Hittills har bilden varit att smärta färdas långsammare än beröring. Men då förmågan att uppfatta smärta är avgörande för vår överlevnad, frågade sig ett antal forskare om det verkligen stämmer. Resultatet som kullkastar den gamla sanningen tros få stor betydelse för forskning om smärta och i vården av smärtpatienter.
Enligt den hittills rådande synen på smärta färdas signaler om smärta alltid långsammare än signaler om beröring.
Nerver med ett tjockt lager myelin, även kallade tjocka nervtrådar, leder nervsignalen snabbare än nerver utan myelinskida. Människans smärtsignalering sköts av nerver som bara har tunt myelin eller inget alls som anses vara mycket långsammare än de med ett tjckt lager myelin som förmedlar känslan av beröring.
Stämmer inte på apor och andra däggjur
Men detta stämmer inte hos apor och många andra däggdjur, där delar av smärtsystemet kan leda nervsignaler lika snabbt som beröringskänseln. Forskare undrade om något liknande finns även hos oss människor.
Då förmågan att uppfatta smärta är avgörande för vår överlevnad, frågade de sig varför skulle vi skulle ha ett system för smärtsignalering som är avsevärt långsammare än det för beröring.
LÄS OCKSÅ: Svensk forskning: “Bakterier kan ligga bakom diabetes typ 1”
Avlyssnade en nervcell i taget
För att söka efter svaret på den frågan använde forskarna en teknik som låter dem avlyssna signalerna i nervtråden från en enda nervcell åt gången. Hos drygt 100 friska försökspersoner letade forskarna efter nervceller som ledde nervsignalen lika snabbt som beröringsnervceller, men som i övrigt hade egenskaper som stämde överens med smärtreceptorer, eller nociceptorer, skriver Linköpings univeritet på sin nyhetssida.
En åttondel hade samma egenskaper som smärtreceptorer
Smärtreceptorer har en förmåga att uppfatta skadliga retningar, som nyp och skrapningar på huden, men reagerar inte på lätt beröring. Forskarna fann att 12 procent av nervcellerna med tjock myelinskida hade samma egenskaper som smärtreceptorer, samtidigt som ledningshastigheten var lika hög som i beröringsnerver. Forskarna gick vidare med att ta reda på vilken funktion dessa ultrasnabba smärtreceptorer fyller.
LÄS OCKSÅ: Hur vi går avslöjar neurologiska sjukdomar
Kan få stor betydelse för forskning om smärta
Forskarteamet undersökte även bland annat en grupp patienter som i vuxen ålder fått nervskador som lett till att de stora nervtrådarna med tjocka myelinskidor förstörts, medan de små nervtrådarna fanns kvar.
Man antog att förlusten av myelinklädda nervtrådar även borde påverka det snabba smärtsystemet, något som visade sig stämma. De hade nedsatt förmåga att uppfatta mekanisk smärta. Undersökningar av patienter med två andra ovanliga neurologiska tillstånd gav liknande resultat. Upptäckten anses kunna få stor betydelse för forskning om smärta och diagnos och i vården av smärtpatienter.
LÄS OCKSÅ: Statiner förebygger inte hjärt-kärlsjukdom
”Smärta kan signaleras lika snabbt som beröringskänseln”
Resultaten visar att även tjocka nervtrådar bidrar till smärtupplevelsen vid mekanisk smärta och utmanar därmed läroböckernas beskrivning att vi har snabb beröringskänsel men ett långsamt smärtsignaleringssystem.
”Vi föreslår att smärta kan signaleras lika snabbt som beröringskänseln” säger Saad Nagi vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin, IKE, samt Centrum för social och affektiv neurovetenskap, CSAN, vid Linköpings universitet.
Studien är gjord av forskare vid Linköpings universitet, Liverpool John Moores University i Storbritannien och National Institutes of Health (NIH) i USA.
Av redaktionen
Källa: Linköpings univeristet