Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Missa inga nyheter och erbjudanden från Kurera!
Vårt nyhetsbrev kommer två gånger i veckan och är helt gratis.
Anmäl dig genom att fylla i dina uppgifter här:

E-postadressen är nu registrerad, du kommer att få vårt nästa utskick!

Vilken träningsform är bäst för hälsan?

På SVT och SVT Play kan vi just nu följa fyra inaktiva par som under åtta veckor ska testa varsin träningsform under ledning av en personlig tränare. Deras hälsostatus mäts av idrottsforskare i början och slutet av perioden. Frågan är: finns det en träningsform som är bäst för oss alla? 

Utgångspunkten för programmet ”Bästa träningen” är att fler och fler svenskar idag har så låg kondition att det är hälsofarligt. En utveckling som kommer att leda till för tidig död och ohälsa hos många, om inte trenden vänds. Men vad krävs för att vända den stillasittande trenden? Och hur stora förändringar behövs för att förbättra hälsan hos "vanliga soffpotatisar"? Som de fyra paren som på grund av intensiva småbarnsår, karriärer, många sociala åtaganden och bekvämlighet inte rör på sig.

Fyra olika träningsformer testades
Träningsformerna som paren tilldelades var: löpning, kampsport, hot yoga samt vardagsmotion, där fokus låg på att ställa bilen och istället promenera till jobbet, samt att bryta stillasittandet med rörelsepauser av olika slag.

 

LÄS OCKSÅ: Så tränar du under klimakteriet för att hålla vikten – eller gå ner

Kurera kontaktade Elin Ekblom Bak, docent i idrottsvetenskap som tillsammans med sin bror Örjan Ekblom, även han docent i idrottsvetenskap vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm ansvarade för fystester samt tester av deltagarnas mående, minne, kognition och sömnstatus . Även blodprov togs för att mäta blodfetter, blodsocker samt blodtryck. Fystesterna bestod av balanstest, situps-test för att mäta bålstyrka, ett hopptest som mäter spänst och benstyrka, ett rörlighetstest samt ett löptest.

Elin Ekblom Bak är docent i idrottsvetenskap.

Vad var gemensamt för deltagarnas hälsostatus när programmet började?

– Att de inte fick in någon regelbunden aktivitet i sitt liv, vare sig träning eller genom att vara särskilt aktiva i vardagen. Intressant är att deltagarna är "som folk är mest”, för om vi tittar på vuxenbefolkningen som inte rör sig tillräckligt idag så är det en blandning av de som aldrig rört sig och knappt fått upp pulsen  – och så de som ”lever på gamla meriter”. Alltså personer som tränat när de var unga och i medelåldern tänker ”det där kan jag, men just nu blir det inte av”. Det är många som går runt i den villfarelsen att "det är lugnt" för att de tränat som unga. Men forskningen visar att det är den nuvarande aktiviteten som är allra viktigast, man kan ofta inte leva på gamla meriter hälsomässigt. När det gäller livstidsrelaterad ohälsa så ser de flesta inte risken med sin livsstil, de tycker att ohälsan ligger så långt fram i tiden.

LÄS OCKSÅ: Din sportklocka kan avslöja tidiga sjukdomssymtom

Vilka riskfaktorer hittade ni hos dem?

– En av dem hade högt blodtryck, några var lite runda om magen och en hade låg kondition, på en nivå under det som kallas rekommenderade nivåer. Ingen av dem hade en underliggande sjukdom, men de var i riskzonen för ohälsa och behövde en push i rätt riktning.

Hur snabbt såg ni resultat och i vilken form?

–I det sista programmet testades alla par igen för att mäta de positiva effekterna av träningen,  men även vissa mindre positiva. För det är inte alltid bara guld och gröna skogar att börja träna stenhårt utan det är en avvägning. Att börja lugnt och sedan stegra är en bra och sund inställning, både för kropp och motivation. I det här programmet hade vi en lite kortare testperiod än vad vi haft om vi gjort en större forskningsstudie. Normalt kanske vi skulle följt deltagarna i 10-12 veckor, nu var det under åtta. Men det var spännande att vi ändå på så kort tid såg positiva effekter hos alla deltagare. Vi såg förbättringar på mer eller mindre alla parametrar vi mätte, men det varierade mellan vilken träning man utfört. Framförallt handlar de om att lyckas få in träningen regelbundet i sitt liv och inte sluta efter två veckor, för att man ska kunna se effekter.

