“Slöjan mellan levande och döda är som tunnast nu”

Fakta

Namn: Hella Nathorst-Böös
Yrke: Journalist, författare och häxa sedan många år.
Aktuell: Med boken bok"Häxans Årstider – magisk trädgård året runt"
Andra böcker av Hella: "Häxans Trädgård – läkeväxter förr och nu" och "Häxans Hus – handbok för ett giftfritt liv"
Kuriosa: Hella odlar läkeväxter i sin trädgård i Södermalms kulturkvarter i Stockholm, där hon under sommarhalvåret även leder stadsvandringar med tema häxprocesser och läkeväxter. Hellas familj består av fyra utflugna barn, man, bonusson och den svarta häxkatten Selma.

När den mörka årstiden står för dörren infaller helgen då vi hedrar våra döda. Hella Nathorst-Böös som nyligen kom ut med sin tredje bok “Häxans Årstider – magisk trädgård året runt”, skriver i denna krönika om hur traditionen vuxit fram och varför vi ska ta till vara på mörkret.

Att fira och uppmärksamma sina döda förfäder har människor gjort i alla tider och i alla kulturer, så även inom den fornnordiska hednatron. I hela västvärlden och på norra hemisfären har just den här tiden på året brukat tillägnas de döda, troligen därför att naturen går in i vila nu för att pånyttfödas i vår.

Lägger krans på familjegraven
Inom kristendomen har firandet av de döda tonats ner, eftersom man där främst vill hylla Jesus och döda helgons själar. Att fira simpla människosjälar gränsar till svart magi, med en tro på spöken och andra andar än den kristna. Kyrkan var till slut tvungna att instifta en dag för de döda, men fortfarande är det lite oklart vilken dag som egentligen gäller. De senaste decennierna har det blivit allt vanligare att gå till familjegraven denna högtid, att lägga en krans där och tända ljus.

 

I Sydamerika firas El Día de los Muertos, de dödas dag. Att sitta och deppa över döda familjemedlemmar anses inte passande där. Där hyllas de istället genom färgstarka prydnadsdödskallar och glada fester med dans, musik och god mat. Kanske det är den tanken som även fått halloween att smyga sig in som en ny högtid i Sverige. Det har ju gjort dödsfirandet så mycket roligare.

LÄS OCKSÅ: “Vi är barnbarnen till de häxor ni inte lyckades bränna”

Importerades till USA från Irland
Halloween utmärker sig kanske främst av pumpadekorationer och maskerader med läskigt tema. Högtiden firades ursprungligen på Irland där den kallades samhain. Den uppmärksammade egentligen att sommaren dött och naturen gått in i vila. Det var där man började göra lyktor av extra stora rovor inför denna högtid. Rovan var basfödan i norra Europa, innan den konkurrerades ut av den godare och nyttigare potatisen. Irländska invandrare tog med sig seden med rovalyktan till USA där pumpor lämpade sig bättre till lyktorna. Ordet samhain förvandlades så småningom till halloween. Att gå på halloweenmaskerad är inte bara ett sätt att ha kul. Det är också ett bra tillfälle att reflektera över våra rädslor för döden. Maskeraden kan även ses som en symbol för häxans förmåga att byta skepnad, att gå mellan olika existenser och varelser. Förr troddes både svarta katter, svarta fåglar och kräldjur som ormar och grodor, vara häxor som förvandlat sig.

Tidigare var döden ständigt närvarande, och säkert var människor bättre på att hantera döden då. Eller åtminstone var de betydligt mer vana vid det. Som 1710 då pesten drog genom Sverige sista gången: i vissa städer, t ex Stockholm, dog hälften av invånarna. Begravningar var fortfarande i slutet av 1800-talet en festlighet då släkt och vänner hade med sig mat till ett knytkalas och festade i flera dagar. Ibland åt man maten i rummet där den döde låg i öppen kista för att tas farväl av.

LÄS OCKSÅ: Bota klimatångesten – med engagemang!

Tid för kontemplation och handarbete
Den fornnordiska nornan Urd satt vid asken Yggdrasils rötter och spann alla människors livstrådar. När hon klippte av en tråd så dog den människan. Den här tiden på året när jordbruket låg nere användes traditionellt till handarbete, vilket för kvinnor framför allt innebar att spinna garn. Ett hantverk som nästan är bortglömt numera, är att spinna nässelstjälkar till garn. Stjälkarna är som bäst att plocka för detta ändamål just nu innan växten dör helt. Nässlor har använts till textilier sedan stenåldern. Om den kammas väl innan den förvandlas till ull, gärna blandat med lin eller fårull, så ger det ett blankt, vackert tyg. Nässlan var förr en mycket värdefull gröda som användes både som djurfoder och kosttillskott. Den har även ansetts ha starka magiska krafter. Och den är en riktig superväxt, full av mineraler – inte minst järn – vitaminer och immunförsvarsstärkande antioxidanter. Men då är det de späda bladen, fröna och rötterna som används. Om man plockar späda nässelblad så får plantan nya blad hela säsongen, något att tänka på nästa vår.

