Vilken träningsform är bäst för hälsan?

På SVT och SVT Play kan vi just nu följa fyra inaktiva par som under åtta veckor ska testa varsin träningsform under ledning av en personlig tränare. Deras hälsostatus mäts av idrottsforskare i början och slutet av perioden. Frågan är: finns det en träningsform som är bäst för oss alla? 

Utgångspunkten för programmet ”Bästa träningen” är att fler och fler svenskar idag har så låg kondition att det är hälsofarligt. En utveckling som kommer att leda till för tidig död och ohälsa hos många, om inte trenden vänds. Men vad krävs för att vända den stillasittande trenden? Och hur stora förändringar behövs för att förbättra hälsan hos "vanliga soffpotatisar"? Som de fyra paren som på grund av intensiva småbarnsår, karriärer, många sociala åtaganden och bekvämlighet inte rör på sig.

Fyra olika träningsformer testades
Träningsformerna som paren tilldelades var: löpning, kampsport, hot yoga samt vardagsmotion, där fokus låg på att ställa bilen och istället promenera till jobbet, samt att bryta stillasittandet med rörelsepauser av olika slag.

 

LÄS OCKSÅ: Så tränar du under klimakteriet för att hålla vikten – eller gå ner

Kurera kontaktade Elin Ekblom Bak, docent i idrottsvetenskap som tillsammans med sin bror Örjan Ekblom, även han docent i idrottsvetenskap vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm ansvarade för fystester samt tester av deltagarnas mående, minne, kognition och sömnstatus . Även blodprov togs för att mäta blodfetter, blodsocker samt blodtryck. Fystesterna bestod av balanstest, situps-test för att mäta bålstyrka, ett hopptest som mäter spänst och benstyrka, ett rörlighetstest samt ett löptest.

Elin Ekblom Bak är docent i idrottsvetenskap.

Vad var gemensamt för deltagarnas hälsostatus när programmet började?

– Att de inte fick in någon regelbunden aktivitet i sitt liv, vare sig träning eller genom att vara särskilt aktiva i vardagen. Intressant är att deltagarna är "som folk är mest”, för om vi tittar på vuxenbefolkningen som inte rör sig tillräckligt idag så är det en blandning av de som aldrig rört sig och knappt fått upp pulsen  – och så de som ”lever på gamla meriter”. Alltså personer som tränat när de var unga och i medelåldern tänker ”det där kan jag, men just nu blir det inte av”. Det är många som går runt i den villfarelsen att "det är lugnt" för att de tränat som unga. Men forskningen visar att det är den nuvarande aktiviteten som är allra viktigast, man kan ofta inte leva på gamla meriter hälsomässigt. När det gäller livstidsrelaterad ohälsa så ser de flesta inte risken med sin livsstil, de tycker att ohälsan ligger så långt fram i tiden.

LÄS OCKSÅ: Din sportklocka kan avslöja tidiga sjukdomssymtom

Vilka riskfaktorer hittade ni hos dem?

– En av dem hade högt blodtryck, några var lite runda om magen och en hade låg kondition, på en nivå under det som kallas rekommenderade nivåer. Ingen av dem hade en underliggande sjukdom, men de var i riskzonen för ohälsa och behövde en push i rätt riktning.

Hur snabbt såg ni resultat och i vilken form?

–I det sista programmet testades alla par igen för att mäta de positiva effekterna av träningen,  men även vissa mindre positiva. För det är inte alltid bara guld och gröna skogar att börja träna stenhårt utan det är en avvägning. Att börja lugnt och sedan stegra är en bra och sund inställning, både för kropp och motivation. I det här programmet hade vi en lite kortare testperiod än vad vi haft om vi gjort en större forskningsstudie. Normalt kanske vi skulle följt deltagarna i 10-12 veckor, nu var det under åtta. Men det var spännande att vi ändå på så kort tid såg positiva effekter hos alla deltagare. Vi såg förbättringar på mer eller mindre alla parametrar vi mätte, men det varierade mellan vilken träning man utfört. Framförallt handlar de om att lyckas få in träningen regelbundet i sitt liv och inte sluta efter två veckor, för att man ska kunna se effekter.

