Även om många ändrat sina kostvanor och fler äter mindre kött och mer växtbaserat, överkrider fortfarande den mat vi äter de planetära gränserna, det visar en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet och Stockholm Resilience Centre.
Studiens resultat visar att miljöpåverkan från medelsvenskens direktkonsumtion av livsmedel på per capitanivå överskrider gränserna för växthusgasutsläpp, användning av åkermark, kväve- och fosfortillförsel samt påverkan på biologisk mångfald. Det enda positiva är att den totala vattenanvändningen från kosten håller sig under den uppsatta gränsen. I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Sustainability, har forskarna utgått från de planetära gränserna för livsmedelssystemet som har uppskattats på global nivå i den så kallade EAT-Lancet-rapporten.
Räknat ut belastningen per person
Gränserna speglar det maximala taket globalt för utsläpp och resursanvändning från livsmedelssystemet vad gäller växthusgasutsläpp, användning av åkermark, kväve- och fosfortillförsel, vattenanvändning samt påverkan på den biologiska mångfalden från användning av jordbruksmark. I studien har gränserna från EAT-Lancet-rapporten skalats ned till per capitanivå för världens befolkning och man har sedan undersökt hur miljöpåverkan från den svenska direktkonsumtionen av mat per person och år förhåller sig till dem.
LÄS OCKSÅ: Svenskens köttkonsumtion minskar
Biologisk mångfald mest utsatt
”För växthusgasutsläpp, åkermarkanvändning samt kväve- och fosfortillförsel ligger miljöpåverkan två till fyra gånger över de tillåtna gränserna. Särskilt utsatt visade sig dock påverkan på den biologiska mångfalden från livsmedelskonsumtionen vara, där våra nuvarande kostmönster leder till att gränsen överskrids med det sexdubbla”, det säger Emma Moberg, doktorand vid institutionen för energi och teknik vid SLU, som är huvudförfattare till studien i ett pressmeddelande.
LÄS OCKSÅ: Sex livsmedel som bidrar till att orsaka vattenbrist
Lamm från Nya Zeeland värre sn svenskt nötkött
Med den metodik som forskarna utgått från fann man att störst påverkan på den biologiska mångfalden orsakas av den livsmedelsproduktion som både tar mycket jordbruksmark i anspråk, och som sker på platser med hög artrikedom. Vilkrt innebär att det lammkött vi importerar från Nya Zeeland leder till en hög risk för att arter utrotas.
Då leder det nötkött som konsumeras i Sverige, trots sin höga användning av jordbruksmark, till betydligt lägre påverkan på den biologiska mångfalden. Detta eftersom majoriteten av produktionen sker i områden med relativt låg artrikedom. Hade produktionen däremot skett i exempelvis Brasilien hade utslaget blivit betydligt högre, påpekar Emma Moberg.
LÄS OCKSÅ: Tillverkning av våra mediciner förorenar indiska vattendrag
Kött och mejeriprodukter ger störst avtryck
Störst utslag för växthusgasutsläpp, markanvändning och kvävetillförsel totalt sett hade konsumtionen av kött och mejeriprodukter. Sett till påverkan per kg livsmedel visade sig dock en mängd växtbaserade produkter orsaka, både i fråga om en hög markanvändning men framför allt en hög påverkan på den biologiska mångfalden.
Det är sedan tidigare känt att konsumtionen av kött och mejeriprodukter behöver begränsas för att vi ska nå både klimat- och miljömål. Men enligt studien behöver vi även se över konsumtionen av vegetabiliska produkter som till exempel kakao, olivolja, kaffe och nötter, som även de kan ha stor miljöpåverkan,
Fler variabler behövs
I studien undersöktes också hur väl de globala variabler som används i EAT-Lancet-rapporten förhåller sig till det svenska miljömålssystemet. Forskarna fann bland annat att aspekter som försurning och användning av kemiska bekämpningsmedel som i dag ingår i det svenska miljömålssystemet, inte tas i beaktande i EAT-Lancets variabler. Forskarna menar att fler aspekter från det svenska miljömålssystemet behöver inkluderas för att bättre kunna utvärdera den miljömässiga hållbarheten av kosten på lokal nivå i framtiden.
Av redaktionen