LÄS OCKSÅ: Bob Hansson: “Att be är att öka hållbarheten”

Inom häxtraditionen anses slöjan mellan oss levande och de döda vara som tunnast just nu. Det sägs vara som lättast att få kontakt med de döda nu, för de som försöker sig på sådant. Detta är den största högtiden då vi firar årshjulets nyår. Vi påminns om att naturen måste vila för att orka blomma och ge frukt nästa år. Så misströsta inte i mörkret. Tänd en lykta och kom ihåg att växterna inte är döda. Snötäcket och mörkret hjälper dem att vila. Kanske vi människor borde inspireras av växterna och också gå in litegrann i vinterdvala, för att hämta kraft inför vår och sommar.

Av Hella Nathorst-Böös, journalist och häxa

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta

Namn: Hella Nathorst-Böös
Yrke: Journalist, författare och häxa sedan många år.
Aktuell: Med boken bok"Häxans Årstider – magisk trädgård året runt"
Andra böcker av Hella: "Häxans Trädgård – läkeväxter förr och nu" och "Häxans Hus – handbok för ett giftfritt liv"
Kuriosa: Hella odlar läkeväxter i sin trädgård i Södermalms kulturkvarter i Stockholm, där hon under sommarhalvåret även leder stadsvandringar med tema häxprocesser och läkeväxter. Hellas familj består av fyra utflugna barn, man, bonusson och den svarta häxkatten Selma.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Nutritionisten: Tarmflorans viktiga roll

Naturlig hälsa

Vår tarmflora har fått ett uppsving, från att ha varit något vi knappt ägnat en tanke har den visat sig spela en viktig roll för vår hälsa och påverkar allt från immunförsvaret till vårt humör. Nutritionisten Lina Åhlén berättar om mikrobiomet som det också kallas och hur vi bäst äter för att det ska vara i så bra form som möjligt.

Carina Ahlqvist på expedition för klimatet

Äventyr

Från cykeldemonstrationer för en bilfri innerstad till klimatexpeditioner på 8000 meter höga berg, för Carina Ahlqvist från Solna sitter miljöengagemanget djupt. Idag är hon en av ett trettiotal svenska medlemmar i anrika Explorers club i New York och i april bär det iväg på en ny expedition.

“5G medför både hälso- och miljöfaror”

Kurera debatt

5G framställs i enbart positiv dager i svensk media. Ingen har hittills brytt sig om att rapportera om riskerna, menar Mona Nilsson ordförande i Strålskyddsstiftelsen som tycker att det är på tiden att vi får upp ögonen för de faror för hälsa och miljö som en utbyggnad av 5G för med sig.

Skiljas: Hitta tillbaka till dig själv

Mental hälsa

Det första året efter en skilsmässa är det vanligt att människor beter sig ganska konstigt. Det beror på att sidor vi hållit tillbaka hos oss själva får fritt spelrum igen. Det är inget fel, utan hjälper oss att hitta tillbaka till oss själva efter att länge ha varit en del av ett par förklarar stresscoachen Karin Isberg.

Hudexperten: Så undviker du torra läppar

Hud

Vintertid blir läpparna ofta torra och fnasiga, det beror främst på att vi växlar mellan att vara inne i den varma och torra luften och att gå ut i kylan men kan även ha andra orsaker. Då är det bra att ge dem lite extra omvårdnad och kärlek. Kureras hudvårdsexpert Johanna Bjurström delar med sig av sina bästa tips. 

Låt 2019 bli starten på ett friskare liv

Kost

Har du lovat att leva hälsosammare det här året? I så fall grattis. I en serie artiklar kommer nutritionisten Lina Åhlén dela med sig av sina bästa tips för att hålla sig frisk. Och det behöver inte vara så svårt som det låter, med rätt mat, motion och god sömn kommer man långt enligt Lina.

Smygträna i köket – fyra enkla övningar

Träning

Träna i hemmet utan att ens bli svettig och ändå bygga muskler, låter det för bra för att vara sant? Det är det inte, Leila Söderholm som skrivit boken "Smygträna" Delar med sig av några övningar ur boken som passar bra att göra i köket. Och lovar att de ger effekt. 

Kureras skönhetspanel testar: Schampo

Hud

Tillsammans med duschkräm är schampo den hygienprodukt de flesta av oss förbrukar mest av. Därför är det viktigt att välja ett som både är snällt mot kroppen och miljön. Kureras skönhetspanel har testat naturliga och ekologiska schampon för att hjälpa dig att hitta din favorit.

Snabb mikroomelett med spenat

Recept

Att tillaga ägg i mikron gör att en omelett bara tar ett par minuter att bli klar och mängden disk blir minimal. Inspirerade av Charlotte Kallas "mugcake", bjuder vi på ett mikrorecept till,  för er som tycker om att laga mat i mikrovågsugnen.

Nanoplast påverkar fiskars beteende

Eko/miljö

Vår konsumtion av plast är ett välkänt miljöproblem och omkring 10 procent av all plast som tillverkas hamnar i haven. Det finns stor risk att plastsopor i naturen ger upphov till partiklar i nanostorlek, så kallad nanoplast som kan påverka fiskars beteende.

charlotte kalla

Charlotte Kallas bästa motivationstips

Intervju

Om någon kan det här med pepp och motivation är det Charlotte Kalla. För idrottare är det viktigt med självdisciplin men belöningar som middag med vännerna eller att bara ge sig själv en klapp på axeln är minst lika viktiga.