Annons
Annons

Välj en solkräm utan omdiskuterade nanopartiklar

De flesta vet att det är viktigt att ta det försiktigt i solen, inte bränna sig och att använda solskyddskräm. Men – är man en medveten konsument som bryr sig om hälsa och miljö finns det mer att tänka på än så. Här får veta mer.

Redaktionen

3 maj, 2017
Välj en solkräm utan omdiskuterade nanopartiklar
Dela inlägget

De flesta vet att det är viktigt att ta det försiktigt i solen, inte bränna sig och att använda solskyddskräm. Men – är man en medveten konsument som bryr sig om hälsa och miljö finns det mer att tänka på än så.
Här får veta mer.

Huden är kroppens största organ och är viktig att skydda. Överdriven solning kan få många negativa hälsoeffekter, som till exempel solskador som pigmentfläckar, rynkor och tidigt åldrande. I värsta fall kan du får hudcancer, en cancerform som ökat kraftigt de senaste decennierna. Men var inte rädd för solen. Vi människor behöver den och i lagom doser är den tvärtom bara hälsosam. Inte minst hjälper den kroppen att lagra det livsnödvändiga D-vitaminet.

Läs också: Experten: ”Därför uppstår pigmentförändringar”

Men kom ihåg att undvika att bränna dig, sola inte för länge, sola inte när solen står som högst och använd ett bra solskydd.
I dag finns det en uppsjö av olika solskyddskrämer, så hur väljer man? Vad kännetecknar egentligen ett bra solskydd?

Kemiska och fysikaliska filter
Kanske har du hört talas om att det finns kemiska och fysikaliska filter i solkrämer? Känner du inte till skillnaden kan man kortfattat säga att de kemiska anses skadliga för miljön (men även här finns bättre och sämre). Vad innebär då solskyddskrämer med fysikaliska filter – och är alla sådana per automatik bra? Nja, vissa av de så kallade miljövänliga fysikaliska filtren kan innehålla omdiskuterade nanopartiklar som vissa hävdar har en negativ inverkan både på miljön och vår hälsa. Så vad är nanopartiklar då? Ja, kritiska forskare hävdar att de är en tickande bomb och nästa stora miljögift.

Läs också: Spermier tappar kraft av solskydd visar ny forskning

Nanopartiklar – hormonstörande miljöbovar?
Nanopartiklar är ämnen vars beståndsdelar är mycket små. Vissa hävdar att dessa absorberas av huden och tas upp av kroppen vilket kan ha negativ påverkan på hälsan. Andra menar att de enbart ligger på hudens yta. I Australien där konsumtionen av solkrämer är hög hävdar vissa forskare att förstörelsen av barriärrevet delvis beror på miljöfarliga ämnen i solkrämerna.

När de mikroskopiskt små nanopartiklarna väl hamnar i vattnet hittar de nya vägar vilket gör att de så småningom kan hamna i vårt dricksvatten. Naturskyddsföreningen säger i en rapport att det ännu inte är riktigt utrett vad nanopartiklar kan göra med människor men att undersökningar på djur har visat att de är cancerframkallande. Man varnar dock för solkräm med spray innehållande ett titandioxidfilter med nanopartiklar därför att ångan från sprayen kan hamna i lungorna, och det utgör en cancerrisk.

Läs också: Vanlig solkräm trolig orsak till manlig infertilitet enligt ny studie

Säkra solskyddskrämer
Det finns ekologiska solskydd utan nanopartiklar. Vill du vara säker på att solkrämen du väljer är miljövänlig ska du titta efter produkter med Svanenmärkning. Vill du undvika nanopartiklar ska du kontrollera att det inte står nano på innehållsdeklarationen. Ett bra exempel är Rosenseriens ekologiska solkräm som idag är marknadens enda solskydd som är både ekologisk och märkt såväl vegansk som med Svanen – och dessutom fri från nanopartiklar. Solkrämen har ett godkänt fysikaliskt filter av titandioxid som är utan nanopartiklar. Kliniska tester visar att solkrämens solskyddsfaktor är 7,7, vilket gör att den stoppar cirka 86 procent av solens strålar, vilket är som att bära en vit T-shirt. En kräm med solskyddsfaktor 30 blockerar 97 procent av strålningen och en kräm med solskyddsfaktor 50 blockerar 98 procent. Det är alltså inte så stor skillnad som man tror.
Värt att veta att för hög solskyddsfaktor gör att huden inte kan bilda det viktiga D-vitaminet.

Skyddar både dig och miljön
Just Rosenseriens solkräm är hundra procent naturlig med en bas av aloe vera istället för vatten, vilket de flesta andra krämer innehåller och som gör att den räcker längre än en vattenbaserad kräm. Den innehåller olivolja och havtornsolja, som skyddar huden och den har visat sig ha effekt på hudproblem som utslag och irritationer, samt karoten, som stimulerar hudens melanin- och pigmentbildning, vilken bygger upp kroppens eget skydd mot UV-strålning. Krämen innehåller inte heller parabener, alkohol, silikoner, alkohol eller genmodifierade råvaror.

Läs också: Fler tips på bra, naturliga solskydd

Tänk på att solskydd kan förhindra att D-vitamin bildas
För att huden ska kunna tanka D-vitamin behöver du vistas i solen i minst 15 minuter per dag och då ska du också använda en kräm som har solskyddsfaktor 8 eller under. Har du mer än 8 i din solkräm kan inte D-vitamin bildas i huden.

Läs också: Kan högt solskydd orsaka D-vitaminbrist?

Stor skillnad mellan olika filter i solskyddskrämerna
EU har godkänt 26 olika ämnen som får användas som UV-filter i solskyddskrämer, som ska skydda oss mot solens strålar. Flera av dessa ämnen finns på en observationslista för hälsofarliga ämnen som bland annat misstänks vara hormonstörande.
Kemiska UV-filter skyddar huden genom att absorbera UV-strålningen och via en kemisk reaktion i huden omvandlas strålningen till mindre skadlig strålning. Det finns indikationer på att kemikalierna tränger in i huden och påverkar hälsan negativt.
Fysikaliskt UV-filter är titandioxid och zinkoxid som skyddar huden genom att små partiklar lägger sig ovanpå huden och reflekterar bort UV-strålarna.
Vissa fysikaliska filter innehåller nanopartiklar och anledningen till detta är att tillverkaren vill undvika att solkrämen ska lämna ett vitt tunt lager på huden.

Värt att veta att både de kemiska och fysikaliska UV-filterna med nanopartiklar hamnar i haven och går vidare upp i vår näringskedja. Det gör inte en naturlig ekologisk solkräm utan nano och kemiskt filter.

Läs också: Allt du behöver veta om solskydd

Av Redaktionen

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

Annons
Annons