Stresscoachen: "Hänger utbrändhet ihop med uppväxten?" | Kurera.se
martina ståhl kvinna som gömemr ansiktet i händerna framför en dator

Stresscoachen: “Hänger utbrändhet ihop med uppväxten?”

Fakta

Namn: Martina Stål
Yrke: Terapeut i AEDP, stresscoach och civilingenjör
Martina på sociala medier:Intoyoution och Martina Stål.

Barn som växer upp i en dysfunktionell familj – där en eller båda föräldrarna inte klarar av föräldrarollen – hittar olika strategier att hantera situationen. En är att bli en duktig flicka eller pojke som ser till att alla andra mår bra. En strategi som senare i livet kan öka risken för att drabbas av utmattning menar terapeuten och stresscoachen Martina Stål som tror att utbrändhet kan spåras till barndomen.

Skulle utmattningssyndrom ha sin grund i det som kallas utvecklingstrauma* är en fråga jag ställer mig. Att som barn växa upp med föräldrar som har har svårt att möta och spegla barnets känslor, är väldigt auktoritära, missbrukar alkohol, har en psykisk eller fysisk sjukdom eller på något annat sätt brister i  omvårdnad påverkar oss. Vi utvecklar då strategier som är optimala för det lilla barnet men som inte funkar senare i vuxenlivet. En vanlig strategi är att vara en duktig flicka och se till att alla mår bra - på bekostnad av sin egen utveckling. Vi sätter vårt värde i att hjälpa andra och håller upp en fasad utåt.

Men någonstans tappar vi bort oss själva. Vem är jag, vad vill jag och hur kan jag välja vad som är okej för mig. Om jag alltid lyssnat på andras behov har jag inte utvecklat förmågan att känna mina egna gränser. Jag sätter andra före mig. Jag låter andra trampa över mina gränser om och om igen. Det tär. Det gör ont - men jag gör så gott jag kan. Jag vet ju inget annat.

 

LÄS OCKSÅ: "Att tom-glo borde stå på allas bucket list"

De många utbrända jag träffar är helt underbara människor - intelligenta, ofta välutbildade med mycket stor kapacitet på många många områden. Socialt omtyckta, empatiska, fungerar bra i team och håller vad de lovar. Ja riktiga supermänniskor! Ja, supermänniskorna är nästan för bra föra att vara sanna! Våra arbetsplatser älskar supermänniskor. De som levererar och tar på sig massa uppgifter och håller tidplan. Supermänniskorna får då mer ansvar och diffusare arbetsuppgifter. Det är för så många svårt att veta om man gjort ett bra jobb. Vi är ständigt uppkopplade och kan svar i telefon och på mail överallt. Hela arbetslivet är i dag relativt gränslöst**. Det som saknas är tydliga ramar för när en uppgift är klar och om det är till belåtenhet. Så det som händer är att supermänniskorna jobbar ännu hårdare - de är ju den duktiga flickan. Men när feedbacken inte kommer så ökas ansträngningen att bli sedd. Att få sitt värde bekräftat av andra. Att de är värda något. Att veta att de gjort bra och rätt. Att de finns.

LÄS OCKSÅ: 13 vanliga symptom på långvarig stress

Strategin som var fungerande för det lilla barnet är i dagens arbetsliv ohållbar. Krisen kommer. Utmattning, trötthet och sjukskrivning. Pang - supermänniskan finns inte längre. Vem är jag då? Identiteten upplöses - för vem är supermänniskan om hon inte är supermänniskan? Att ta hand om sig själv först är ofta otänkbart.

Så var är då vägen tillbaka? Som jag ser det behöver vi gå tillbaka till det lilla barnet och börja där. Börja med att kunna känna sitt värde och lära sig sätta gränser. Lära sig kunna känna och uttrycka alla känslor och inte trycka ner dem och visa ut en fasad. Att bli till på riktigt. Att bli till som individ, som ett själv. Att leva från det som är sant för för mig istället för att anpassa mig till andras behov och hålla upp en fasad utåt.****

LÄS OCKSÅ: Bob Hansson: Största hotet mot vår hälsa är vår egen vanliga vardag

Neurobiologiskt skapar stress en nedkoppling av vår emotionella intelligens som gör att vi blir sämre på att fatta beslut och känna vad som är rätt. För att kunna fatta komplexa beslut och vara i kontakt med sig själv krävs förmågan att känna av de inre kroppsliga signalerna**. I utmattning har vi helt eller delvis, förlorat förmågan att uppfatta de läsa av kroppen och förlitar oss mer och mer på vår analytiska förmåga. Det är just denna nedkoppling mellan kropp och hjärna som gör att vi upplever oss livlösa, avstängda och utan kraft. Denna koppling behöver återskapas som en del i vägen tillbaka.

För att jag ska få tillgång till hela mig – vilket behövs för att känna glädje, vitalitet och livsenergi – behöver vi återskapa kontakt med hela oss själva, vårt inre liv och vår fulla kraft. Men hur långt räcker den rehabilitering som finns idag?

