”Våra nya digitala vanor får konsekvenser för vår hjärna”

Högt tempo, en livsstil med ständig uppkoppling – och allt fler larm om psykisk ohälsa som vår tids nya stora hälsohot. Vad händer egentligen med våra hjärnor när vi allt mer lever våra liv på, med och genom våra skärmar? Den frågan ställde sig psykiatrikern Anders Hansen, vilket resulterade i att han skrev boken ”Skärmhjärnan”.
– Den handlar om hur hjärnan påverkas i vår digitala värld och vad mobiler, allt mindre sömn och mer stillasittande gör med vårt mående, och vad vi kan göra åt det, berättar han.

Till vardags är Anders Hansen överläkare i psykiatri vid Sophiahemmet i Stockholm – men det är långt ifrån allt denne man hinner med.
Utöver sin läkartjänst pratar han i radio, gästar tv-soffor, håller föreläsningar (däribland ett TED-talk) – och skriver mängder av artiklar om medicinsk forskning. Dessutom är han författare, där hans hittills största succé är boken ”Hjärnstark” som sålts i över 350 000 exemplar och även släppts i USA och Kina.

Hjärnan – hans stora intresse

Han säger att hans stora intresse som psykiatriker är hjärnan. Inte så konstigt kanske att alla hans böcker – ja, bortsett från ”Hälsa på recept” – handlar om just hjärnan på något sätt. Bästsäljaren ”Hjärnstark” till exempel, som han skrev efter att han märkt att patienter som fått fysisk aktivitet utskrivet på recept – och som faktiskt kommit igång med träningen – inte behövde komma tillbaka. Effekten de fick av att röra sig fungerade helt enkelt på samma sätt som antidepressiv medicin.

Nu är Anders Hansen hjärnaktuell igen, denna gång med boken ”Skärmhjärnan”, där han bland annat beskriver mobilen som vår nya drog, sociala medier som vår tids starkaste (och kanske mest ångestframkallande) ”Influencer” – och, så klart, lyfter motion som ett smart motmedel.

LÄS OCKSÅ: Benträning avgörande för hjärnans hälsa enligt ny forskning

Frågan engagerar världens experter

Han berättar att han fick idén till boken i maj 2018 när han deltog på den amerikanska psykiatriorganisationen APA:s årliga möte. I pauserna, mellan föreläsningarna, när han samspråkade med sina internationella kollegor fick han en känsla för vilken fråga som i dagsläget intrigerar psykiatriker och forskare allra mest, berättar han.
– Överallt hörde jag kollegor ställa samma fråga till varandra: ”Vad är det egentligen vi utsätter oss för i och med digitaliseringen? Håller vi på med ett gigantiskt experiment där vi själva och våra barn ingår?”

Många misstänkte även att det fanns en direkt koppling mellan detta och den enorma ökning av, framför allt unga, människor som sökt hjälp för psykisk ohälsa under det senaste decenniet.

”En förändring som påverkar oss djupare än vi tror”

Ingen hade några säkra svar, berättar Anders Hansen, men alla var de överens om en sak.

– Att den förändring som noterats gällande mänskligt beteende de senaste tio åren – när det kommer till hur vi kommunicerar och jämför oss med varandra – är extremt omfattande och förmodligen påverkar oss på ett djupare plan än vi tror.

Detta fick Anders Hansens hjärna att börja jobba och han insåg att människan, i och med sitt blixtsnabba anammande av en digital livsstil, aldrig tidigare under hela sin historia förändrat sitt beteende så snabbt som under de senaste decennierna.

– Det är inte bara våra digitala vanor vi har förändrat. Vi upplever också en annan form av stress än tidigare i historien, och vi sover mindre och är mer stillasittande.

Allt detta innebär att hjärnan befinner sig i en okänd värld, menar han.

– Vi befinner oss i en värld långt från vad vi är utvecklade för. En värld fylld av mobiler, matleveranser till dörren och ständiga jämförelser med varandra i sociala medier.

– Detta påverkar oss. Våra nya digitala vanor får konsekvenser för vår hjärna, berättar Anders Hansen.

LÄS OCKSÅ: Folkhälsomyndigheten: Psykisk ohälsa hos barn och unga ökar

Sämre sömn med blått ljus

Mer om konsekvenserna berättar han om i boken. Men en av dem är digitaliseringens negativa inverkan på vår sömn. Här är mobilerna gissningsvis den största boven, eftersom de ofta följer med oss ända upp i sängen.

