Genom att äta fisk- och skaldjurssubstitut, gjorda på växtprotein, kan vi bidra till att minska utfiskningen av haven – och undvika att få i oss mikroplast. Nu har den första svenska vego-tonfisken släppts i butik, och fler liknande produkter kommer.
Vegetariska och veganska köttsubstitut är något vi har sett i butikerna länge redan, med allt från färs, korv och burgare. Men ersättningsprodukter till fisk har det varit sämre med. Visst har många kanske testat ”Svill”, alltså vegetarisk sill, gjord på skivad och inlagd aubergine . Eller smakat tångkaviar, en produkt som efterliknar fiskrom men är gjord på havstång. Men andra produkter som efterliknar fisk i både smak och utseende har inte varit lika vanliga.
LÄS OCKSÅ: Forskare har hittat mikroplaster från fimpar i fisk
Förorenade hav
Men nu börjar något hända på marknaden. Allt från veganska räkor till tonfisk gör entré i livsmedelsbutikerna. Och initiativen från ”food tech”-bolag som vågar bryta ny mark måste applåderas. För det är inte bara konsumtionen av kött från landgående djur som vi behöver minska för planetens skull – även haven och de havslevande djuren behöver värnas för både vår egen och planetens hälsa. För våra hav lider av övergödning, nedskräpning och försurning av olika slag, vilket vi skrivit om tidigare i Kurera.
LÄS OCKSÅ: Debatt: “Vego minskar risken för framtida pandemier”
Fiskebestånden utnyttjade till max
Drygt 90 procent av världens kommersiella fiskbestånd är redan idag utnyttjade till max, överfiskade eller utarmade – och bara en procent av världens hav är skyddade områden. Detta enligt siffror från FAO (FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisation) och världsnaturfonden WWF. Vår konsumtion av fisk väntas dessutom öka med 30 procent inom tio år. Chockerande nog dumpar vi människor även flera miljoner ton plast i haven. Och just linor, nät och andra redskap från fiskenäringen står för en stor del av plastskräpet i våra hav. Något som leder till att fiskarna får i sig plasten, precis som den mikroplast vi sköljer ut med avloppsvattnet när vi tvättar syntetiska tyger, som polyester och fleece. Och i förlängningen får även de som äter fisk i sig denna plast. Samtidigt är vi människor beroende av friska hav för såväl hälsa, syretillförsel, matförsörjning och jobbtillfällen.
LÄS OCKSÅ: Plastfragment i haven kommer från vår konsumtion
Premiär för svenskt fisksubstitut
Nu har ett svenskt foodtech-företag, Hooked foods med grundarna Tom Johansson och Emil Wasteson i spetsen, släppt Sveriges första växtbaserade tonfisk gjord på certifierad soja- och veteprotein, solrosolja och alger. Redan under våren 2021 lanserade Hooked sin produkt ”Toonish” på flera restauranger i Malmö, Göteborg och Stockholm. Och från och med hösten 2021 går de att köpa i butiker som Coop, Citygross och Mathem. ”Toonish” har hög proteinhalt, på 17 procent. Även tre smaksatta tonfiskröror har släppts och snart kommer även substitut för lax, calamari och räkor, enligt Hooked Foods.
Soja, som är basen i produkten, är dock ett bönprotein som har varit omtvistat på grund av dess miljöpåverkan. Men då handlar det främst om odling av soja som djurfoder, vilket storföretag vill producera så billigt som möjligt. Den soja som Hooked använder är ”hållbart producerad utan någon koppling till skogsskövling”, kommenterade Tom Johansson i en artikel i Dagens industri nyligen.
LÄS OCKSÅ: Forskare: 15 grödor står för 90 procent av vår mat
Växtbaserad ”sea food” finns globalt
Även om Hooked är det första svenska företaget på marknaden för växtbaserad fisk så har liknande företag funnits ett tag i andra delar av världen. Till exempel tillverkar Kalifornien-baserade bolaget ”New wave seafood” växtbaserade räkor. Och nederländska ”Vegan zeastar” producerar bland annat vegansk lax, gjord på tapiokastärkelse och sjögräs, som redan finns att köpa i poké bowls i svenska restauranger. Även Quorn, som länge tillverkat köttsubstitut, gjort på mykoprotein från mögelsvamp, har nu släppt egna tonfisk-alternativ. Det handlar om röror som kallas ”vegan spread tuna style”. Och fler produkter och aktörer lär vi säkert få se på den här gryende svenska marknaden inom kort.
Av Carolina Eriksson
Fakta
Majoriteten av all lax vi äter i Europa kommer från laxodlingar i Norge, som släpper ut mycket koldioxid och fiskavföring i havet, och dessutom dras med parasitproblem som laxlus.