Varning för mat – samtal i skafferiet kring mat och oro

Bokförlaget Mondial har på LRF Mjölks uppdrag tagit fram antologin ”Varning för mat”, där frågan om ”fritt-från”, hälsomedvetande, dieter och trender avhandlas av ett antal namnkunniga skribenter. Kurera besökte debattforumet Skafferiet där frågorna diskuterades av några av de som bidragit.

Skafferiet är ett debattforum på Berns i Stockholm. Det drivs av journalisterna Per Styregård, Johan Lindskog och Anders Rydell som har ordnat samtal på temat mat och gastronomi sedan starten 2011. Den här tisdagen i mars har de bjudit in bokförlaget Mondial med anledning av utgivningen av boken ”Varning för mat” med undertiteln ”Om hur något livsviktigt har blivit livsfarligt”. Boken har kommit till på initiativ av LRF Mjölk som även finansierat utgivningen. Men bokens redaktör Jenny Jewert, som också är dagens moderator svär på att hon och skribenterna givits helt fria tyglar även om temat oro satts av initiativtagaren.

Omfattande antologi
I antologin som rymmer texter av sammantaget 14 skribenter, belyses ämnet mat och oro från lika många håll. I dagens panel medverkar tre av dem, Amina Manzoor, medicinreporter på Dagens Nyheter, Emma Frans, doktor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska Institutet och medarbetare på Svenska Dagbladet samt journalisten och författaren Po Tidholm.

Hälsismens tidevarv
Utgångspunkten är att vi aldrig tidigare haft ett så individuellt förhållningssätt till mat och att vår identitet heller aldrig varit så starkt knuten till vad vi äter som nu. Någon i publiken anar ugglor i mossen och ekonomiska intressen bakom att till exempel allt fler väljer att äta glutenfritt och intrycket är att de avdelningarna i livsmedelsbutikerna bara växer. Pelle Pelters en annan av de medverkande skribenterna skriver i boken att vi lever i hälsismens tidevarv berättar Jenny Jewert som säger att det idag anses närmast oansvarigt att inte sköta om sin hälsa.

”Hälsan är en slump”
Trots att kunskapen om sambandet mellan kost och hälsa ökar, hävdar Emma Frans att vår hälsa styrs mer av slumpen och gener än vad vi stoppar i oss och menar att dagens intresse för hälsa är ett fåfängt försök till kontroll som är dömt att misslyckas. Båda vetenskapsjournalisterna menar också att media ofta läser forskningsresultat lite som fan läser bibeln, alternativt plockar russinen ur kakan. Ett annat problem menar de är att forskningsresultaten vinkas hårt redan på universitetens pressavdelningar, något som ställer större krav på såväl journalister som mediakonsumenter.

LÄS OCKSÅ: Nilla Gunnarsson: ”Min förändrade kosthållning läkte mig”

Follow the money
De tar även upp problemet med det som kallas sponsorship bias som kan påverka utfallet i en studie och att det därför är viktigt att vara uppmärksam på vem som finansierat studien. Som exempel nämns en studie som visade att flingor var ett särskilt gynnsamt frukostlivsmedel, en studie som var finansierad av Kelloggs. Att tolka forskning på rätt sätt och kunna bedöma relevans är därför av stor vikt.

LÄS OCKSÅ: Johannes utmanar livsmedelsjättarna

Stad kontra landsbygd
Ett annat perspektiv bjuder Po Tidholm på som hävdar att frågan om mat och oro främst rör det han kallar livvstilsmedelklassen i städerna och att det är lätt att glömma bort att långt ifrån alla är inkluderade. Och som när han tillfrågas om sitt perspektiv på stad kontra landsbygd menar att det i större utsträckning rör sig om klass än om geografi. Då medelklassen är de som i störst utsträckning flyttar. Kvar är arbetarklassen och bland arbetarklassen på landsbygden är skepsisen mot de nya trenderna stor och tilltron till det gamla och beprövade minst lika stor.

LÄS OCKSÅ: Prat om mat med Mats-Eric Nilsson

Närodlat hamnar i stan
Det närodlade och mathantverket når dessutom sällan landsbygdsborna själva, då det enligt Po saknas försäljningsställen. Istället hamnar det i butiker som Paradiset på Södermalm. Medan de som bor där maten faktiskt produceras hänvisas till ICAs standardsortiment som många gånger är eftersläpande, vilket gör att de har små chanser att hänga med i utvecklingen.

Stadsodling som grönt alibi
Po säger att han själv föredrar modern vegetarisk kost, han har tidigare haft får och varit väldigt hands-on och ger inte mycket för dagens stadsodling. Risken är att det blir till någon sorts frisedel som gör att man sedan anser sig kunna äta vad som helst och flyga till Thailand ovanpå det med gott samvete menar han – som en sorts grönt livsstilsalibi.

Många ömma tår
Dieter som gemenskapande och identitetsskapande faktorer avhandlas också. Amina Manzoor berättar att hon aldrig fått så många hatmejl som när hon skrev en artikelserie i DN om socker, där hon antydde att det kanske inte var fullt så farligt som många vill göra gällande. Hon fick då erfara hur den starka identifikationen gör att många har nära till att känna sig kränkta och att tonfallet lätt blir hårt.

Hur ser utvecklingen ut då om man ska tro panelen?
Po och Amina tror att hälsotrenden och då särskilt trenden med gluten- och laktosfritt kommer lägga sig medan Emma tror att intresset för hälsa kommer hålla i sig men att det kan komma att ta sig andra uttryck än idag.

Av Nina Törmark

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!