Torbjörn Åkerstedt är professor, föreståndare och enhetschef vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Här berättar han om stress och dess konsekvenser.
1. Vad händer när vi blir stressade?
Det finns två typer av stress. Dels är det den klassiska akuta stressen som uppstår när man blir skrämd. Då varvar hela försvarssystemet upp. Adrenalin och noradrenalin aktiveras i syfte att man ska kunna försvara sig mot fysiskt hot. Man får snabb andning, mer blod som pulserar i kroppen till musklerna, blodförsörjningen till de inre organen försvinner. Man får fuktiga händer, för att kunna fatta vapen. Det är en akut, grundläggande reaktion som blir skadlig på sikt, eftersom det sker många negativa förändringar sett till ämnesomsättning och andra funktioner. Konsekvenser är exempelvis diabetes. Men detta är inte den vanligaste stressen som vi lider av idag.
LÄS OCKSÅ: Minska din stress – med extrakt från grönt te
2. Vilken är den vanligaste stressen?
Den vanligaste formen av stress är den låggradiga stressen. Det innebär att man omedvetet, men hela tiden, ser hot, som gör att kroppen måste varva upp. Man är på sin vakt och fysiologiska förändringar förekommer på en måttlig nivå. Det är tillräckligt för att på lång sikt göra skada. Man stör till exempel sömnen och därmed återhämtningen.
3. Vad beror denna stress på?
Den låggradiga stressen beror ofta på att man har mer att göra än man kan hantera. Något ligger och maler, man känner sig otillräcklig. Det kan på sikt leda till sjukdom och utbrändhet. Man anstränger sig och arbetar mer och snabbare. Återhämtningen skadas och man är inne i en ond cirkel. Vanligast är att det är arbetsrelaterat, att man har för stora krav i arbetet och i hemmet. Men även känslomässiga orsaker är förödande.
LÄS OCKSÅ: Stressad och trött? Så här ändrar du på det!
4. Vad kan man göra?
Man måste identifiera problemet och försöka eliminera det. En människa måste lära sig att säga nej till det som blir för mycket, som sociala krav eller arbetsuppgifter. Så länge man inte gör något åt saken kommer det ligga och hota i bakgrunden. Sedan kan kraven också vara inbillade och överdrivna. Man kan skapa sig större stress i tanken än vad som egentligen behövs. Det tankesättet kan man hitta tekniker för att råda bot på med hjälp av KBT. Man kan lära sig ta vissa saker med en klackspark och inse att det inte är så farligt. Men det gäller bara för en viss typ av problem.
5. Finns det några hjälpknep?
En stresskonsult kan lära dig att ta en sak i taget istället för att göra allt samtidigt. Man lär sig dela upp dagen och planera. Hjärnan är lättlurad, när den ser att något är inplanerat och medvetenheten finns, då släpper den det. Man kommer långt genom att läsa böcker i ämnet. Man kan också söka hjälp av läkare och psykolog som är utbildade inom stresshantering.
6. Finns det andra viktiga stressfaktorer?
Allt i vardagen samverkar ju och man ska inte bortse från den höga belastning man har i hemmet. Den är ofta självförvållad, man har tagit på sig för mycket. Här måste man också rensa och plocka bort.
LÄS OCKSÅ: Minska stressen med örter
7. Varför ökar detta?
Våra krav på oss själva ökar. Man har ett arbete som alltid kan göras bättre, det är svårt att släppa ansvaret. Den största diagnosgruppen som sjukskriver sig idag beror på stressrelaterade problem. Kvinnor är mer drabbade än män, de är överrepresenterade i allt som har med stress att göra. Det kan också handla om att de känner av kroppen mer och kan sätta ord på besvären.
Av Emma V Larsson