt, men delvis har de formats under den tidiga personliga utvecklingen.
- Kognitiv kompensation: Detta handlar om personens förmåga, eller brist på förmåga, att kompensera för sina personliga svagheter. Och förmåga att lära sig, förstå och anpassa sig till omgivningen. Att ha hög intelligens eller ett bra arbetsminne kan exempelvis underlätta bearbetningen av information när man interagerar med andra människor. Det kan i sin tur väga upp för svårigheter att förstå hur andra personer tänker och menar.
- Exponering för riskfaktorer: Det kan handla om infektioner, skadliga genetiska varianter och andra slumpmässiga händelser under graviditeten, eller om problem under förlossningen eller tidig barndom som får en negativ påverkan på hjärnans utveckling.
Samspelet mellan alla tre faktorer leder till diagnos, men det är främst nr 3 som leder till att det är stora skillnader mellan olika personer inom autismspektrat, menar Darko Sarovic.
Källa: Forskning.se, Hjärnfonden och organisationen Autism Sverige
Visste du…
- Att 1-2 procent av befolkningen i Sverige har en diagnos inom det som kallas autismspektrumtillstånd, AST, dit autism hör.
- En AST-diagnos är flera gånger vanligare hos pojkar än flickor.
- Att ärftlighet har stor betydelse vid autism. Barn har högre risk för att få autism om föräldrarna har autistiska personlighetsdrag. Till exempel är det vanligare att ingenjörer och matematiker är föräldrar till barn med autism.
- Att det är särskilt svårt att upptäcka autism hos flickor. Kanske för att de överlag har högre social kompetens som kan innebära att de är bättre på att kompensera för sina svårigheter, menar Darko.
Kampanj vill lyfta autistiska barn
Barn med autism och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf) har det ofta tufft med skolgången, eftersom de inte får sina behov tillgodosedda och det fortfarande saknas mycket kunskap om npf.
Med kampanjen ”Min fulla potential” vill Hjärnfonden att alla barn ska nå sin fulla potential i skolan. ”Vi vill inspirera skolan, elever och föräldrar med de goda erfarenheter som finns och samla på fler exempel när skolan fungerar för alla”, skriver Hjärnfonden.
Hjärnfonden lyfter också att det redan idag finns goda exempel i svenska skolan: allt från att man har sänkt takhöjden eller skaffat hörselkåpor till att man gjort schemat tydligare.