Går det alltså inte att säga vilken träningsform som är bäst för hälsan?

– Vilka resultat man får beror på vem det är som tränar, vad personen tränar, för vad och från vilken utgångspunkt. Alla är vi individer och olika. Men: skulle man göra en större forskningsstudie så är det väldigt viktigt att de som är med är väldigt lika från början och sedan slumpas till att utföra olika träningsformer. På så sätt skulle man rent forskningsmässigt kunna försöka leda i bevis att någon träningsform skulle vara bättre eller sämre än det andra. Men som sagt, vi är alla individer.

 

LÄS OCKSÅ: Svenskarna föredrar att träna utomhus

Träningsformernas för- och nackdelar

Här nedan listas träningsformernas plus och minus, baserat dels på de forskningsstudier som gjorts på dem, och dels på synpunkter från experter, par och coacher i tv-serien ”Bästa träningen”.

Yoga
Fördelar:
Förbättrar balans och rörlighet.
Sänker blodtrycket.
Stärker muskler.
Sänker upplevd stress.
Förbättrar sömnen.

Nackdelar:
Man behöver komma iväg på pass.
Kräver handledning.
Förbättrar inte konditionen.
Risk för skador om man övertänjer/pressar sig.

Kampsport
Fördelar:
Allsidig träning som ger koordination, kondition och styrka.
Förbättrar blodfetter och sockerbalans.
Roligt att träna tillsammans.
Bra att kunna självförsvar.
Ger självförtroende och självkänsla.
Motverkar stress.
Bra att lära sig fallteknik.

Nackdelar:
Man behöver komma iväg på pass.
Teknik måste läras in.
Passar inte den otränade.
Kräver partner vid teknikträning.
Man måste träna ofta och hårt.
Skaderisk om man gör fel.

 

Löpning
Fördelar:
Lättillgängligt och enkelt – det enda som behövs är ett par bra skor.
Snabba resultat för kondition, hjärta och lungor.
Förbättrar ämnesomsättning, blodtryck, sockerbalans och blodfetter.
Ger bättre hållning.
Bra för arbetsminne och koncentrationsförmåga.
Förebygger stress och nedstämdhet.
Stärker brosk och skelett.

Nackdelar:
Lätt att gå ut för hårt.
Uppfattas ofta som långtråkigt.
Känningar i benhinnor, knän, höfter vanliga för otränade.
Ger inte så mycket styrka och rörlighet

Vardagsmotion
Fördelar:
Går att göra var som helst och när som helst.
Varje extra aktivitet räknas.
Hälsoeffekterna är de samma som vid löpning för den otränade.
Stort utfall av relativt liten ansträngning.
Bryter stillasittande.
Passar alla.
Bra första steg för den som vill komma i form.
Nackdelar:
Räcker inte för att förbättra kondition och styrka för den vältränade.
Man är aldrig ”färdig” – pågår hela tiden.

Källa: SVT

Av Carolina Chreisti Eriksson


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Blir du också sjuk när semestern kommer?

Hälsa

Äntligen semester, tänker du och har en lista av roliga saker att göra. Men så blir du trött och hängig de första dagarna på ledigheten. Kroppen vill bara vila och sedan kommer förkylningen som ett brev på posten. Det är inte ovanligt att bli sjuk när du är ledigt. Kurera frågade stresscoachen Karin Isberg varför det är så och vad man kan göra för att undvika att bli sjuk på sin semester?

kvinna med långt hår

Hälsan syns i ditt hår

Hälsa

Kroniska besvär och obalanser kan vara svåra att upptäcka för sjukvården. Men en bit av ditt hår kan ge svar. En hårmineralanalys läser av 36 mineraler, spårämnen och metaller i din kropp. Kurera har pratat hår och hälsa med näringsmedicinare Ulrika Sunnerheim-Dahlman som gjort tusentals analyser de senaste 20 åren.