 

Av Martina Stål, Terapeut i AEDP, stresscoach och civilingenjör

Referenser:
* utvecklingstrauma är resultatet när ett barn under säng tid inte får en tillräckligt bra omvårdnad och begreppet skapade av: Van der Kolk, B. A. (2017). Developmental Trauma Disorder: Toward a rational diagnosis for children with complex trauma histories. Psychiatric annals, 35(5), 401-408.
** Allvin, M., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G., Lundberg, U., & Gunnar, A. (2006). Gränslöst arbete.: Socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Liber,.
*** Fosha, D. (2013). A heaven in a wild flower: Self, dissociation, and treatment in the context of the neurobiological core self. Psychoanalytic Inquiry, 33(5), 496-523.
**** Damasio, A. R. (1996). The somatic marker hypothesis and the possible functions of the prefrontal cortex. Phil. Trans. R. Soc. Lond. B, 351(1346), 1413-1420.

Kureras sektion Krönikan ger möjligheten att ventilera en tanke, idé eller åsikt.
Krönikan skrivs av skribenter som är fristående från Kurera och behöver alltså inte handla om åsikter Kurera delar.
Är du intresserad av att skriva en krönika på Kurera.se? Kontakta då: webbredaktor(@)kurera.se.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta

Namn: Martina Stål
Yrke: Terapeut i AEDP, stresscoach och civilingenjör
Martina på sociala medier:Intoyoution och Martina Stål.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Spenat- och kesovåfflor med topping

Recept

Det jobbigaste med att göra våffor är att göra rent våffeljärnet efteråt. Resten är en barnlek. Så muta någon att ta hand om rengöringen och sätt igång! Dessa läckerheter från kokboken "Little green kitchen" fungerar både som matvåfflor och som efterrätt – välj själv vilken topping du vill använda.

 

Magsyrahämmande läkemedel kan öka risken för allergier

Forskning

Magsyrahämmande läkemedel är bland de vanligaste läkemedlen och säljs receptfritt i Sverige. Nu visar en ny studie att användningen av främst PPI ökar risken för att drabbas av olika allergier. Forskarna varnar nu för att ta dessa läkemedel i onödan och manar istället att komma till rätta med bakomliggande orsaker till magbesvären.

”Sockermonstret satt på min axel och väste in i mitt öra”

Krönikan

”Jag unnar mig att vara utan socker". "Jag unnar mig hälsa". Louise Hafdell har kommit långt under sina snart fem sockerfria år. Från att nästan ha varit styrd av sitt sockersug och ha sett godis som tröst i svåra situationer och det hon firade med när något gått bra är hon numera helt sockerfri. Räddningen när siffrorna på vågen stod som högst var – riktig mat.

 

 

Kurkumin bidrar till att minska smärta efter operation

Forskning

Gurkmeja anses ha många hälsofördelar och golden latte och gurkmejashots har på senare år seglat högt upp på listan av populära superfoods. Nu kommer dessutom glädjande nyheter från forskarsamhället – det verksamma ämnet i gurkmeja har visat sig avsevärt minska smärtan i samband med kirurgi.

Hjärtläkaren om det paradoxala med hälsosam kost

Kost

Det pågår en rörelse för att vi ska äta mer växtbaserat både för miljön och vår hälsas skull men den amerikanske hjärtläkaren Steven Gundry höjer ett varnande finger. Alla grönsaker är nämligen inte lika nyttiga, vissa kan till och med vara skadliga för vår hälsa skriver han i sin bok ”Växtparadoxen”.

 

Bakterier i äpplen bidrar till en sund tarmmiljö

Forskning

Effekten av ett äpple om dagen för att hålla läkaren borta kan till stor del anses bero på de gynnsamma bakterier som koloniserar äpplet och därefter tarmen, enligt forskare. Forskningen styrker även att det går att känna skillnad på smaken mellan ekologisk frukt och konventionella äpplen.

Doktor Gillbros 10 budord för frisk och spänstig hud

Hud

I boken "Hudbibeln" summerar Johanna Gillbro, doktor inom experimentell och klinisk dermatologi sin omfattande kunskap inom hud och hudvård. I boken "Hudbibeln" delar hon med sig av sin kunskap och ger tips om hur man bäst tar hand om huden både utifrån och inifrån för i lokhet med många andra vet Johanna att skönhet även kommer inifrån.

 

Två klassiska pastarätter på vegovis

Recept

Tvekar du att lägga om till vegansk eller vegetarisk kost av rädsla för att inte längre kunna njuta av dina favoriträtter som spagetti bolognese eller lasagne? Lugn, det råder läkaren Veronica Hedberg och kokboksförfattaren och journalisten Susanne Hovenäs bot på. I nya boken "Smart mat för en frisk kropp och hjärna" finns flera goda recept att botanisera bland och Kurera kan bjuda på två smakprov. 

Växtbaserad mat – smart för kropp och hjärna

Kost

I år minskade köttkonsumtionen i Sverige för andra året i rad och ligger nu på samma nivå som den var 2007. Vi har fortfarande en bit kvar innan vi befinner oss på den nivå vi var innan Svreige gick med i EU och priset på kött sjönk men utvecklingen tycks gå stadigt nedåt. I takt med det ökar intresset för vegansk eller växtbaserad mat och i dagarna släpptes en ny bok med helt växtbaserade recept.

Tävla och vinn albumet “Svart katt”

Tävling

Sångerskan Cecilia Thorngrens album "Svart katt" fick ett varmt mottagande när det kom ut. Nu har du chansen att vinna ett signerat exemplar med låtar ur den svenska visskatten samt nyskrivet material av Staffan Hellstrand och Peter Le Marc.