Alzheimers sjukdom är en svår och grym sjukdom som drabbar allt fler. Nu har forskare vid Uppsala universitet hittat en ny effektiv behandling av alzheimers genom specialdesignade antikroppar som kan stoppa upp sjukdomsförloppet
Det är svårt att säga hur många som har Alzheimers sjukdom på grund av att mörkertalet är stort. Men antalet drabbade ökar med runt 2 000 per år. Det är en sjukdom som innebär mycket lidande för den som drabbas, men också för de nära anhöriga. 2012 presenterade Socialstyrelsen senast en siffra för vad alla demenssjukdomar kostar samhället och då beräknades den årliga notan gå på 63 miljarder kronor.
LÄS OCKSÅ: Ökad risk för demens vid högt blodtryck nattetid
Speciella antikroppar
När en individ får Alzheimers sjukdom beror det på att ett protein – beta-amyloid – klumpar ihop sig. Vetenskapen kallar denna händelseutveckling för aggregering.
Men att finna en bra och effektiv behandling för alzheimersjuka har varit svår nöt att knäcka för vetenskapen. De behandlingar som finns nu och som är godkända har bara små effekter. En av anledningarna till att de inte är effektiva är bland annat att forskarna inte lyckats med att binda de antikroppar som används till proteinet beta-amyloid, de giftiga klumparna som ligger bakom sjukdomen.
Men nu har forskare vid Uppsala universitet lyckats med konststycket att binda specialdesigna antikroppar till de så kallade aggregaten från proteinet beta-amyloid. Och när man lyckades med detta så stannade sjukdomsförloppet upp. Samma forskare har i tidigare studier kunnat visa att en peptid – somatostatin – kan hjälpa kroppen att bryta ner de byggstenar som tillverkar aggregaten, och på så sätt göra dem ofarliga.
LÄS OCKSÅ: Ät mer frukt och bär – det skyddar mot demens
Kan hjälpa vid andra sjukdomar
Greta Hultqvist är forskare i proteinläkemedelsdesign vid Uppsala universitet och den som lett studien. Hon säger att det nya formatet på antikropparna har en minst 40 gånger starkare bindning till klumparna, och dessa antikroppar också kan binda till små aggregat som idag anses lika farliga som de stora, och kanske till och med farligare.
Fadi Rofo, som är doktorand och studiens förstaförfattare säger:
– Fokus i den här studien var att binda beta-amyloid-aggregat i Alzheimers sjukdom, men antikroppsdesign är generell och vi tror att den kommer att fungera på alla sjukdomar med aggregat. I ett långt perspektiv hoppas vi att det nya antikroppsformatet kan bidra till bättre behandlingsmetoder även för andra liknade sjukdomar som Parkinsons sjukdom.
Studien är publicerad i tidskriften Translational Neurodegeneration.
Av Inger Palm
Källa: Uppsala universitet