I går släppte Världsnaturfonden, WWF, Köttguiden 2016. Nytt i årets guide är ett större fokus på vegetabiliska proteiner och att antibiotikafrågan tagit plats som ett nytt, femte kriterium.
– I många länder är det tillåtet att ge antibiotika till djur i tillväxtfrämjande syfte och det leder till ökad antibiotikaresistens, säger Anna Richert, sakkunnig på området Hållbar mat på WWF, och tillägger att vi helt bör välja bort asiatiskt kycklingkött och amerikanskt nötkött.
I årets köttguide från WWF finns en rad nyheter och förändringar. Till exempel har fler vegetariska och veganska produkter förts in och alla proteinlivsmedel från växtriket har försatts med grönt ljus, vilket ska visa att de är ett bra alternativ för en hållbar och hälsosam kost.
► Läs också: Forskning: Antibiotika kan öka BMI – för resten av livet
”Vi måste minst halvera köttätandet”
Det har blivit hög tid att börja äta mer vegetariskt samt välja bort billigare kött av sämre kvalitet, menar WWF.
– Vi måste minst halvera köttätandet om vi ska klara av att leva inom ramarna för vad planeten tål. En hållbar kost förutsätter att vi äter mer protein från växtriket och att de som äter kött väljer mindre men bättre kött. Vi gör en god gärning för planeten när vi väljer bort importerat kött och satsar på mer vego, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF, i ett pressmeddelande.
Fyra kriterier har blivit fem
I årets guide har de fyra tidigare kriterierna biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd och klimat kompletterats med ett femte kriterium om antibiotika.
Tillsammans ger kriterierna en samlad bedömning och visar huruvida köttet eller andra proteinlivsmedel får grönt, gult eller rött ljus.
► Läs också: Livsmedelsverket: ”Antibiotikaresistens – vår tids största folkhälsoproblem”
”Dåliga exempel är det asiatiska kycklingköttet och nötköttet från USA”
Enligt WHO används det globalt sett mer antibiotika till friska djur än till sjuka människor. En för frikostig antibiotikaanvändning kan leda till att bakterier blir resistenta mot fortsatt behandling och att mediciner till såväl människor som djur förlorar sin effekt.
– I många länder är det tyvärr fortfarande tillåtet att ge antibiotika till djur som tillväxtfrämjande eller i förebyggande syfte och det leder till ökad antibiotikaresistens. Dåliga exempel som når oss i butik eller på restaurang är det asiatiska kycklingköttet och nötköttet från USA som vi helt enkelt borde välja bort, säger Anna Richert sakkunnig inom området Hållbar mat på WWF, i ett pressmeddelande.
► Läs också: Nu införs nya regler mot antibiotika i kött
Mycket av det utländska ekoköttet får inte grönt ljus
I årets köttguide visas att importerat EU-ekologiskt kött i många fall inte lever upp till grönt ljus. Det svenska EU-ekologiska köttet får en högre bedömning tack vare de mer omfattande djurvälfärdskraven som finns i Sverige.
► Läs också: Vego? Här är näringen du behöver mer av
Bakgrund köttätande i världen:
Den ökande köttkonsumtionen och det sätt som många köttdjur föds upp är en av vår tids stora miljöutmaningar. I Sverige har vi dubblerat vårt köttätande sedan 1970-talet, skriver Världsnaturfonden i sitt pressmeddelande.
Globalt ökar köttkonsumtionen stadigt men i Sverige finns tecken på att konsumtionen planat ut. Köttproduktion och konsumtion står för nästan 15 procent av de globala klimatgasutsläppen.
Köttguidens bedömningar
Grönt: Ät måttligt
Gult: Var försiktig
Rött: Undvik
► Läs också: Lista: Sex sätt att vara ”vego” på
Av Isabelle G Hedander
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!
Fakta
Köttguiden: WWFs konsumentguide för klokare matval
Du som konsument kan bidra till en mer hållbar köttkonsumtion genom att göra kloka matval som tar hänsyn till naturen, klimatet och djurens välfärd.
Köttguiden är framtagen för att göra det lättare att välja rätt.
Du kan ladda ner Köttguiden som mobilapp, se en förenklad bild här, spara ner den som pdf och/eller läsa en fördjupad version av Köttguiden på www.wwf.se/kottguiden
Nyfiken på att läsa mer?
• Livsmedelsverket:
Riskprofil – Livsmedel som spridningsväg för antibiotikaresistens (PDF)
• Folkhälsomyndigheten:
Antibiotika och antibiotikaresistens