“Varning för vardagsmotion och andra floskler”

Fakta

Namn: Pa Sandberg
Yrke: Kroppsterapeut
Läs mer om Pa och följ hans blogg på hemsidan
PA på sociala Facebook och Instagram.

Det finns gott om floskler, svammel och tomma ord – inte minst när det kommer till träning, välmående och hälsosam livsstil. Ordet ”vardagsmotion” har glidit upp och blivit en klar värsting-kandidat. Att kalla vanlig mänsklig rörelse för träning och motion är att teoretisera våra mest grundläggande funktioner skriver kroppsterapeuten Pa Sandberg. 

Hur beskriver man färgen blå? Eller skillnaden mellan varmt och kallt? Hur känns smärta? I kroppen vet du precis. Men med ord? När vi ser någon hoppa i en isvak drar vi kanske upp axlarna och huttrar; vi vet vad kyla innebär, så vi kan känna känslan även om den drabbar någon annan. Men många av oss kan se en actionfilm där folk bli skjutna utan att reagera, vi har inga referenser till att bli skjutna. Närbilden på det blödande såret kan vi däremot relatera till.

Alla mänskliga varelser fungerar som en helhet. Minnen, tankar och känslor påverkar och påverkas av sinnesintryck, rörelse och fysisk förmåga. Inget i vår kropp fungerar var för sig. Det finns ingen uppdelning mellan kropp och själ, eller kropp och hjärna. Trots det är det utifrån det perspektivet vi försöker skapa förståelse för vår kropp, hälsa och träning. Men vi kommer aldrig att förstå hur vi mår genom att separera hjärnan från övriga kroppen.

 

LÄS OCKSÅ: ”Försök inte förändra dig själv – ändra din omgivning”

När scoop-letande medier och hälsoförfattare som vill kränga böcker paketerar förenklade rön om hälsa bidrar de till att sprida budskap som tänjer på sanningen. Att hävda att träning är bra för kroppen utan att definiera vad ordet träning betyder blir tokigt. Att beskriva orden träning, motion eller fysisk aktivitet eller kort och gott att röra på sig, är lika kopplat till den egna kroppens erfarenheter som känslan av smärta. Att hävda motsatsen, att träning är skadligt, är inte svårt, för den som vill. Det finns massor av statistik på skador, slitage, smärtproblematik, men även värre åkommor och träning är kopplat till allt från ätstörningar till depression.

Nu är inte mitt syfte att påstå att träning är dåligt. Träning i sig är inte dåligt. Mitt syfte är att röra runt i alla begränsande förenklingar och se hälsa och välmående i ett lite större perspektiv. För när det kommer till hur organismen homo sapiens fungerar är forskningen både begränsad och begränsande. Begränsad, för att vår kunskap om kroppen är väldigt liten. De flesta av oss kan till exempel resa oss från en stol, men ingen har ännu lyckats förklara, än mindre mäta, hur det går till. Begränsande, för att det mätbara ligger i vetenskapens natur. Men mätbarhet kräver förenkling. Det går inte att mäta hur träning påverkar kroppen; det är alltför ospecifikt. Det går däremot att mäta ett pulsvärde mot ett annat, eller aktivitet kontra stillasittande. Men vad säger det om vad träning eller motion är?

LÄS OCKSÅ: ”Att inte hela tiden prestera är en prestation i sig”

Det finns otroligt många olika sätt att träna och det finns många olika sorters kvaliteter eller anledningar att träna. Men att beskriva träning som lösningen på våra problem är att dra konstiga slutsatser. Orsaken till all västvärldens ökande ohälsotal är inte att vi tränar för lite. Orsaken är att vi alltmer slutar bete oss som de varelser vi är – homo sapiens.

Homo sapiens rör sig. I vardagen. Lagom mycket. När studier eller media beskriver ”lågintensiv träning” med att ”gå, stå eller utföra vanliga hushållssysslor” har vi tappat förankringen med vår fysiska verklighet. Att gå, stå eller utföra vanliga hushållssysslor är att vara människa, inte att träna.

