PMS, premenstruellt syndrom, är något som de flesta av oss är bekanta med. Det vill säga olika grader av nedstämdhet, humörsvängningar, irritation och även fysiska symtom som uppsvälld mage, ömma bröst och värk under perioden före mens. Men visste du att 60 000 kvinnor i Sverige lider av det som kallas premenstruellt dysforiskt syndrom, PMDS, som är den svåraste formen av PMS? Kvinnor som har PMDS får svårare humörsymtom när nivåerna av gulkroppshormon är höga i kroppen.
Hjärnan röntgades vid svår PMS
I en ny avhandling har Louise Stiernman, doktorand vid Umeå universitet och hennes forskargrupp vid Institutionen för klinisk vetenskap, genomfört fyra olika studier av kvinnor med PMDS. Bland annat en undersökning med magnetresonanstomografi (MR-röntgen) för att kunna följa aktiviteten i de olika delarna av hjärnan hos kvinnorna. 89 kvinnor med PMDS och 42 utan PMS eller PMDS deltog i studien.
LÄS OCKSÅ: Så påverkar din livsstil dina hormoner
Vissa delar av hjärnan blir mer aktiva
Avhandlingen kom fram till att det gick att se förändringar i såväl hjärnans funktion som struktur hos de kvinnor som hade PMDS. Dessa förändringar kunde finnas kvar även efter tiden precis före mens.
– Resultaten tar oss närmare en biologisk förklaring till att kvinnor med svår PMS är mer benägna att reagera starkt känslomässigt under den premenstruella fasen, säger Louise Stiernman, i en artikel på Umeå universitets hemsida.
Så vad är det egentligen som händer i hjärnan under perioden före mens? Jo forskarna såg ett tydligt mönster: kvinnor med PMDS hade en ökad aktivitet i de delar av hjärnan (exempelvis amygdala) som är viktiga för att känslomässigt kunna värdera och reagera på vad som sker i omgivningen.
Långvariga effekter på hjärnan
Det förvånade Louise Stiernman att det faktiskt fanns en synlig skillnad av hjärnans funktion hos kvinnor med svår PMDS – även i den period under menscykeln när kvinnorna mådde bra – och att man såg fynd som pekar på mer långvariga effekter på hjärnan.
Vad händer i hjärnan vid svår PMS?
- När aktiviteten ökade i amygdala, som är en del av hjärnan som styr hur vi reagerar känslomässigt på förändringar i omgivningen, så gick det att koppla till känsligheten för nedbrytningen av gulkroppshormon hos receptorn för signalsubstansen GABA.
- Receptorn i fråga har som uppgift att dämpa hjärncellers aktivitet och är målreceptor för bland annat alkohol och en del ångestdämpande mediciner.
- Kvinnor som har PMDS har antagligen en avvikande reglering av denna typ av receptor, något som alltså ger en obalans i hjärnans aktivitet när hormonnivåerna svänger under den månatliga cykeln.
(Källa: Umeå Universitet)