Vi blir allt mer allergiska. Men är det för att vi lever för sterilt, för långt från naturen och utan den ”smuts” som gör oss motståndskraftiga mot allergier? Ja, kanske. Det är i alla fall en av de senaste teorierna.
På 1950-talet ledd färre än en procent av Sveriges befolkning av astma. Idag ligger siffran på runt tio procent och forskare är överens om att det har med vår levnadsmiljö att göra. En av teorierna är att vi – genom vår livsstil – har kommit längre från naturen och de mikroorganismer som kan skydda oss mot allergier. När smittoämnen minskas försvinner också mikroorganismer som svampar och bakterier, vilka har en kraftig skyddseffekt mot allergier.
Läs också: Dags att rusta sig för pollensäsongen – 6 tips!
Fattigare tarmflora
Vår tarmflora är bland annat betydligt fattigare än i samhällen som lever nära naturen. Experiment som gjort på afrikanska stammar visar att bara en person på 1500 är allergisk bland dem. Att jämföra med en av fyra i Sverige.
Så här säger Magnus Wickman, barnallergiläkare och professor i barnallergisjukdomar vid Karolinska Institutet, till Svt.
– Det är en enorm skillnad i hur vi exponeras för smuts och smittoämnen idag jämfört med början av seklet. De senaste 100 åren har det skett en större förändring i exponering än vad det gjort på 50 000 år innan dess. En av de viktigaste faktorerna är avloppssystemen som började användas i början av 1900-talet. Vi har eliminerat sjukdomar som kolera, polio och dysenteri och immunsystemet hinner inte anpassa sig.
Immigranter utvecklar ”våra” allergier
Sverige är inte unikt utan hela västvärlden har samma utveckling – och människor som immigrerar från fattigare länder utvecklar allergier snart efter att de anlänt.
– Jag träffar ofta personer som invandrat från andra länder och börjat utveckla björkpollenallergi. När jag frågar hur länge det är sen de kom till Sverige är det nästan alltid tre till sju år sedan. Det finns mikroorganismer i tarmen, små goda tarmmaskar som, som har samma överlevnadstid. Så det kan vara så att när de dött är man mottaglig för allergierna, fortsätter Magnus Wickman.
Läs också: Så kan du bli allergifri – utan medicin
Inga säkra sätt att undvika allergier
Man har bland annat sett att barn som växer upp på en bondgård löper mycket mindre risk att utveckla allergier. En förklaring skulle kunna vara att det i en ladugård finns massor av mikroorganismer som lever i balans, menar Wickman. Men det finns inga vetenskapliga bevis – och alla kan ju inte flytta ut på landet.
Två saker verkar dock forskare världen över kunnat enas om när det gäller att förebygga allergi: Rök inte i närheten av dina barn. Det verkar kraftigt öka risken för att barnet ska utveckla allergier. Likaså verkar det första levnadsåret ha stor inverkan på hur allergisk man blir längre fram i livet.
– Första levnadsåret är jätteviktigt för sunt immunsystem. Saker man sväljer får man tolerans mot, så det finns inget som tyder på att man ska undvika att ge små barn allergiframkallande livsmedel som nötter.
Läs också: Så blev Patrik fri från allergi och pigg igen
Minskad exponering av smuts
Magnus Wickman påpekar att även om vår minskade exponering av smuts verkar ligga bakom allergierna vet forskningen ännu inte vad det är för smuts som skulle kunna skydda oss mot allergier. Och att dra slutsatser i frågor om varför vissa enskilda drabbats av allergi går inte alls att göra, utifrån dagens forskning.
Intressant nog kan man se att sjukdomar som reumatism, inflammatoriska tarmsjukdomar och diabetes har ökat parallellt med allergier, i exakt samma kurva. Det skulle alltså kunna vara samma immunologiska mekanismer som ligger bakom, skriver Svt.
Av Isabelle Hedander