Montage: kvinnlig modell och fyra brun utan sol-produkter

Skönhetspanelen testar: Brun utan sol

Hud

Många av oss tycker om att se fräscht solkyssta ut på sommaren – men vill samtidigt helst undvika de skadliga UVA-strålarna från solen. Ett smidigt och hälsosammare sätt är att använda en ekologisk brun utan sol-produkt!

 

Flygbild över Central Park

Så förbättrar grönområden din psykiska hälsa

Eko/miljö

Vistelser i naturen eller i grönområden i storstäder, ensam eller i grupp, ger flera fördelar för vår psykiska hälsa. Till exempel en starkare känsla av meningsfullhet i livet och känslor av lycka. Nu vill svenska forskare att stadsplanerare ska använda sig av grönområden i städer för att minska psykisk ohälsa.

kvinna på sommaräng

Spenatextraktet som gör dig mätt – längre

Hälsa

Fetman ökar snabbt i Sverige. Mer än hälften av den vuxna befolkningen är överviktiga. Professor Charlotte Erlanson-Albertsson har sysslat med aptitreglering i flera decennier. Ett samtal vid middagsbordet ledde fram till ett tillskott med spenat som ger mättnad och leder till viktnedgång. Effekten är dokumenterad i kliniska studier.

 

fisk, bröd och grönsaker

Selen i jordarna minskar på grund av klimatförändringar

Hälsa

Selen är viktig för att du ska må bra. Mikronäringsämnet stöder 25 olika selenberoende enzymer i kroppen. Selen får du bland annat i dig när du äter fisk, nötter, mejeriprodukter och ägg. Men det finns ett stort problem – jordarna i Europa har låga nivåer av det livsviktiga ämnet, och klimatförändringarna gör problemet värre.

2 glas med overnight oats med hallon

Overnight oats med hallon och mandelspån

Frukost

Overnight oats är en enkel frukost att göra i förväg, den smakar underbart, mättar – och dessutom kan du variera den i oändlighet. Krydda med nymortlad kardemumma eller kanel, eller som här – smaksätt med mosade hallon och rostade mandelspån.

Liten flicka kramar en nalle ute i en park

Krönika: “Alla barn vill inte ha sommarlov”

Krönikan

Skolavslutningarnas tid är här, och med dem ett efterlängtat långt sommarlov, fyllt av sol, bad, lek och äventyr. Men inte för alla barn. Krönikören Maria Lundberg minns sin egen barndoms somrar, fyllda av fasa, skam och ensamhet, som lett till ett vuxenliv kantat av terapi. Med sin krönika vill hon nu hindra fler barn från att få ett sådant sommarlov.

 

kvinna klipper en man

Fylligare hår med rätt näring

Hälsa

Många drömmer om ett friskt, fylligt och glansigt hår. Men stress, näringsbrist och mycket fixande med håret sliter. Ett vackert hår bygger du inifrån, med rätt kombination av vitaminer och mineraler. Kurera pratade hårkvalitet, näring och olika klippningar med frisören Marianne Lehne.

glad kvinna i trädgård

Så motverkar du att huden åldras i förtid

Hälsa

Vår livsstil påverkar hudens åldrande. Sol, stress och dåliga kostvanor bidrar till att huden åldras snabbare. Ett för tidigt åldrande kan återställas med rätt näring från insidan. Kliniska studier visar att med kollagen, hyaluronsyra och kondroitinsulfat blir huden mindre torr och fina linjer och rynkor reduceras.

Mullbärsträd

Mullbärsblad kan dämpa sötsug

Hälsa

Att vara sockerberoende har blivit vanligt, och många brottas med att låta bli mat med socker – allt från rent godis till kakor, bullar och bröd. Visste du att extrakt från mullbärsblad kan dämpa sötsug.

 

 

kvinna gör armövningar vid parkbänk

Styrketräning kan hjälpa vid klimakteriebesvär

Hälsa

Styrketräning två till tre gånger i veckan kan bidra till att minska klimakteriebesvär. Studien har tittat på sambandet mellan styrketräning och besvär som vallningar och svettningar hos kvinnor i klimakteriet och resultaten var goda – besvären minskade med hela 44 procent.