Går det alltså inte att säga vilken träningsform som är bäst för hälsan?

– Vilka resultat man får beror på vem det är som tränar, vad personen tränar, för vad och från vilken utgångspunkt. Alla är vi individer och olika. Men: skulle man göra en större forskningsstudie så är det väldigt viktigt att de som är med är väldigt lika från början och sedan slumpas till att utföra olika träningsformer. På så sätt skulle man rent forskningsmässigt kunna försöka leda i bevis att någon träningsform skulle vara bättre eller sämre än det andra. Men som sagt, vi är alla individer.

 

LÄS OCKSÅ: Svenskarna föredrar att träna utomhus

Träningsformernas för- och nackdelar

Här nedan listas träningsformernas plus och minus, baserat dels på de forskningsstudier som gjorts på dem, och dels på synpunkter från experter, par och coacher i tv-serien ”Bästa träningen”.

Yoga
Fördelar:
Förbättrar balans och rörlighet.
Sänker blodtrycket.
Stärker muskler.
Sänker upplevd stress.
Förbättrar sömnen.

Nackdelar:
Man behöver komma iväg på pass.
Kräver handledning.
Förbättrar inte konditionen.
Risk för skador om man övertänjer/pressar sig.

Kampsport
Fördelar:
Allsidig träning som ger koordination, kondition och styrka.
Förbättrar blodfetter och sockerbalans.
Roligt att träna tillsammans.
Bra att kunna självförsvar.
Ger självförtroende och självkänsla.
Motverkar stress.
Bra att lära sig fallteknik.

Nackdelar:
Man behöver komma iväg på pass.
Teknik måste läras in.
Passar inte den otränade.
Kräver partner vid teknikträning.
Man måste träna ofta och hårt.
Skaderisk om man gör fel.

 

Löpning
Fördelar:
Lättillgängligt och enkelt – det enda som behövs är ett par bra skor.
Snabba resultat för kondition, hjärta och lungor.
Förbättrar ämnesomsättning, blodtryck, sockerbalans och blodfetter.
Ger bättre hållning.
Bra för arbetsminne och koncentrationsförmåga.
Förebygger stress och nedstämdhet.
Stärker brosk och skelett.

Nackdelar:
Lätt att gå ut för hårt.
Uppfattas ofta som långtråkigt.
Känningar i benhinnor, knän, höfter vanliga för otränade.
Ger inte så mycket styrka och rörlighet

Vardagsmotion
Fördelar:
Går att göra var som helst och när som helst.
Varje extra aktivitet räknas.
Hälsoeffekterna är de samma som vid löpning för den otränade.
Stort utfall av relativt liten ansträngning.
Bryter stillasittande.
Passar alla.
Bra första steg för den som vill komma i form.
Nackdelar:
Räcker inte för att förbättra kondition och styrka för den vältränade.
Man är aldrig ”färdig” – pågår hela tiden.

Källa: SVT

Av Carolina Chreisti Eriksson


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Hjälp vid IBS och problemmage

Hälsa

Nästan var femte svensk lider av IBS – Irritable Bowel Syndrome. Det är en funktionell störning i tarmen som ger upphov till olika problem. Magsmärtor, förstoppning, svullnad och diarré är vanliga symtom. Att anpassa kosten efter magen är a och o. Och för att hjälpa till ännu mer kan probiotika ge en ännu bättre fungerade mage- och tarm.

Gör din egen kombucha

Drycker och smoothies

I Asien har kombucha sannolikt druckits i mer än tusen år, men i Sverige fick kombucha sitt stora genomslag för drygt tio år sedan.  Kombucha framställs genom fermentering av te, socker och en bakteriekultur. Det är enkelt och kul att göra själv. Skaffa en scoby och gör din egen kombucha.

