“Varning för vardagsmotion och andra floskler”

Fakta

Namn: Pa Sandberg
Yrke: Kroppsterapeut
Läs mer om Pa och följ hans blogg på hemsidan
PA på sociala Facebook och Instagram.

Det finns gott om floskler, svammel och tomma ord – inte minst när det kommer till träning, välmående och hälsosam livsstil. Ordet ”vardagsmotion” har glidit upp och blivit en klar värsting-kandidat. Att kalla vanlig mänsklig rörelse för träning och motion är att teoretisera våra mest grundläggande funktioner skriver kroppsterapeuten Pa Sandberg. 

Hur beskriver man färgen blå? Eller skillnaden mellan varmt och kallt? Hur känns smärta? I kroppen vet du precis. Men med ord? När vi ser någon hoppa i en isvak drar vi kanske upp axlarna och huttrar; vi vet vad kyla innebär, så vi kan känna känslan även om den drabbar någon annan. Men många av oss kan se en actionfilm där folk bli skjutna utan att reagera, vi har inga referenser till att bli skjutna. Närbilden på det blödande såret kan vi däremot relatera till.

Alla mänskliga varelser fungerar som en helhet. Minnen, tankar och känslor påverkar och påverkas av sinnesintryck, rörelse och fysisk förmåga. Inget i vår kropp fungerar var för sig. Det finns ingen uppdelning mellan kropp och själ, eller kropp och hjärna. Trots det är det utifrån det perspektivet vi försöker skapa förståelse för vår kropp, hälsa och träning. Men vi kommer aldrig att förstå hur vi mår genom att separera hjärnan från övriga kroppen.

 

LÄS OCKSÅ: ”Försök inte förändra dig själv – ändra din omgivning”

När scoop-letande medier och hälsoförfattare som vill kränga böcker paketerar förenklade rön om hälsa bidrar de till att sprida budskap som tänjer på sanningen. Att hävda att träning är bra för kroppen utan att definiera vad ordet träning betyder blir tokigt. Att beskriva orden träning, motion eller fysisk aktivitet eller kort och gott att röra på sig, är lika kopplat till den egna kroppens erfarenheter som känslan av smärta. Att hävda motsatsen, att träning är skadligt, är inte svårt, för den som vill. Det finns massor av statistik på skador, slitage, smärtproblematik, men även värre åkommor och träning är kopplat till allt från ätstörningar till depression.

Nu är inte mitt syfte att påstå att träning är dåligt. Träning i sig är inte dåligt. Mitt syfte är att röra runt i alla begränsande förenklingar och se hälsa och välmående i ett lite större perspektiv. För när det kommer till hur organismen homo sapiens fungerar är forskningen både begränsad och begränsande. Begränsad, för att vår kunskap om kroppen är väldigt liten. De flesta av oss kan till exempel resa oss från en stol, men ingen har ännu lyckats förklara, än mindre mäta, hur det går till. Begränsande, för att det mätbara ligger i vetenskapens natur. Men mätbarhet kräver förenkling. Det går inte att mäta hur träning påverkar kroppen; det är alltför ospecifikt. Det går däremot att mäta ett pulsvärde mot ett annat, eller aktivitet kontra stillasittande. Men vad säger det om vad träning eller motion är?

LÄS OCKSÅ: ”Att inte hela tiden prestera är en prestation i sig”

Det finns otroligt många olika sätt att träna och det finns många olika sorters kvaliteter eller anledningar att träna. Men att beskriva träning som lösningen på våra problem är att dra konstiga slutsatser. Orsaken till all västvärldens ökande ohälsotal är inte att vi tränar för lite. Orsaken är att vi alltmer slutar bete oss som de varelser vi är – homo sapiens.

Homo sapiens rör sig. I vardagen. Lagom mycket. När studier eller media beskriver ”lågintensiv träning” med att ”gå, stå eller utföra vanliga hushållssysslor” har vi tappat förankringen med vår fysiska verklighet. Att gå, stå eller utföra vanliga hushållssysslor är att vara människa, inte att träna.

Det är vår vardag och vårt sätt att leva vi behöver ändra. Att uppfostra generation efter generation med att de ska sitta fint och vara tysta och höja landets PISA-resultat, för att sedan säga att unga rör sig för lite är helt enkelt bakvänt. Inte minst eftersom kunskap, som vi nämnde, sitter i hela kroppshjärnan, inte bara som ord och siffror uppe i huvudet.

