Stresscoachen: "Hänger utbrändhet ihop med uppväxten?" | Kurera.se
martina ståhl kvinna som gömemr ansiktet i händerna framför en dator

Stresscoachen: “Hänger utbrändhet ihop med uppväxten?”

Fakta

Namn: Martina Stål
Yrke: Terapeut i AEDP, stresscoach och civilingenjör
Martina på sociala medier:Intoyoution och Martina Stål.

Barn som växer upp i en dysfunktionell familj – där en eller båda föräldrarna inte klarar av föräldrarollen – hittar olika strategier att hantera situationen. En är att bli en duktig flicka eller pojke som ser till att alla andra mår bra. En strategi som senare i livet kan öka risken för att drabbas av utmattning menar terapeuten och stresscoachen Martina Stål som tror att utbrändhet kan spåras till barndomen.

Skulle utmattningssyndrom ha sin grund i det som kallas utvecklingstrauma* är en fråga jag ställer mig. Att som barn växa upp med föräldrar som har har svårt att möta och spegla barnets känslor, är väldigt auktoritära, missbrukar alkohol, har en psykisk eller fysisk sjukdom eller på något annat sätt brister i  omvårdnad påverkar oss. Vi utvecklar då strategier som är optimala för det lilla barnet men som inte funkar senare i vuxenlivet. En vanlig strategi är att vara en duktig flicka och se till att alla mår bra - på bekostnad av sin egen utveckling. Vi sätter vårt värde i att hjälpa andra och håller upp en fasad utåt.

Men någonstans tappar vi bort oss själva. Vem är jag, vad vill jag och hur kan jag välja vad som är okej för mig. Om jag alltid lyssnat på andras behov har jag inte utvecklat förmågan att känna mina egna gränser. Jag sätter andra före mig. Jag låter andra trampa över mina gränser om och om igen. Det tär. Det gör ont - men jag gör så gott jag kan. Jag vet ju inget annat.

 

LÄS OCKSÅ: "Att tom-glo borde stå på allas bucket list"

De många utbrända jag träffar är helt underbara människor - intelligenta, ofta välutbildade med mycket stor kapacitet på många många områden. Socialt omtyckta, empatiska, fungerar bra i team och håller vad de lovar. Ja riktiga supermänniskor! Ja, supermänniskorna är nästan för bra föra att vara sanna! Våra arbetsplatser älskar supermänniskor. De som levererar och tar på sig massa uppgifter och håller tidplan. Supermänniskorna får då mer ansvar och diffusare arbetsuppgifter. Det är för så många svårt att veta om man gjort ett bra jobb. Vi är ständigt uppkopplade och kan svar i telefon och på mail överallt. Hela arbetslivet är i dag relativt gränslöst**. Det som saknas är tydliga ramar för när en uppgift är klar och om det är till belåtenhet. Så det som händer är att supermänniskorna jobbar ännu hårdare - de är ju den duktiga flickan. Men när feedbacken inte kommer så ökas ansträngningen att bli sedd. Att få sitt värde bekräftat av andra. Att de är värda något. Att veta att de gjort bra och rätt. Att de finns.

LÄS OCKSÅ: 13 vanliga symptom på långvarig stress

Strategin som var fungerande för det lilla barnet är i dagens arbetsliv ohållbar. Krisen kommer. Utmattning, trötthet och sjukskrivning. Pang - supermänniskan finns inte längre. Vem är jag då? Identiteten upplöses - för vem är supermänniskan om hon inte är supermänniskan? Att ta hand om sig själv först är ofta otänkbart.

Så var är då vägen tillbaka? Som jag ser det behöver vi gå tillbaka till det lilla barnet och börja där. Börja med att kunna känna sitt värde och lära sig sätta gränser. Lära sig kunna känna och uttrycka alla känslor och inte trycka ner dem och visa ut en fasad. Att bli till på riktigt. Att bli till som individ, som ett själv. Att leva från det som är sant för för mig istället för att anpassa mig till andras behov och hålla upp en fasad utåt.****

LÄS OCKSÅ: Bob Hansson: Största hotet mot vår hälsa är vår egen vanliga vardag

Neurobiologiskt skapar stress en nedkoppling av vår emotionella intelligens som gör att vi blir sämre på att fatta beslut och känna vad som är rätt. För att kunna fatta komplexa beslut och vara i kontakt med sig själv krävs förmågan att känna av de inre kroppsliga signalerna**. I utmattning har vi helt eller delvis, förlorat förmågan att uppfatta de läsa av kroppen och förlitar oss mer och mer på vår analytiska förmåga. Det är just denna nedkoppling mellan kropp och hjärna som gör att vi upplever oss livlösa, avstängda och utan kraft. Denna koppling behöver återskapas som en del i vägen tillbaka.

För att jag ska få tillgång till hela mig – vilket behövs för att känna glädje, vitalitet och livsenergi – behöver vi återskapa kontakt med hela oss själva, vårt inre liv och vår fulla kraft. Men hur långt räcker den rehabilitering som finns idag?

 

Av Martina Stål, Terapeut i AEDP, stresscoach och civilingenjör

Referenser:
* utvecklingstrauma är resultatet när ett barn under säng tid inte får en tillräckligt bra omvårdnad och begreppet skapade av: Van der Kolk, B. A. (2017). Developmental Trauma Disorder: Toward a rational diagnosis for children with complex trauma histories. Psychiatric annals, 35(5), 401-408.
** Allvin, M., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G., Lundberg, U., & Gunnar, A. (2006). Gränslöst arbete.: Socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Liber,.
*** Fosha, D. (2013). A heaven in a wild flower: Self, dissociation, and treatment in the context of the neurobiological core self. Psychoanalytic Inquiry, 33(5), 496-523.
**** Damasio, A. R. (1996). The somatic marker hypothesis and the possible functions of the prefrontal cortex. Phil. Trans. R. Soc. Lond. B, 351(1346), 1413-1420.

Kureras sektion Krönikan ger möjligheten att ventilera en tanke, idé eller åsikt.
Krönikan skrivs av skribenter som är fristående från Kurera och behöver alltså inte handla om åsikter Kurera delar.
Är du intresserad av att skriva en krönika på Kurera.se? Kontakta då: webbredaktor(@)kurera.se.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta

Namn: Martina Stål
Yrke: Terapeut i AEDP, stresscoach och civilingenjör
Martina på sociala medier:Intoyoution och Martina Stål.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

“Det är anti-aging inifrån”

Hud

När Maria Carlweitz passerade 40 upplevde hon att någonting hände med huden. Den blev torrare, slappare och förlorade sin lyster. I dag mår hennes hud bättre än någonsin – mycket tack vare näringsboosten med kollagen.

Ny studie: “Vi får i oss fem gram plast i veckan”

Eko/miljö

Det finns i allt från öl och vatten till skaldjur. Nu visar en ny sammanställning att vi kan få i oss så mycket som fem gram eller lika mycket som ett kreditkort plast i veckan. Det mesta kommer från vattnet vi dricker. Nu visar dessutom ny forskning att det finns betydligt mer mikroplast i haven än vi tidigare förstått.

Så upptäcker du farliga knölar hos din hund

Så upptäcker du potentiellt farliga knölar hos din hund

Allmänt

Cancer är den vanligaste dödsorsaken bland hundar och ungefär varannan hund över åtta år drabbas. Som vid all cancer kan tidig diagnos vara avgörande och som hundägare är det därför bra att själv kunna undersöka sin älskling i jakten på knölar – även om långt ifrån alla ojämnheter i din hunds hud är farliga. Här får du veta mer om hur du går till väga.

Så skapar du en må-bra-trädgård

Eko/miljö

En prunkande, härlig trädgård kan fylla fler funktioner än att bara vara vacker. Genom att tänka på dofter, placering av växter och möbler kan du skapa en alldeles egen läkande trädgård där du får ro och kan koppla av.

Hudexperten: “Vi måste lära oss sola smart”

Forskning

Kemiska uv-filter i solskydd tränger in genom huden och ut i blodet enligt en ny studie. För vissa solskydd blir nivåerna i blodet så höga att de bör utredas som hälsorisk menar forskarna bakom studien. Vi frågade Kureras hudexpert hudvårdsterapeuten och homeopaten Johanna Bjurström vad hon anser om de nya rönen.

