Annons
Annons

Svenskt antibiotikafotavtryck är fortsatt stort

Antibiotikafotavtrycket är ett begrepp som beskriver den mängd antibiotika som används för att föda upp djur som så småningom blir vår mat. En ny rapport visar att Sverige har mer antibiotika på tallriken än i vår egen djuruppfödning – vilket innebär ett betydande avtryck.

Carolina Eriksson

Webbredaktör
20 januari, 2021
Svenskt antibiotikafotavtryck är fortsatt stort

Antibiotikafotavtrycket är ett begrepp som beskriver den mängd antibiotika som används för att föda upp djur som så småningom blir vår mat. En ny rapport visar att Sverige har mer antibiotika på tallriken än i vår egen djuruppfödning – vilket innebär ett betydande avtryck.

Det är den europeiska läkemedelsmyndigheten som nyligen publicerade en ny analys om antibiotikaförbrukningen inom djuruppfödningen i Europa. Analysen baseras på senast statistik för 2018, från 31 länder.

Utifrån analysen har Landbrug & Fødevarer, som är en en branschorganisation för hela livsmedelsbranschen i Danmark, tagit fram en rapport om ”antibiotikafotavtrycket”.

LÄS OCKSÅ: Långvarig stress gav genförändringar

Minskad inhemsk antibiotikaanvänding
Vi har i Sverige hittills, under många år, framgångsrikt minskat vår inhemska användning av antibiotika i vår djuruppfödning. Men: eftersom efterfrågan på kött i Sverige inte täcks av vår egen produktion, så har vi behövt importera kött för att täcka vårt konsumtionsbehov. Vi är alltså inte är självförsörjande, och förändrade importmönster har lett till att importen från länder med jämförelsevis hög användning av antibiotika i djuruppfödningen har ökat. Vilket lett till att vårt antibiotikafotavtryck ändå är stort.

Och parallellt har importen från länder med lägre antibiotikaförbrukning, som Danmark, minskat. Av de stora exportländerna av griskött har Danmark nämligen klart lägst antibiotikaanvändning.

10 procents ökning av antiobiotika
Rapporten drar därför – baserat på den mängd kött som vi konsumerar i Sverige – slutsatsen att det svenska fotavtrycket har ökat med cirka 10 procent under de senaste tio åren.

LÄS OCKSÅ: Så kan träning motverka cancer

De antibiotikasorter som enligt WHO, Världshälsoorganisationen, är särskilt viktiga för mänsniskors hälsa tas också upp i rapporten. I Danmark och i Sverige har nämligen dessa i praktiken helt försvunnit från djurhållningen. Som den kritiskt viktiga antibiotikan fluorokinoloner samt 3:e och 4:e generationens cefalosporiner.

Men i andra länder har användning av dessa till och med ökat, för att minska den totala förbrukningen av antibiotika. Vilket, enigt rapporten, är en oroande utveckling.

LÄS OCKSÅ: Multiresistenta bakterier fortsätter öka

Källa: Lantbruksnytt, Axfoundation

Av Carolina Eriksson

Annons
Annons