Patrik Wincent, beroendeterapeut, expert i TV-programmet ”Lyxfällan” och uppskattad bloggare på Kurera kom nyligen ut med boken ”Shop tll you drop” om shoppingberoende.
Shoppingmissbruk är kanske det enda missbruk som, åtminstone indirekt, uppmuntras av samhället och staten enligt Patrik Wincent. Detta för att samhällsekonomin bygger på att vi konsumerar och följer trender, äter ute och skaffar de senaste teknikprylarna.
– Vi köper inte bara saker vi måste ha, vi köper saker för att vi inte kan låta bli, och av en massa andra anledningar också.
Vanligt shoppa på nätet
Sex av tio shoppar via nätet, enligt Patrik rör det sig där mest om kläder och sportartiklar.
– Man kan väl säga att shoppingen blir ett problem när vi tenderar att spendera så mycket tid, energi och pengar på att shoppa att andra områden i livet blir lidande, som till exempel vår ekonomi i stort, våra relationer och vårt jobb säger Patrik som förklarar att när du eller din omgivning tycker att det påverkar ditt liv negativt, oavsett om det är i ett tidigt skede eller när missbruket gått långt, då är det dags att göra någonting åt saken.
– Det är svårt för vissa att motstå den där kicken, som de flesta av oss faktiskt upplever när vi handlar något vi vill eller tror oss vilja ha.
Shopping är ett mer socialt accepterat än exempelvis alkohol och droger, finns det en risk att vi inte tar det på lika stort allvar?
– Ja, för vi lever i ett samhälle som uppmuntrar materialism, där vi ständigt manas att följa de senaste modetrenderna, ha de hetaste prylarna, den senaste bilmodellen, det coolaste köket eller vad det nu kan vara, då framstår shopping för många som nyckeln till framgång och lycka.
Vi matas dagligen med reklam, på nätet, på tv, på annonstavlor på stan, i tunnelbanan och på bussar. Reklamen förstärker föreställningen att om vi köper alla dessa produkter och tjänster så kommer det att förbättra våra liv menar Patrik.
– Den vill få oss att tro att just köpet av deras produkt kommer att ge oss en bättre självkänsla och göra oss lyckliga. Därför har det blivit det vi kallar för ”det accepterande missbruket”.
LÄS OCKSÅ: Sjukskrivningarna bland chefer ökar
Man konsekvenserna kan väl bli de samma i långa loppet som hemlöshet och utslagenhet?
– Precis som allt annat missbruk är överdrivet shoppande ett tvångsmässigt beteende. Det betyder att vi har förlorat kontrollen över vår shopping. När det sker kommer även konsekvenserna in i bilden.
Många mår dåligt av sin ekonomi
Oftast ligger det en impulsstörning eller någon liknande störning bakom menar Patrik.
– Om man ständigt shoppar och alltid utnyttjar sitt kreditkort till maxgränsen, kan det vara ett tecken på ett shoppingmissbruk. Tvångsmässiga shoppingmissbrukare har ofta stora utgifter och mår ofta väldigt dåligt av sin instabila ekonomi, inte olikt andra sorters beroenden som alkoholism och spelmissbruk.
LÄS OCKSÅ: Bob Hansson: “Att be är att öka hållbarheten”
Reklamen spär på beteendet
Det blir till en ond cirkel förklarar Patrik.
– Man shoppar för att må bättre, för att slippa sin ångest, men sedan får man ångest för att man vet att man shoppat för mycket, och så shoppar man mer och mer tills allt faller ihop och man når den berömda botten.
Och det blir inte lättare av reklamen menar Patrik.
– Till skillnad från en alkoholmissbrukare, som kan undvika att gå till Systemet eller till baren, kan shoppingmissbrukaren knappt gå ut, slå på teven eller datorn innan han eller hon drunknar i erbjudanden som får shoppingnerven att klia.
Alla frestas väl ibland att köpa något de inte behöver, hur vet man när man gått över gränsen och gått in i ett beroende?
– En vanlig myt är att shoppingmissbruk är en rikemansproblematik, men det är inte sant. Det drabbar människor från alla samhällsekonomiska bakgrunder men långt ifrån alla söker hjälp. Det beror kanske på iman nte är medveten om att man har ett beroendeproblem. Men förr eller senare förstår de flesta, när någon är shoppingmissbrukare. För nästan samtliga av mina klienter handlar det om det där tomrummet som måste fyllas.
LÄS OCKSÅ: Vi blir lyckligare av att påta i jorden
Gränslös problematik
Patrik sticker även hål på myten att det skulle något vara unikt för kvinnor.
– En studie från Stanford University visar att män löper precis lika stor risk att hamna i ett shoppingberoende som kvinnor. Det är oftast bara produkterna som skiljer sig åt. Män köper i allmänhet teknikprylar, verktyg och samlarobjekt. Kvinnor köper oftare kläder, kroppsvårdsprodukter, smink, smycken, husgeråd eller inredningsdetaljer.
Hur bryter man ett shoppingberonde?
– Det första steget mot att tillfriskna är att medge för sig själv att man inte kan styra sitt beteende säger Patrik som brukar be sina klienter att dokumentera sina utgifter månadsvis. Allt ska bokföras. Detta för att få en helhetsbild av hur mycket pengar och vilka köpbeteenden det handlar om.
Patrik rekommenderar att ta hjälp om man upplever att man inte kan hantera situationen. Det kan vara i form av självhjälpsböcker eller att be om en vän eller familjemedlem stötta en, men det kan också vara klokt att söka professionell hjälp menar han.
– Överväg terapi eller stödgrupper såsom shopaholic anonymoyus.
Vad är ditt eget förhållande till shopping, frestas du aldrig att köpa något du inte behöver?
– Att konsumera i sig är ju inget negativt, Det är klart att man ska kunna unna sig saker, vilket är något jag själv gör, men jag är noga med att alltid reflektera över vilken intention mina köp grundar sig på. Då jag själv har fastnat tidigare i lyxfällan så har jag skapat en försiktighet som har lett till att jag vägrar ta en massa lån – förutom bostadslån – just på grund av att jag vägrar hamna där igen.
Av Nina Törmark
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!