Det är vår vardag och vårt sätt att leva vi behöver ändra. Att uppfostra generation efter generation med att de ska sitta fint och vara tysta och höja landets PISA-resultat, för att sedan säga att unga rör sig för lite är helt enkelt bakvänt. Inte minst eftersom kunskap, som vi nämnde, sitter i hela kroppshjärnan, inte bara som ord och siffror uppe i huvudet.

LÄS OCKSÅ: "Gör uppror mot prestationssamhället"

”Bra för vad” är ofta en relevant fråga att ställa. Exempelvis uppmanas vi ofta att träna oss hjärnstarka, detta för att få en effektivare hjärna som tål mer stress och presterar bättre på matteprovet. Samtidigt är det just stress och ökade prestationskrav som enligt diverse vetenskapliga studier, är starkt bidragande orsaker till många problem som går allt längre ner i åldrarna. Så man kan fundera på för vems skull det är jag ska träna. Mår jag bättre av att kunna stressa mer? Landets BNP vinner möjligen på högre mattebetyg och fler ingenjörer, men är det bättre för hälsan?

 

Att försöka lösa hälsoproblem med träning är som att såga sig i benet, sätta på ett plåster, och sen fortsätta såga.

Homo sapiens rör på sig. Vi behöver röra på oss för att må bra. Men vi kan börja med att leva rörligt. Leka i tunnelbanetrappan, odla vår egen mat, eller åtminstone handla den själv, gå, springa, busa – allt det där som vi kunde när vi var små utan varken PT eller stretching. Att kalla vanlig mänsklig rörelse för träning och motion är att teoretisera våra mest grundläggande funktioner. Att träna – eller leka – tillsammans eller var för sig, är jättebra för den som blir glad av det. Men skippa mätandet, presterandet och det dåliga samvetet. Åtminstone om syftet bara är att må bra.

En hårt tränande TV-profil beskriver sin syn på vardagsmotion så här: ”När jag lagade mat försökte jag få in smarta små träningsövningar medan det kokade, när jag lekte med barnen kunde jag gunga dem högt och du vet, köra lite militärpress, fuska in träning i min vardag”. Det uppfattar inte jag som hälsosamt  – det uppfattar jag som ett gravt beroendebeteende.

 Av Pa Sandberg, kroppsterapeut

Kureras sektion Krönikan ger möjligheten att ventilera en tanke, idé eller åsikt.
Krönikan skrivs av skribenter som är fristående från Kurera och behöver alltså inte handla om åsikter Kurera delar.
Är du intresserad av att skriva en krönika på Kurera.se? Kontakta då: webbredaktor(@)kurera.se.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta

Namn: Pa Sandberg
Yrke: Kroppsterapeut
Läs mer om Pa och följ hans blogg på hemsidan
PA på sociala Facebook och Instagram.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Ny rapport: Vi äter mindre socker och rött kött

Kost

Den koständring som flest svenskar har gjort det senaste året är att minska på sockret. Var fjärde äter mindre kött och en fjärdedel äter mer grönsaker. Samtidigt har mer än var tredje invånare inte gjort några koständringar alls enligt en färsk undersökning.

Över 700 000 bilister kör med olaglig syn – är du en av dem?

Hälsa

Har du kollat din syn nyligen? Visste du att en av tio bilförare kör med olaglig syn? Det vill säga med så nedsatt syn att de är en direkt trafikfara eftersom de har en synskärpa som ligger under dagens körkortskrav. 2019 års Synbesiktning, som är ett samarbete mellan Bilprovningen och Synoptik för att belysa att nedsatt syn är en trafikfara, visade att 700 000 bilister kör med trafikfarlig syn.

Håller du löftet om minskat midjemått?

Vikt

Nystart och nytt år får oss avlägga löften som inte alltid hålls. Framförallt handlar det om löften om en hälsosammare livsstil. Endast en av fem som klarar av att gå ner i vikt lyckas bibehålla den nya vikten efter ett halvår. Brist på inspiration och en stressig vardag är främsta orsaken att man ger upp. Men visst går det att förändra. Det handlar om långsiktigt och bra verktyg. Här får du några tips om hur du ska göra.

