Många drabbas av utmattningssyndrom. Ändå är det ett sjukdomstillstånd som inte riktigt tas på allvar.
Stressexperten Karin Isberg berättar vad utmattning innebär, hur man undviker att drabbas och hur man kan ta sig ur det.
Ursprungligen kallades utmattning för utbrändhet. Uttrycket kommer från bilsportens ”burnout”, vilket innebär att man kör motorn på en stillastående bil på högvarv tills däcken börjar ryka. Det sammanfattar utmattning ganska bra, det är ett tecken på att man har kört sin inre motor på högvarv. Till slut börjar kroppen och sinnet ryka.
– Typiska sätt att köra sin motor på högvarv är att ställa höga krav på sig själv, ständigt prestera, finnas till hands för andra och ställa upp och säga ja fast vår tid och ork egentligen inte räcker till. På ett sätt är det alltså ett resultat av styrka, för det krävs en stark person för att pressa sig så hårt och så länge, berättar Karin Isberg som är författare, coachutbildad i neurovetenskap samt föreläsare i stresshantering, mental träning och mindfulness.
Problemet sitter inte i kroppen
Utmattning börjar ofta med någon form av kroppsliga besvär som problem att sova, konstant trötthet, värk i kroppen, huvudvärk eller problem med magen.
– De här symtomen kan finnas ganska länge utan att vi förstår vad som pågår. Ofta tror vi att det är fel på kroppen, men problemet sitter egentligen inte alls i kroppen, säger Karin.
Kroppen säger stopp!
Psykiskt brukar det finnas en känsla av frustration, ilska eller hopplöshet.
– Man brukar tänka ”Det här går inte. Jag klarar snart inte mer.” Det kan i sin tur ta sig uttryck i stora känsloutbrott som gråtattacker eller raseriutbrott, säger Karin.
Ibland slutar det dramatiskt, där man ”går in i väggen”, blir förvirrad, tappar minnet och även de enklaste vardagssysslorna kan kännas omöjliga att utföra. Av det här skälet skulle man kunna kalla utmattning för ”kroppens veto”. De som drabbas av utmattning har kört sig själva för hårt och för länge och det behövs något som säger stopp.
– Man kan tänka på utmattning som kroppens sätt att säga ”Stopp – nu orkar jag inte längre. Nu måste du vila”, berättar Karin.
► Läs också: Det här borde alla veta om utmattning
”Viktigt känna till att utmattning inte är detsamma som depression”
Att vara utmattad är inte samma sak som att vara deprimerad. Det finns många missförstånd som kan försvåra för dem som drabbas. Tillståndet kallades tidigare för utmattningsdepression eftersom det finns många likheter, men efterhand ökade kunskapen om utmattning och insikten att den som är utmattad inte är deprimerad ökade.
– Det är viktigt att känna till att utmattning inte är detsamma som depression, eftersom det fortfarande finns läkare som kallar det för depression och rekommenderar antidepressiva läkemedel. Samtidigt är det inte helt fel att blanda in depression, för utmattning kan övergå i både depression och ångest. På så sätt är utmattning en inkörsport till att bli deprimerad, berättar Karin.
Kallas inte längre utbränd
Att det inte längre kallas för utbrändhet är också viktigt, menar Karin, eftersom utbränd innebär att man är helt slut.
– Ett hus som har brunnit och blivit utbränt finns inte längre. Utmattad innebär däremot att man kan återhämta sig, precis som man kan vara utmattad efter ett hårt träningspass. Just då finns ingen ork kvar, men den kommer tillbaka med vila, säger Karin.
► Läs också: Utmattad? Här är näringen du behöver
Förebygga utmattning
Genom att ha en sund själviskhet kan man förebygga utbrändhet. Man bör ta hand om sig själv och prioritera sina egna behov.
– Att vara självisk eller sätta sig själv i första rummet har många väldigt svårt för. Vi förknippar det med att vara egoistiska. Och ja, på ett sätt stämmer det förstås – men den sortens egoism är inte elak, den är sund. Man kan tänka på det på samma sätt som situationen med syrgasmaskerna på ett flygplan. Om trycket sjunker och man börjar hjälpa andra att få på sig sina masker innan man har satt på sig sin egen mask kommer man snart att svimma. Då kan man inte hjälpa någon överhuvudtaget och dessutom skadar man sig själv. Om man istället sätter på sig sin egen mask först ser man både till att själv må bra samtidigt som man kan hjälpa många andra.
Viktigt att hålla bränsletanken full
Man måste inse att det är omtänksamt att ta hand om sig själv om man ska klara av att vara en omtänksam, hjälpsam och generös person. Vi behöver även kunna säga nej utan att få dåligt samvete, sänka kraven på oss själva och lära oss att slappna av.
– Man kan även likna det vid bilsport. Man kan tänka på det som att ”tanka sig själv”. Vi behöver hålla vår bränsletank full. Det gör vi med bra mat, sömn, frisk luft, motion och vila för kroppen och med glädje, njutning och avslappning för själen.
► Läs också: Sju tecken på att du har för mycket av stresshormonet kortisol
Ta sig ur en utmattning
För att ta sig ur en utmattning måste man prioritera sin egen hälsa och välmående.
– Det är enkelt uttryckt och vad det innebär varierar så klart från person till person men sådant som alltid är stärkande är promenader, dagsljus, yoga och meditation. Promenader i dagsljus har för övrigt visat sig ge lika god effekt som antidepressiva läkemedel vid lindriga depressioner, så det är verkligen stärkande för både kropp och själ, berättar Karin.
”Ofta en kombination av stress och krav på jobbet och hemma”
Beroende på hur länge vi har kört för hårt med oss själva kan det räcka med några veckors vila och återhämtning för att åter komma i balans. Andra gånger kan det ta flera månader och kräva en ordentlig livsomställning.
– Om utmattningen gått riktigt långt kan det krävas svåra samtal på jobbet och hemma om det är vårt arbete eller vår familjesituation som sliter på oss. Ofta är det just en kombination av stress och krav på jobbet och stress hemma som leder till utmattning, avslutar Karin.
Av Malin Holm
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!
Därför behöver vi näring vid stress
När kroppen är hårt utsatt och inte får tillräcklig återhämtning är åtgången på näringsämnen mycket högre än normalt. Kroppen behöver denna näring för att fungera och kunna hantera stressen. Kroppen är skicklig på att kompensera för näringsbrister så det är oftast inte förrän de blivit allvarligare som bristsymptom uppstår. Bristsymptom orsakade av en längre tids stress är sömnproblem, trötthet,
huvudvärk, muskelspänningar, hjärt-
klappning, hudförändringar
och håravfall.