– Vår dygnsrytm styrs bland annat av hur mycket ljus vi utsätts för. Det gör den genom hormonet melatonin, som talar om för kroppen när det är dags att sova. När vi utsätts för mycket ljus bromsar melatoninproduktionen in och kroppen tror att det är dag, förklarar han.

– När vi använder mobiler och surfplattor innan vi ska somna väcker det blå ljuset upp hjärnan och trycker inte bara ner melatoninproduktionen utan fördröjer den med två till tre timmar. Blått ljus vrider alltså tillbaka vår bxiologiska dygnsklocka med ett par, tre timmar. Lite tillspetsat kan man säga att det skapar en jetlag som motsvarar en resa till Grönland eller Västafrika.

Dessutom skapar mobilens närvaro stress, vilket också stör sömnen, berättar han. Hjärnan väcks nämligen av alla de möjligheter till dopaminkickar som våra skärmar erbjuder i form av appar, sociala medier och olika spel.

LÄS OCKSÅ: Unga dricker allt mindre – har inte tid med alkohol

Ökad stress får många konsekvenser

Just stress är en annan viktig aspekt av denna nya digitaliserade tidsålder. Där särskilt den långsiktiga stressen riskerar att bli något mer konstant, vilket på sikt skulle kunna leda till en nedgradering av den mänskliga hjärnan.

– För dig och mig innebär stress att inte få ihop livspusslet, inte hinna plugga tillräckligt till en tenta eller att missa en deadline på jobbet. Men ur ett historiskt perspektiv är det inga vanliga sätt att belasta hjärnans stressystem, säger Anders Hansen.

Stressystemet är resultatet av miljoner års utveckling och finns inte bara hos människan utan hos i princip alla ryggradsdjur.

– En stressreaktion börjar i hypothalamus som ber hypofysen att i sin tur be binjurarna att släppa ut kortisol, som mobiliserar energi och får hjärtat att slå snabbare och hårdare. Vi har alla känt hur pulsen stiger när man blir stressad.

Kroppens stressystem finns där för att vi ska överleva, förklarar han. För att vi ska kunna slåss eller springa så fort som möjligt behöver kroppens muskler mer blod, och det är därför hjärtat börjar slå snabbare och hårdare och vi får högre puls.

Ett konstant fight or flight-läge

Men även om det här lever kvar i oss än i dag, och är själva anledningen till att pulsen ökar vid stress, behöver de flesta av oss inte oroa sig för livshotande situationer i samma utsträckning, säger Anders Hansen.

– Ändå är det samma system i hjärnan som är aktivt när vi blir stressade av psykosociala orsaker, som till exempel att inte få tillräckligt många ”gilla”.

Att under lång tid utsätta hjärnan för förhöjda doser stresshormoner kan leda till att den inte längre fungerar på ett bra sätt.

– Det innebär ju att man konstant går runt i ett fight or flight-läge och då prioriterar hjärnan ner allt utom just omedelbar problemlösning, som att slåss eller lägga benen på ryggen.

LÄS OCKSÅ: Sociala medier ger sämre nattsömn

Långvarig stress extra farligt

Men listan över den långvariga stressens konsekvenser är längre än så. Den kan ge orolig mage, illamående, sömnsvårigheter och nedsatt sexlust. Den kan även ge oss kort stubin, eftersom vi vid stark stress inte har tid att vara trevliga mot omgivningen – och påverka våra tankemässiga funktioner.

– En funktion som hjärnan prioriterar bort är att lagra in långtidsminnen – med följden att många minns sämre under stressiga perioder.

Han menar att boken är en form av självhjälpsbok.

– Vi lägger idag runt tre timmar per dag på våra mobiler. Hur vi påverkas av det vet vi inte fullt ut men vi vet en del, och kunskapen växer snabbt. I ”Skärmhjärnan” har jag försökt förklara vad forskningen säger om hur vår moderna livsstil påverkar oss och samlat några enkla råd som kommer göra att vi mår och fungerar bättre. Ökad insikt tror jag leder till en förmåga att ta kontroll. Det är anledningen till att jag skrev boken, summerar Anders Hansen.

Av Isabelle G Hedander