Det kan vara en utmaning att förstå ingredienslistorna på färdiga vegoprodukter, som burgare, korv och färs. Här benar vi ut några av ingredienserna, och hur naturliga de är.
Färdiga vegoprodukter i form av färs, burgare och korv är ett enkelt och populärt alternativ att plocka upp i affärernas frys- eller kyldiskar för den som vill äta mer vego, men saknar tiden att laga från grunden. Men vad betyder egentligen mykoprotein, hydrolyserade proteiner och de andra vanliga ingredienserna i dessa produkter?
LÄS OCKSÅ: Finalisterna i årets matbluff utsedda
Det betyder vegoingredienserna
Här reder vi ut fyra vanliga ingredienser i färdiga vegoprodukter och vad de egentligen betyder.
- Mykoprotein. Kommer från en patenterad mögelsvamp vid namnet PTA-2684. Känner du igen ordet mykoprotein så beror det på att det är huvudingrediensen i quorn. Möglet har ”matats” med en sockerlösning, samt en blandning av ammoniak, vitaminer och mineraler. Resultatet är en proteinhaltig svampmassa, som hettas upp och avskiljs från lösningen innan den kan processas ytterligare och blandas med produktens övriga ingredienser.
- Hydrolyserade proteiner. Tillverkas genom att proteiner från soja eller majs kokas ihop med saltsyra och därpå neutraliseras med natriumhydroxid. Detta görs för att bryta ner proteinerna till aminosyror, som glutaminsyra, som förstärker smaken på en produkt som annars är smaklös.
- Metylcellulosa (E461). Syntetiskt framställt konsistensmedel av ren cellulosa som utvunnits ur pappersmassa eller bomullsfiber. Ska ge produkten ett tuggmotstånd som liknar köttets. Cellulosan hettas upp i en natriumhydroxid-lösning och behandlas med gasen klormetan. Det ger en geléartad konsistens när den blandas i kallt vatten, men stelnar när den vegetariska burgaren eller korven lagas till.
- Texturerade proteiner Väldigt vanligt bland vegoprodukter. Dessa proteiner bygger på en process som ger proteinpulver av baljväxter en svampigare och mer köttlik struktur. Pulver blandas med vatten och hettas upp under tryck och sprutas sedan ut genom ett munstycke. Bitarna sväller då upp av tryckförändringen, likt popcorn som poppas. Detta protein uppfanns redan på 1960-talet, men länge användes det främst som billigt utfyllnadsmedel i mat i skolor och fängelser.
LÄS OCKSÅ: Tepåsar kan innehålla nanoplast
Källa: Äkta varas vegogranskning
Av Carolina Eriksson