Livsmedel får inte innehålla hormonstörande ämnen från bekämpningsmedel. Ändå finns de där.
Och de kan ha negativa effekter i mycket låga doser – inte minst under fosterstadiet eller i spädbarnsåldern – och därför kan dagens gränsvärden vara helt inaktuella.
– Det är skandal att vi ännu inte har någon tydlig lagstiftning kring det här, säger professor Christina Rudén till Testfakta.
Jordgubbar är ett av de livsmedel som besprutas mest i både Sverige och andra länder. När tidningen Testfakta låtit analysera sju olika fabrikat av frysta jordgubbar hittades resthalter av bekämpningsmedel i fyra av dem.
Läs också: Hormonstörande ämnen kostar EU 157 miljarder euro om året
Har hormonstörande effekter
Halterna låg under de gränsvärden som finns i dag, men samtidigt kan flera av ämnena komma att förbjudas helt och hållet eftersom de har hormonstörande effekter. Och bekämpningsmedel får inte vara hormonstörande.
– Till skillnad från andra kemikalier kan de ha negativa effekter i mycket låga doser, särskilt under vissa känsliga perioder i människans utveckling, som under fosterstadiet eller spädbarnsåldern. Därför kan dagens gränsvärden vara helt inaktuella, säger Christina Rudén, professor vid institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi vid Stockholms universitet till tidningen.
Missbildningar, minskad fertilitet och cancer
Sämre fortplantningsförmåga, missbildningar och cancer är några kända effekter av hormonstörande ämnen. Men även folksjukdomar som hjärtkärlsjukdomar och diabetes. Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, kan konsekvenserna vara kraftigt underskattade.
Läs också – Ny WHO-rapport: Kemikalier bakom flera folksjukdomar
Kriterier från EU har dragit ut på tiden
Att hormonstörande ämnen ändå finns i jordgubbar och andra livsmedel beror på att det saknas vetenskapliga kriterier för vad som egentligen ska räknas som hormonstörande.
EU-kommissionen skulle 2013 ha tagit fram ett förslag men förslaget har dragit ut på tiden. Trots att pressen från både forskare och politiker är stor. Förseningen har bland annat fått Sverige att lämna in en stämningsansökan mot kommissionen i EU-domstolen.
– Det är skandal att vi ännu inte har någon tydlig lagstiftning kring det här. Problemet är att det handlar om väldigt mycket pengar för den europeiska kemiindustrin och det är det som har fått EU att dra ut på det, fortsätter Christina Rudén.
Läs också: Jytte Guteland sätter press på EU – vill förbjuda skadliga kemikalier
Jordgubbar från Elodrado och Coop Xtra
Anneli Widenfalk, toxikolog vid Livsmedelsverket, bekräftar att de ämnen som hittats i Eldorados och Coop Xtras jordgubbar kan ha hormonstörande effekter.
– Jag tror att de här kemikalierna kommer att förbjudas på sikt och det tycker vi är bra. Ju färre bekämpningsmedel med dessa oönskade egenskaper på marknaden desto bättre, säger hon till tidningen.
Av Isabelle Hedander
Fakta
2013:
- EU-kommissionen får i uppgift att senast i december 2013 ha tagit fram vetenskapliga kriterier för hur man ska bedöma om ett ämne är hormonstörande eller inte. I biocidförordningen och andra förordningar på kemikalieområdet finns förbud mot användning av kemikalier som är hormonstörande.
- Ett förslag på kriterier tas fram men stoppas med hänvisning till att man vill göra en konsekvensanalys av vad förslaget skulle innebära.
Enligt uppgift ska pressen varit stor från tillverkarna av bekämpningsmedel. Den europeiska växtskyddsindustrin skickade bland annat in en lista över ämnen som skulle komma att förbjudas om förslaget gick igenom. Listan bestod av 37 bekämpningsmedel till ett totalt marknadsvärde av 36 miljarder kronor.
2014:
- I maj 2014 lämnade den dåvarande svenska regeringen in en stämningsansökan mot EU-kommissionen för att ha fördröjt arbetet med att fasa ut hormonstörande ämnen. Flera länder (Frankrike, Holland, Finland och Danmark) har anmält att de stödjer Sverige. Även EU-parlamentet har gett sitt stöd.
- EU-kommissionen höll ett offentligt samråd om förslaget till nya kriterier där industrin, organisationer och privatpersoner fick lämna sina synpunkter. Samrådet syftade till att belysa de ekonomiska effekterna av kriterierna.
2015:
- EU-kommissionen ska föra fortsatta diskussioner med industrin, EU-parlamentet och medlemsstaterna.
- Kommissionen har tidigare meddelat att kriterierna ska beslutas 2016 men det är oklart om den tidsplanen kommer att hållas.
- Hur förslaget på nya kriterier kommer se ut är höljt i dunkel. Men många är rädda för att de ekonomiska intressena har fått styra och att för lite hänsyn tagits till miljö och hälsa.
Källa: Testfakta
Läs också: