Susan Lanefelt har knipit en plats i svenska folkets hjärtan

Få kan väl stoltsera med epitetet hälsohjälte med sådan självklarhet som Susan Lanefelt. På 1980-talet blev den tidigare gymnastikläraren ”kniiiip” med hela svenska folket när hon tog träningen till TV-rutan på bästa sändningstid.

Susan har alltid varit hälsointresserad och utbildade sig tidigt till gymnastikinstruktör på en folkhögskola. När hon var klar vidareutbildade hon sig till simlärare för att sedan åka över till USA och lära barn att simma.
– Jag har hållit på i 53 år säger den nu 72-åriga Susan, jag började när jag var 19.
Susan är uppvuxen på Lidingö utanför Stockholm. Hon arbetade först i olika skolor och fortsatte på de hälsocenter som började dyka upp i Stockholm vid den här tiden. Som nybliven mamma startade hon sedan ett gym i källaren i sina föräldrars villa. Det passade perfekt under småbarnsåren, Susan hade tillgång till barnvakt i huset och kunde leda pass och träna själv, samtidigt lekte barnen med mormor och morfar en våning upp, berättar Susan.
– Det var ett väldigt trivsamt och bra sätt att hålla igång sin gympa.
Det gymmet drev Susan i 22 år, till slut växte det ur villan – trots att Susans far byggt ut – och Susan startade istället en anläggning med cirka 20 anställda i en nedlagd restaurang i Lidingö som hon byggde om för att passa syftet. Där fanns förutom gympa, även hudvård och massage. Susan var även tidigt ute med personliga tränare.

Kommer från en aktiv familj
Susans mamma var dansare som ung och när jag frågar om hon fått med sig hälsointresset hemifrån svarar Susan att hon minns att hennes mor gjorde övningar vid sängen som exempelvis sit ups, Susan visar genom att lägga armarna över bröstet. Även kosten var hälsosam minns Susan som delvis förklarar det med att det inte fanns godis på samma sätt då. De delade en glasflaska läsk på fyra personer en gång i veckan – så det rörde sig knappast om större några mängder.
– Vi åt hälsosamt utan att egentligen behöva prata om det, det var inga konstigheter med det.
Pappan tävlade i badminton och familjen var väldigt aktiv minns Susan. Precis som hennes egen familj, båda sönerna tränar och en av dem kommer förbi när vi sitter på Sturebadet och pratar.
Susan har hållit klasser där i 16 år nu och är påtagligt tacksam över att hon får lov att fortsätta med det. Och det går inte att ta miste på att hon är en uppskattad lärare, efter dagens vattengympapass är hon omsvärmad av unga kvinnor som vill prata med henne.

Blivit ansikte för hudvårdsmärke
Även om Susan inte ger intrycket att vara uteseendefixerad har hon alltid varit snygg och medger själv att hon är lite fåfäng och säger att hon älskar volanger.
– Lite fåfäng får man vara och det behöver inte avta för att man kommer upp i livet. För ska man nu leva med sig själv så är det ju kul om man tycker om sig själv, slår Susan fast, då blir det också roligare för andra runt omkring.
När vi möts är hon brunbränd med håret uppsatt och är klädd i vackert rosa träningskläder. Även om det tog lång tid, lät hon sig övertalas att prova vännen Annes metod som slussar in serum in i huden och har nu blivit ett av varumärket Nannics ansikten utåt.
– Nej, nej, nej sade jag men till slut bestämde jag mig för att prova säger Susan som numera hellre säger ja till erbjudanden som kommer i hennes väg.
Efter några behandlingar började hon få frågor i hissen på Sturebadet om hon hade ”gjort något”. Då förstod hon att metoden hade effekt.
Susan är tydlig med att hon inte har något emot rynkor.
– Men man kan ju hålla ordning på dem och hålla dem fräscha och glada.

Susan blev även av med pigmentfläckar hon drog på sig när hon solade mycket som ung.
– Solfläckarna började gå bort, säger en märkbart glad Susan.
Bättre förespråkare kan väl ett hudvårdsmärke knappast få. Susan är även engagerad i ”1,6 miljoners klubben” ett initiativ som drivs av den forna nattklubbsdrottningen Alexandra Charles som syftar till att sprida information om kvinnohälsofrågor.

Dansade sig in i rutan igen
Även om många som lärde sig gympa med Susan på 1980-talet kommit till åren har hon blivit känd för en delvis ny publik när hon deltog i TV-programmet ”Lets dance” för tio år sedan. Något som gav mersmak, Susan och hennes danspartner Björn Törnblom tackar inte nej om de blir uppbjudna och ger fortfarande uppvisningar när de blir tillfrågade.

LÄS OCKSÅ; Tony Irving – om resan från botoxfrälst till en sucker för naturlig hälsa

Hämtade inspiration från Jane Fonda
Hur Susan hamnade i TV-rutan första gången 1983 är en historia för sig. Det var på en lång båtresa resa till Honduras som Susan fördjupade sig i Jane Fondas aerobicsprogram.
– På den båten var det 34 män och en kvinna – och det var jag.
Susans man arbetade på ett rederi och på resan med bananbåten hade Susan gott om tid att förkovra sig.
– Jag gick igenom allt material som fanns.

Inte allt som Jane Fonda gjorde föll Susan i smaken men kläderna, musiken och flera av övningarna gillade hon och Susan skapade sin egen variant som hon sedan körde igång med i gymmet i källaren i föräldrahemmet.
– Jag blandade in Jane Fondas musik och övningar med min musik och mina övningar.
En av deltagarna i Susans träningspass var producent på Sveriges Television och sade till Susan att: ”Det här är något nytt, det här ska vi köra på TV och vi ska kalla det för gymping”.
– Så gick det till och det är 36 år sedan.

Noggrant utformade gympapass
Passen var noga utformade och Susan hade hjälp av både rektorn på Gymnastik- och idrottshögskolan GIH och en sjukgymnast för att konstruera passen så att de skulle vara både skonsamma och effektiva.
– Varenda övning var kontrollerad.
Något producenten såg till berättar Susan som kände sig helt lugn.
– Jag kunde verkligen stå för varenda övning.
Även om det inte bara var ros när Susan tog sin gympa till TV på bästa sändningstid har Susan pärmar hemma med brev, dikter, ja till och musik som skickades till henne av tacksamma TV-tittare. Hon fick även dockor med handsydda gympakläder.
– Jag fick så otroligt mycket feedback, det var fantastiskt.

LÄS OCKSÅ: Motion motverkar visst effekterna av stillasittande

Fick stort genomslag
Susan var inte riktigt beredd på det genomslag som programmet fick och vad kändisskapet skulle innebära.
– Hade jag vetat att det skulle bli så uppmärksammat och så mycket ståhej hade jag nog aldrig vågat säga ja säger Susan och fortsätter:
– Jag var ju en vanlig tjej som höll på med gympa och hade mina små barn och levde den typen av liv och var alldeles nöjd med det.

Nu hamnade hon på löpsedlarna och och bensinstationkedjan OK plockade upp ”Kniip” i sin reklam på bussarna minns Susan.
– Det kunde jag känna att jag blev lite känslig för.
Hon fick väldigt mycket ros men också en del ris berättar Susan som bland annat blev påhoppad för att hon var smal och solbränd.
– Det var ju den varmaste sommaren som varit på 50 år så det var ju inte så svårt att bli brun och träna gjorde jag ju jämt så det var ju inte så konstigt.

Nestor gav sitt bifall och stöd
Räddningen skulle komma från oväntat håll. När det blåste som snålast blev hon uppringd av självaste Arne ”En kvart om dagen” Tammer, en tidig svensk träningsguru. Som säger till Susan: ”Jag ser rubrikerna, bry dig inte om de som kritiserar. Gör det du ska, det är så bra, det är så rätt men det finns alltid de som av olika anledningar vill kritisera. Kör på bara!”
– Det stärkte mig så, säger Susan som idag har ett sunt förhållande till kritik:
– Rätt kritik lär man sig av, avundsjuk kritik kan man lägga åt sidan.