Filmen “The Game Changers – en milstolpe i det gröna kostskiftet”

Kurera debatt

Dokumentärfilmen "The Game Changers" har gjort stort avtryck och fått ett stort antal kända och okända personer att ta klivet och lägga om till en mer växtbaserad eller vegansk kost. Den veganska kosten – och filmen – har fått oförtjänt hård kritik av mer eller mindre självutnämnda och insatta experter menar cancerläkaren David Stenholtz i detta debattinlägg där han uppmanar alla att se den kontroversiella filmen.

 

Kinesiskt nyårsfirande ställs in på flera platser på grund av coronaviruset

Virus

Under helgen skulle råttans år firas i Kina men nu ställs firandet in på många platser på grund av rädsla för spridning av de fruktade coronviruset. För att stoppa spridningen av viruset har 18 städer hittills satts i karantän och skolor stängs. Antalet insjuknande ökar snabbt och imorse rapporterades 41 personer ha dött på grund av coronaviruset. Hongkong klassificerar virusutbrottet som nödläge.

vegetarisk mat

Så slipper du höga blodfettvärden

Kost

Tiotusentals svenskar lider av höga blodfettvärden - många utan att veta om det. Något som kan utvecklas till livshotande åderförkalkning. Men höga blodfetter kan sänkas genom kostomläggning, här kan du läsa mer om vilka livsmedel som kan bidra till att minska risken för infarkt.

 

Lennart är smärtfri med hjälp av nypon

Hälsa

Golf är en stor del av livet för Lennart Andersson, 78 år. För snart ett år sedan satte en smärta i axeln stopp för golfandet, och Lennart trodde han att skulle behöva hitta andra intressen. Men tack vare ett extrakt av nypon är han numera smärtfri och tillbaka på golfbanan.

Rapport: “Renare luft ger snabbt goda hälsoresultat”

Eko/miljö

Minskade utsläpp och förbättringar av vår luftkvalitet ger snabbt positiva effekter på folkhälsan, visar en rapport. Exempel från bland annat städer som stått värd för OS, visar att problemen med astma, hjärt-kärlsjukdom men också för tidig födsel minskade som ett resultat av åtgärder för att förbätta luften i samband med evenemanget.

Ny studie: Fåglar flyttar tio dagar efter fullmåne

Övrigt

Svårt att sova vid fullmåne? Ja, hävdar en del och är tvärsäkra, men analyser och vetenskapliga studier säger oftast, men inte alltid, det motsatta. Och huruvida månen påverkar oss människor eller inte är en debatt som lär fortsätta. Flyttfåglarna, de rör i alla fall på sig i måncykler. Vid Lunds universitet har man sett att nattskärror påverkas av månens sken och de synkroniserar sin flytt söderut tio dagar efter fullmånen.

Därför påverkas du av mörker och sömnbrist

Forskning

Sömnen är enormt viktigt för hälsan och den som sovit dåligt några nätter kan vittna om att både kropp och själ inte mår bra. Och när mörkret sänker sig över vårt vinterlandskap – ja, då blir vi ännu tröttare. Maria Nordin som är forskare vid Institutionen för psykologi vid Umeå universitet berättar varför och ur den mörka årstiden påverkar oss och varför en dålig sömn är så farligt för oss.

 

Glutamin kan hjälpa överviktiga att gå ner i vikt

Forskning

En studie gjord vid Karolinska Institutet och universitet i Oxford visade att aminosyran glutamin kan reducera fettvävnad men också minska inflammation i fettväven. Överviktiga personer hade i genomsnitt lägre nivåer av glutamin i fettväven än normalviktiga personer. Mer forskning krävs innan glutamin kan rekommenderas som ett kosttillskott vid fetma.

Träning kan minska risken för att utveckla epilepsi

Forskning

Träning mår vi riktigt bra av. Våra blodkärl säger tack när vi rör på oss, skelettet blir starkare och vår mentala hälsa stärks. Samtidigt minskar träning risken för flera av våra stora folksjukdomar. När forskare i Skåne jämförde Vasaloppsåkare med övrig befolkning upptäckte de att risken att utveckla epilepsi var hälften så stor hos längdskidåkarna.

