Hög feber, märkliga utslag eller magsmärta.
När ska man egentligen åka till akuten med sitt barn – och när ska man stanna hemma? Och hur förbereder man sig på bästa sätt?
Barnläkaren svarar.
Nej, alla ska inte åka till akuten.
Men det kan vara svårt att avgöra när man ska åka in – speciellt om det gäller små barn. När oron tar över är det vanligt att man tar det säkra före det osäkra och åker in till barnakuten med sitt barn.
Jonas F Ludvigsson, överläkare vid Barnkliniken på Örebro Universitetssjukhus och professor vid Karolinska Institutet, uppskattar att ungefär fyra av tio barn som söker vård på akuten behöver träffa en barnläkare akut. Resten hade troligtvis kunnat vänta till nästa dag för att träffa distriktsläkare, eller stannat hemma – om föräldrarna haft tillgång till rätt information, menar han.
– Jag tycker inte att man behöver googla jättemycket, men man kan gärna titta på 1177.se som har bra information, eller ringa till sjukvårdsrådgivningen. De har bra kunskapsunderlag och de chansar inte, säger han.
LÄS OCKSÅ: Barnläkare varnar: Ibuprofen kan ge barn allvarlig leverskada
Antalet barn som söker akut sjukvård har ökat
Och antalet barn som söker akut sjukvård har ökat.
– Det beror inte på att antalet svårt sjuka barn har ökat utan sannolikt på att det blivit svårare att få träffa en läkare i primärvården, men också att informationen om när man kan avvakta hemma saknas.
Men det finns såklart tillfällen då man alltid ska söka akutsjukvård.
Några exempel är:
• Ett barn som inte vaknar till när man pratar med eller vidrör det, alternativt är mycket gnälligt hela tiden. Det gäller också barn som har en annorlunda hudfärg, det vill säga är påtagligt bleka, gråa eller blåa i färgen.
• Barn som har över 41 grader eller har frossa.
• Barn som har en temperatur över 38 grader vid upp till 3 månaders ålder eller över 39 grader vid 4 till 6 månaders ålder. Hos ett litet barn på 2–3 månader med 38,4 graders feber och snuva men som i övrigt mår bra, och där storasyskonet dragit hem en förkylning från förskolan, kan man ofta avvakta något dygn med att söka.
• Ett barn som är gråsjaskigt eller helt blekt, eller ett barn som inte ger kontakt.
• Barn utan känd epilepsi som krampar eller verkar vara nackstyva.
LÄS OCKSÅ: Småbarnsfeber kopplas till miljögift
Barnläkarens tips: Tänk igenom det här när ditt barn ska träffa läkare eller sjuksköterska på akuten
Källa: Boken ”Barnläkarens guide – farligt och ofarligt från nyfödd till tonåring”
• Om du som söker på akutmottagningen inte är den som haft hand om barnet senaste dagarna, för att du har varit bortrest, eller för att ni som föräldrar har delad vårdnad eller liknande, försök att kommunicera med den förälder som brukar ha hand om barnet och skriv ner viktiga uppgifter. Det är också särskilt viktigt att veta om barnet följt sin tillväxtkurva på BVC, och om det har utvecklats som det ska.
• Har barnet varit utomlands? Då kan febern bero på en mer ovanlig infektion.
• Är barnet piggt trots febern?
• Har barnet stora vätskeförluster på grund av kräkningar och diarréer?
• Har barnet några hudutslag? Det kan ge ledtrådar kring vilken infektion barnet har.
LÄS OCKSÅ: Barn som får probiotika är mindre benägna att bli sjuka
• Har barnet fått sina barnvaccinationer via BVC – och när fick det senast en vaccination? En vaccination kan i sig leda till feber, men barn som inte fått sina vaccinationer löper en ökad risk för mycket farliga infektioner.
• Är någon annan i familjen/omgivningen sjuk just nu? Eller har barnet just börjat på förskolan, då barn ofta får många virusinfektioner?
• Hur växer barnet (senaste månaderna)? Har barnet gått ner i vikt sedan det blev sjukt – hur mycket? (Skriv gärna upp vad barnet vägde vid senaste BVC-kontrollen så att du har en jämförelsevikt.)
• Har någon annan i familjen en kronisk sjukdom? Och vad hade föräldrarna för sjukdomar när de var barn?
• Har barnet redan fått någon behandling eller medicin?
• Har man varit med barnet på någon annan vårdinrättning, och vad sa läkaren/sjuksköterskan där?
Av Tina Harr