LÄS OCKSÅ: "Gör uppror mot prestationssamhället"

”Bra för vad” är ofta en relevant fråga att ställa. Exempelvis uppmanas vi ofta att träna oss hjärnstarka, detta för att få en effektivare hjärna som tål mer stress och presterar bättre på matteprovet. Samtidigt är det just stress och ökade prestationskrav som enligt diverse vetenskapliga studier, är starkt bidragande orsaker till många problem som går allt längre ner i åldrarna. Så man kan fundera på för vems skull det är jag ska träna. Mår jag bättre av att kunna stressa mer? Landets BNP vinner möjligen på högre mattebetyg och fler ingenjörer, men är det bättre för hälsan?

 

Att försöka lösa hälsoproblem med träning är som att såga sig i benet, sätta på ett plåster, och sen fortsätta såga.

Homo sapiens rör på sig. Vi behöver röra på oss för att må bra. Men vi kan börja med att leva rörligt. Leka i tunnelbanetrappan, odla vår egen mat, eller åtminstone handla den själv, gå, springa, busa – allt det där som vi kunde när vi var små utan varken PT eller stretching. Att kalla vanlig mänsklig rörelse för träning och motion är att teoretisera våra mest grundläggande funktioner. Att träna – eller leka – tillsammans eller var för sig, är jättebra för den som blir glad av det. Men skippa mätandet, presterandet och det dåliga samvetet. Åtminstone om syftet bara är att må bra.

En hårt tränande TV-profil beskriver sin syn på vardagsmotion så här: ”När jag lagade mat försökte jag få in smarta små träningsövningar medan det kokade, när jag lekte med barnen kunde jag gunga dem högt och du vet, köra lite militärpress, fuska in träning i min vardag”. Det uppfattar inte jag som hälsosamt  – det uppfattar jag som ett gravt beroendebeteende.

 Av Pa Sandberg, kroppsterapeut

Kureras sektion Krönikan ger möjligheten att ventilera en tanke, idé eller åsikt.
Krönikan skrivs av skribenter som är fristående från Kurera och behöver alltså inte handla om åsikter Kurera delar.
Är du intresserad av att skriva en krönika på Kurera.se? Kontakta då: webbredaktor(@)kurera.se.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta

Namn: Pa Sandberg
Yrke: Kroppsterapeut
Läs mer om Pa och följ hans blogg på hemsidan
PA på sociala Facebook och Instagram.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Byt ut kaffet – gör en nyttig kvällsdryck som ger mättnad

Hälsa

För 20 år sedan blev smoothies en hälsosam innedryck. Då gjordes den krämiga drycken mest på frukt och bär. I dag slänger vi ner alla möjliga grönsaker i mixern för att få i oss näringstät mat. En smoothie eller snarare en varm dryck att ersätta kaffe eller te med på kvällen är den populära guld- eller soldrycken. Den ger mättnad samtidigt som den innehåller bland annat kryddor med inflammationshämmande egenskaper. Här får du två olika recept.

Dans ger mer muskler än styrketräning

TRÄNING

Att dansa stärker dina muskler betydligt mer än om du lyfter vikter på gymmet. Det är glada nyheter för dig som inte gillar traditionell styrketräning. Dansträning ger dig också bättre koordination, balans och samverkan med din danspartner skapar inte bara glädje utan din hjärna får arbeta mycket mer än om du upprepar monotona styrkeövningar – och det är bra för minnet.

Årets miljöhjälte Magnus Carlson visar vägen till förändring

Eko/miljö

Magnus Carlson, sångare i bandet Weeping willows, utsågs nyligen till årets miljöhjälte och fick ta emot diplom ur kungens hand för sitt enträgna klimatarbete. Magnus lever som han lär, han har nästan helt slutat flyga, bandets turnéer sker med tåg och han slutade nyligen äta kött – för både hälsans och miljöns skull. Kurera växlade några ord med svenskt musiklivs kanske flitigaste miljökämpe. 

 

Elaine Jenderklint

Elaine fick tillbaka glans och liv i håret igen

Hälsa

För två år sedan kom cancern tillbaka och Elaine Jenderklints ena bröst opererades bort. I efterbehandlingen ingick hormontabletter – som gav starka biverkningar. Kroppen värkte och håret blev tunnare och livlöst, men ett tillskott med bland annat hirs har gett Elaine glansen och hårkvaliteten tillbaka.

Fredrik Ölander

Fiskolja lindrar inflammerad tarm

Mage

Inflammatoriska tarmsjukdomar som Chrons sjukdom och ulcerös kolit har en sak gemensamt – de kommer i skov. Studier har visat att ett tillskott av omega-3 är ett sätt att minska inflammation i tarmen och göra skoven färre och lindrigare. – Men var noga med att välja en fiskolja som är stabil och håller hög kvalitet, säger Fredrik Ölander, funktionsmedicinsk terapeut som dagligen träffar klienter med besvärliga magar.