Maria Helander: “Hälsa börjar med en vilja att ta hand om sig själv”

Mental hälsa

Att vara snäll mot sig själv, vad är det egentligen? Är det att unna sig bakelser och shopping? Nej, det är betydligt mindre glamouröst men mer angeläget och innebär bland annat att bli bättre på att säga nej till andras önskemål och att känna efter vad du själv vill. Samtalsterapeuten och beteendevetaren Maria Helander som skrivit boken ”Självsnäll” om varför det är viktigt och tipsar om hur vi kan bli bättre på det.

Detta händer i hjärnan när vi slutar vara kära

Mental hälsa

När vi blir kära sätter det igång en rad reaktioner i kroppen men också i hjärnan. Ett flertal hormoner och signalsubstanser är inblandade och bildar tillsammans en veritabel cocktail i hjärnan som gör att förälskelsen slår de flesta känslor. Men vet du vad det är som händer när vi slutar vara kära?

 

kvinna i mössa

Därför gör hampa under för din hud

Hälsa

Trendingrediensen hampa är på allas läppar och används i alltifrån kläder till livsmedel. Men även hud, hår och naglar får en rejäl boost av hampa. Här tipsar Kureras skönhetsexpert Johanna Bjurström om hur du använder oljan på bästa sätt.

Finalisterna i “Årets matbluff” utsedda

Eko/miljö

För fjärde året i rad har den ideella konsumentföreningen Äkta vara tagit fram fem finalister till antipriset ”Årets matbluff”. Sojagrädde med två procent soja och glutenfritt teff- och bovetemjöl med tre procent teff är två av finalisterna av de totalt 162 nomineringarna som kommit in från allmänheten.

Ny rapport ska öka kunskap om minnessjukdomar

Forskning

Idag har ungefär 160 000 svenskar en demenssjukdom. Antalet demenssjuka väntas öka till 250 000 inom 30 år. Detta på grund av att det stora antalet personer som föddes på 1940-talet då uppnår en hög ålder. Alzheimerfonden har därför tagit fram Sveriges första vetenskapliga alzheimerrapport som ska kunna läsas av gemene man för att öka kunskapen om minnessjukdomarna.

Hittade du också en halsduk eller ett par vantar?

Allmänt

Medlemmar i svenska kyrkan har stickat vantar, halsdukar och strumpor och lagt ut för att visa på kraften i goda handlingar. I gryningen till den 14 januari lades deras stickade alster ut i hela landet. På lapparna stod det till exempel: Fryser du? Den här halsduken är inte borttappad, den handgjord. Ta den, varsågod.

 

Studie: Apor föredrar socker framför alkohol

Forskning

Har du någonsin undrat varför djur äter jäst frukt som innehåller alkohol? Vi drar ofta slutsatsen att det beror på att de i likhet med oss människor skulle tycka om att berusa sig. Nu har forskare undersökt om apors beteende kan avlöja något om människans benägenhet till alkoholism.

Hella gör rent hus utan gifter och kemikalier


Eko/miljö

För tre år sedan kom Hella Nathorst-Böös ut med boken "Häxans hus" full av tips på hur man lever mer giftfritt både när det kommer till hemmet men också hygien och hudvård. Sedan dess har intresset bara ökat och nu ges boken ut på nytt. Kurera växlade några ord med Hella om varför det är så viktigt att detoxa sitt hem och fick några användbara tips.

Nu kan Maja svälja sina tabletter

Övrigt

Maja, 11 år, har alltid haft stora besvär att svälja tabletter, som till exempel Ipren och Alvedon. Sedan provade Majas mamma Eva att trä över tabletterna med ett litet hölje med god smak. Då kunde Maja svälja utan problem. – De smakar jättegott. Mina har kolasmak, säger Maja.

Ann-Kristin Sundin: “Mjölk är fortfarande hälsosamt”

Kurera debatt

Alla har en åsikt om mat, oavsett vilka vi är och vad vi arbetar med. Anledningen är så klart enkel – alla äter, och alla påverkas av maten vi väljer att lägga på tallriken. Då är det desto viktigare att de budskap som konsumenter nås av är vetenskapligt behäftade och tål att utmanas och kritiseras. Inte minst diskuteras mjölk och mjölkprodukter i många sammanhang när gäller allt från hjärtkärlhälsa till skeletthälsa, och felaktigheterna som vi möts av är flera.