 

 

Hela Sverige springer för Terese

Allmänt

Träningsprofilen och inspiratören Térese Alvén 37, slog igenom med sin träningsblogg ”Spark i baken”, sedan dess har hon varit en förebild för många. I maj fick hon beskedet att hon drabbats av en svår form av cancer och i dagarna gick hennes make ut och meddelade att Térese valt att sövas ned sin sista tid. Nu pågår en insamling till Cancerfonden i hennes namn.

”Smärtan i mitt knä är helt borta”

Hälsa

Jan Lindberg är banchef på en golfklubb i Värmland och milslånga promenader ingår i arbetet. För två år sedan började ett knä värka. Röntgen visade på artros och värken tilltog så att Jan allt oftare fick ta golfbilen. I november förra året började Jan ta ett tillskott med gurkmeja och boswellia. Tre månader senare var smärtan i knäet helt borta.

Behåll hälsan med maten som skyddar mot sjukdom

Kost

Han är kändisarnas favorit och inte att undra på att han är populär, till exempel säger han att det är nyttigt att ta en öl. I boken "Ät dig frisk" som nyligen kom ut på svenska lyfter läkaren William W Li fram livsmedel som på olika sätt bidrar till att skydda mot sjukdom. 

 

“Unna dig att vila in semestern” 

Krönikan

För många kan försommaren vara en tid med många aktiviteter, sådant man vanligtvis gillar kan bli en börda som pliktskyldigt bockas av. Även roliga saker blir stressande om de blir för många. Känner du som vi att det lätt kan bli för mycket av det goda? Frågar Lotta Lagerqvist och Victoria Carinci i denna krönika där de tipsar om olika sätt att stressa ned.

Nutritionisten om hälsofördelarna med att fasta

Kost

Fasta har traditionellt används sedan urminnes tider inom olika religioner och traditioner. Det är skillnad på fasta och kalorirestriktion. Kalorirestriktion är när man minskar sitt intag av kalorier överlag och fasta innebär att man endast äter under specifika perioder eller tidpunkter. Många använder fasta för att gå ner i vikt med det har även visats ha många andra positiva hälsoeffekter. Nutritionisten Lina Åhlén hjälper oss att reda ut begreppen.

Allt fler barn kan prata med sin pappa om problem

Gravid/barn

Andelen barn och unga som kan prata med sin mamma om problem har varit hög i Sverige under lång tid. Nu ökar andelen som uppger att de kan prata förtroligt även med sin pappa, hos båda könen men särskilt bland flickor. Det visar de senaste resultaten från Folkhälsomyndighetens årliga undersökning om skolbarns hälsovanor.

Man skjutsar glad kvinna i skottkärra

Nya trenden: odla mat i grannens trädgård

Eko/miljö

Matcha odlingssugna med trädgårdsägare. Det är Rebecka Hagmans enkla idé som kan bidra till både mångfald och att outnyttjade trädgårdar tas tillvara. – Genom att dela trädgård skapas också nya möten mellan människor som annars inte hade träffats, säger hon.

 

Nationaldagsfirande med grekisk touch

Recept

Oavsett om du ska fira nationaldagen eller bara njuta med av en picknick i den underbara grönskan kan det vara gott med något att äta. Kurera bjuder på två recept med grekisk touch ur boken "Jills och Marias Taverna" av  Jill Johnson & Maria Molin Ljunggren. Båda rätterna passar utmärkt att ta med sig i den vegetariska picknickkorgen eller servera ihop med grillat – varför inte halloumi?

Så hittar du vägen bort från oron

Hälsa

Att oroa sig är normalt och fyller en funktion för att vi ska kunna lösa problem och tackla svårigheter. Men när oron blir till ett ältande som skapar osäkerhet och kanske handlingsförlamning, då är det dags att ta sig en ordentlig titt på sitt beteende. Kurera träffade stressexperten och samtalsterapeuten Karin Isberg som vet hur man kliver ur negativa tankemönster.

 

Mat prövas som medicin i unik amerikansk satsning

Kost

Med målsättningen att förbättra folkhälsan i fattiga områden och minska kostnaderna för sjukvård subventioneras nu frukt och grönt som broccoli och grapefrukt och förskrivs ihop med läkemedel som insulin och betablockerare på försök i vissa amerikanska delstater.