 

Kaeng phet – röd currygryta med grönsaker

Recept

Denna thailändska gryta är fullproppad med av grönsaker. Detta och många andra goda vegetariska recept från hela världen hittar du i den gröna kokboken boken "Zeinas green kitchen" av matprofilen Zeina Mourtada – känd för sin uppskattade blogg "Zeinas kitchen" och sin medverkan i TV.

”Jag valde bort medicinen och blev frisk av träning och bra mat”

Hälsa

För tio år sedan när Benny Ottosson fick reda på att blodtrycket var förhöjt valde han bort medicinen och ändrade livsstil. På tre månader lyckades han sänka sitt blodtryck till normal nivå, men för två år sedan, när han fick en hudcancerdiagnos gjorde han en ny och djupare förändring – denna gång i sin inre värld. Om sin hälsoresa berättar Benny Ottosson i boken, "Frisk, lugn, utvilad, stark. Hela livet".

Kvinna som sitter i yogaställning

Naturens under lindrar ledbesvär

Forskning

Kådan boswellia och roten gurkmeja har i årtusenden använts inom den ayurvediska medicinen för att lindra ledbesvär. Ny forskning visar att effekten förstärks när de renodlas och används tillsammans så att ett plus ett inte bara blir två – utan tre.

 

Snart kan vi läsa av psykisk ohälsa i blodet

Mental hälsa

Det kommer ständigt nya siffror på att den psykiska ohälsan bland unga ökar men inte så mycket som visar på varför. Vid Uppsala universitet bedrivs sedan några år en studie som ska öka den kunskapen genom att bland annat studera gener för att göra det möjligt att ställa tidigare diagnoser.

Högt blodtryck – Så funkar det

Hjärt- kärlhälsa

Högt blodtryck är en av våra vanligaste hjärt-kärlsjukdomar, de flesta som drabbas är män. Högt blodtryck kan leda till flera allvarliga sjukdomar och bör därför tas på allvar. Mycket kan göras genom livsstilsförändringar och kostomläggning, hjälper inte det bör man överväga andra behandlingsmetoder.

Skönhetspanelen testar: body scrubs

Hud

Kall och torr luft på ingång betyder att det är dags att vårda huden lite extra. Genom att återfukta – och inte minst skrubba får du både lyster och en len hud. Kureras skönhetspanel har testat några naturliga kroppsskrubbar och hittat en favorit.

Glutenintoleranta får oftare selenbrist

Kost

Närmare tre procent av svenskarna har diagnosen celiaki - en autoimmun sjukdom som kräver livslång kostbehandling, och även om man äter rätt kan tarmen ha svårare att ta upp näring. Därför kan glutenintoleranta oftare lida av vitamin- och mineralbrist. Studier visar en tydlig koppling mellan glutenintolerans och bland annat brist på selen.

 

Peder Gustafsson

“Rödbetan boostar min träning”

Hälsa

Peder Gustafsson har idrottat i hela sitt liv. Numera är skidträningen det han satsar mest på och i årets Vasalopp kom han på 331 plats. Det tackar han åtminstone delvis ett tillskott med rödbetsextrakt för. Med hjälp av det kan han träna hårdare och orka mer.

Ann blev kvitt sina ständiga urinvägsinfektioner

Hälsa

Anns urinvägsinfektioner började för tio år sedan och hon har flera gånger om året behandlats med penicillin. – Jag har haft en enda urininfektion i mitt liv tidigare, men efter klimakteriet har det varit tre, fyra gånger om året. Sedan jag hittade tranbärsextraktet har infektionerna försvunnit helt, säger hon.

 

Växtbaserad kost kan lindra reumatoid artrit

Forskning

En växtbaserad kost kan bidra till att lindra smärtsamma symtom vid reumatid artrit.   Tidigare har man sett förbättringar hos patienter med fibromyalgi, mycket talar nu för att flera autoimmuna sjukdomar kan förebyggas med en kost basesrad på frukt och grönt.

apelsiner och citroner

Därför behöver immunförsvaret C-vitamin

Hälsa

Just nu lider miljontals människor i världen av C-vitaminbrist, en brist som till slut kan leda till olika sjukdomar och i sällsynta fall till döden. Immunologen Sanna Ehdin, forskare, föreläsare och författare, säger att C-vitamin stärker immunförsvaret och ger ökat motstånd mot infektioner, influensa och förkylning