 

Kvinna och över 50? Så bör du träna och äta för att långsiktigt må bra

Fakta

Det händer något när kvinnor passerar 50. Det handlar inte bara om att kroppen förändras av klimakteriet, kvinnor tappar även i muskelmassa, och mellan 50 och 65 är det extra viktigt hur livsstilen ser ut. En avhandling gjord av forskaren Peter Edholm visar att det är viktigt att träna styrketräning i kombination med en hälsosam kost rik på omega-3 fettsyror för att bibehålla god hälsa längre fram i livet.

kvinna med sömnproblem

Håll dig frisk med mer sömn

Hälsa

Vrider och vänder du dig i sängen? Svårt att komma till ro? Du är inte ensam, var tredje svensk har sömnproblem visar en ny undersökning. Men du har mycket att vinna på att ta tag i sömnproblemen – vi visar hur.

D-vitaminbrist kan ge svårare symtom för de som drabbas av covid-19

Hälsa

En metaanalys av placebokontrollerade studier visar att vitamin D skyddar mot luftvägsinfektioner. Därför bör man sträva efter att höja D-vitaminstatusen hos de som befinner sig i en riskgrupp för att få covid-19. Framför allt om de inte får i sig tillräckligt med D-vitamin via kosten eller genom solljuset. Det skriver läkarna Mats B Humle, Henrik Pelling och Susanne Bejerot i ett debattinlägg i Läkartidningen.

 

”Hudvård börjar på tallriken”

Hud

Hudvård börjar på tallriken. Det menar Maria Ahlgren, skönhetsjournalist och författare till Beautyfood-böckerna, som påstår att många av de funktioner som eftersöks i hudvård finns i helt vanlig mat.

Därför får vissa mer hål i tänderna

Hälsa

En ny avhandling vid Umeå universitet presenterade anledningen till att vissa av oss får mer hål i tänderna. En viss genvariant gör att du inte lika lätt känner smaken av socker – och vill äta mer – i kombination med en rad av olika bakterier som ger karies.

Håll tätt med app i telefonen

Forskning

Appen Tät är utvecklad vid Umeå universitet och hjälper kvinnor med urinläckage att hålla tätt. Under tio månader laddade 10 456 gravida och nyförlösta kvinnor ner appen och svarade på en kort enkät. 123 kvinnor ingick i en studie. Efter tre månader minskade besvären med inkontinens och urinläckage och kvinnorna fick en betydligt bättre livskvalitet.

 

E-handelsprodukter innehåller förbjudna ämnen

Eko/miljö

Nätshoppingen har ökat när social distansering blivit norm. Men tänker du på varifrån produkterna du köper på nätet kommer och vad de innehåller? Enligt Kemikalieinspektionen innehåller nästan åtta av tio produkter från företag utanför EU farliga och förbjudna ämnen, som bly och bor.

Kan gurkmeja ha effekt på virus?

Hälsa

Det finns över 7 000 vetenskapliga studier på den aktiva substansen curcumin som finns i gurkmeja. De hälsobringande effekterna kopplas till de inflammationshämmande egenskaperna. Det nya coronaviruset orsaker en betydande ökning av det inflammatoriska svaret i kroppen och därför väcks tankar om att curcumin kan vara ett komplement i behandlingen för att tillfriskna.

Så kan du skapa nya träningsrutiner

Hälsa

Veckor av hemmaarbete har blivit till månader. När din vardag är i förändring är det lätt att den fysiska aktiviteten kommer i andra hand. Se till att komma ut i friska luften och ansträng dig så mycket att du svettas. Det är inte bara positivt för hjärta, leder och muskler. Din mentala hälsa mår bra av aktivitet, speciellt nu när livet är så annorlunda på grund av coronarestriktioner.

 

 

Anna Ottossons immunstärkande drycker

Recept

Hon är en av Sveriges ledande dietister som bland annat driver programmet "Foodpower Cancerrehab". Här bjuder Anna Ottosson på två fräscha drycker som är fulla av näringsämnen, vitaminer och bioaktiva skyddande ämnen för din hälsa.