Genuint hungrig eller bara stressad och trött?
Ibland äter vi av helt fel orsaker.
Identifiera vilken typ av ätare du är och ta första steget till att ändra dina vanor.
Vi äter när vi mår bra, när vi är ledsna, när vi träffar våra vänner, när vi behöver tröst och för att bota stress.
Maten spelar en central roll i livet och det är många faktorer som spelar in när och varför vi väljer den mat vi gör.
LÄS OCKSÅ: “Livsstilsförändringar kan motverka många problem”
Tror inte på dieter och förbud
Enligt livsstilsrådgivaren och hälsoredaktören Anja Forsnor Wärn och träningsexperten Alexandra Pizzoni, aktuella med boken ”Self-care- mat, stress, träning, självkänsla, återhämtning”, handlar det först och främst om att identifiera vilken ät-typ man är innan man kan göra eventuella förändringar.
– Vi äter olika vid olika tillfällen, beroende på om vi äter ensamma eller tillsammans med andra, om vi är ledsna eller mår bra. Det här kan både leda till att vi äter för mycket och av fel anledning eller till att vi äter för lite och att vi skulle behöva få i oss mer näring och bra mat, säger Anja Forsnor Wärn.
Anja Forsnor Wärn och Alexandra Pizzoni poängterar att de varken tror på dieter, förbud eller snabba lösningar som resulterar i snabb viktminskning. De menar istället att vi bör ta ett helhetsgrepp om vår hälsa och behandla oss själva så som vi behandlar vår bästa vän.
– Vi vill uppmuntra till ett långsiktigt tänk där du verkligen njuter av det du äter utan att följa en massa regler. Det ska smaka gott och kännas enkelt att vara hälsosam, allt annat går bort, säger Alexandra Pizzoni.
Här är några olika ät-typer och Anja Forsnor Wärn och Alexandra Pizzonis tips på hur du kan ändra dina vanor.
Socialt ätande
Den kanske vanligaste orsaken till att vi äter för ofta och för mycket är sociala faktorer. Det serveras fika på jobbet och du äter eftersom alla andra gör det, utan att kanske ens känna efter om du är sugen. Det bjuds på snittar på en fest och du äter för att någon kommer fram med brickan. Du beställer förrätt och dessert när du är ute och äter eftersom alla andra gör det.
LÄS OCKSÅ: Två av tre svenskar vill ändra sina matvanor 2019
Gör istället såhär: Det är lätt att man fattar icke-medvetna beslut på grund av grupptryck snarare än för att man är hungrig. Genom att lägga till så många bra livsmedel som möjligt och fylla tallriken med näringsrik och riktig mat så blir det automatiskt mindre plats för sötsaker och annat som bara ger kroppen kortsiktig energi. Ändra också ditt tankesätt från att du ”inte får” eller ”måste” till att du ”vill”. Bara det lilla ordet gör stor skillnad och visar för dig själv att du prioriterar dig själv och ditt välmående för att du vill det, inte för att du känner dig tvungen.
Distraherat ätande
Om vi äter samtidigt som vi tittar på tv eller sitter framför datorn så upplever vi mättnad sämre, vilket gör att vi får i oss fler kalorier. Tänk dig själv, du har kanske tillbringat 20–30 minuter i köket med att laga mat. När maten är färdig tar du
med dig tallriken till soffbordet och äter samtidigt som du tittar på en tv-serie. Helt plötsligt är det paus i serien och när du tittar ner i tallriken har du ätit upp hela portionen utan att märka det. Och du har definitivt varken hunnit uppfatta smaken eller njutit av det du lagat, vilket gör att du knatar ut i köket och tar en portion till.
Gör istället såhär: Hitta tid till att sitta ner, äta i lugn och ro och njuta av maten. Känn hur den smakar på riktigt. När vi stressar i oss maten framför tv:n, mobilen eller datorn är det svårt för kroppen att känna mättnadssignaler, vilket gör att vi inte känner oss tillfredsställda och att vi äter mer än nödvändigt.
LÄS OCKSÅ: Matologi – ett råvarulexikon för medvetet ätande
Känslomässigt ätande
Det är väldigt vanligt att vi omedvetet försöker dämpa känslor som besvikelse, oro och stress genom att äta något. Det känslomässiga ätandet handlar mycket om att söka kickar – en bulle till kaffet eller en chokladbit på kvällen – som får en att må bra.
Men lyckan är kortvarig och blodsockret sjunker till botten lika snabbt som det steg och ofta tar det dåliga samvetet vid. Den här typen av ätande drivs av ett känslosug som ofta kan förväxlas med hunger. Är du dessutom ofta stressad så hinner du kanske inte känna efter om du är hungrig eller mätt, du slänger i dig något i farten.
Gör istället såhär: Första steget att inse att maten styr ditt välmående. Istället för att sträcka dig efter närmaste bulle, ställ dig själv frågan: När åt jag senast? Är jag hungrig på riktigt eller är det stress eller oro som framkallar suget? Kan jag göra något annat än att ta till mat, till exempel ta en promenad eller gå till gymmet för att skingra tankarna?
LÄS OCKSÅ: Fler kompisar och bättre självkänsla med bra mat
Sömnstyrt ätande
Vid sömnbrist stiger produktionen av det hormon som stimulerar vår aptit samtidigt som halterna av de hormoner som ger mättnadskänsla minskar. Kroppen tolkar alltså behovet av energi fel, en hunger som lurar oss till att tro att vi behöver mer energi fast det egentligen är sömn vi behöver.
Gör istället såhär: Blir du snabbt hungrig efter lunch och middag trots att du äter en stadig portion? Testa att notera hur mycket sömn du får i snitt per natt, under en veckas tid. Beroende på vad du kommer fram till, justera och prioritera sömn under en vecka till minst 6-8 timmar per dygn och se hur din hunger påverkas.
Av Tina Harr