TV hjälpte till att sortera bort sura brev och annat opassande men övervägande var responsen förstås positiv. Susan berättar hur man träffades hemma hos varandra för att gympa och drog undan möblerna i vardagsrummet eller samlades i Folkets hus och det är nog ingen överdrift att säga att hon bidragit stort till att göra träning till en folkrörelse.
Susan tror själv att hon kom i precis rätt tid.
– Det behövdes något nytt och det blev uppmärksammat på så många sätt.

Ändrades livet mycket?
– Inte så mycket, jag är fortfarande gift med samma man säger Susan och skrattar. Barnen tyckte att det började ringa väldigt mycket men tyckte samtidigt att det var OK då de fick möjlighet att vara med på många roliga evenemang berättar Susan.
För Susans egen del förde det med sig nya möjligheter att förkovra sig och utveckla sig inom sitt område, något hon är väldigt tacksam för.
– Min resa är och har varit väldigt positiv på grund av det och det fortsätter hela tiden. Det är därför jag säger, säg bara ja så får du se vad som händer.

LÄS OCKSÅ: ”Behåll” hjärnan med träning | Kurera.se

Lever inget pensionärsliv
– Även om jag har hunnit bli pensionär för länge sedan så lever jag inte som en sådan säger Susan.
Susan drivs av en lust till livet, något hon tackar träningen för.
– Så länge man har lust och så länge man får vara frisk så är det härligt men är det så att man blir sjuk, vilket jag också råkat ut för så har man en otrolig nytta av att man skött om kroppen för då orkar den läka, säger hon.
Susan visar alltså inga tecken att vilja slå av på takten. Inte ens när hon fick besked om att hon drabbats av bröstcancer för tre år sedan valde hon att ta det lugnt, utan tränade på förmiddagarna för att sedan åka och få strålning på eftermiddagarna. Hon är övertygad om att anledningen till att hon klarade behandlingen så bra och inte blev trött är att hon tagit hand om sin kropp och hållit sig i form genom åren.

Fortsätter förkovra sig
Susan har inte slutat förkovra sig, utan håller sig uppdaterad och något som inspirerat Susan mycket på senare tid är boken ”Hjärnstark” av läkaren Anders Hansen som kopplar hjärnans hälsa till motion och fysisk aktivitet. Susan kunde knappt lägga den ifrån sig efter att hon fått den i julklapp.
– Den har verkligen kommit in härligt i livet den boken.
Och numera säger Susan till sina gruppdeltagare att de inte bara blir starkare, friskare och vackrare utan också smartare av att aktivera sig och träna.
– Det är helt fantastiskt.

Uppdaterad på den senaste tekniken
Susan hänger även med i den tekniska utvecklingen och har nyligen gjort en app för barn som ”Sussie Kanin” där hon håller i pass med barn i två till sjuårsåldern. Tillsammans ger de sig ut på morotsjakt. Susan är glad över att ha blivit tillfrågad. När appen hade release var Susan utklädd till kanin och kramade om alla barnen.
– Det var alldeles rätt att få hjälpa den här flickan säger Susan om samarbetet med Ebba Ómarsson på Smultron Förlag. Susan har inte tagit betalt för sin insats, överskottet går istället till organisationen ”Min stora dag”.

Efterlyser mer gympa i skolorna
Susan avslutar med att slå ett slag för mer gymnastik i skolorna och menar att alla barn borde få ha daglig gympa i skolan, något hon fått med sig från Anders Hansen och hans bok.
– De skolor som har gymnastik varje dag har bättre betyg, säger hon och fortsätter:
– Vi är födda till att röra på oss, vår kropp behöver aktiveras fysiskt på ett glädjefyllt och härligt sätt. Låt den få göra det!

Av Nina Törmark

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!