Allt fler blir allergiska: "För lite bakterier i kroppen" | Kurera.se
Ung kvinna snyter sig

Allt fler blir allergiska: “För lite bakterier i kroppen”

Vi blir allt mer allergiska. Men är det för att vi lever för sterilt, för långt från naturen och utan den "smuts" som gör oss motståndskraftiga mot allergier? Ja, kanske. Det är i alla fall en av de senaste teorierna. 

På 1950-talet ledd färre än en procent av Sveriges befolkning av astma. Idag ligger siffran på runt tio procent och forskare är överens om att det har med vår levnadsmiljö att göra. En av teorierna är att vi - genom vår livsstil - har kommit längre från naturen och de mikroorganismer som kan skydda oss mot allergier. När smittoämnen minskas försvinner också mikroorganismer som svampar och bakterier, vilka har en kraftig skyddseffekt mot allergier.

 

Läs också: Dags att rusta sig för pollensäsongen – 6 tips!

Fattigare tarmflora
Vår tarmflora är bland annat betydligt fattigare än i samhällen som lever nära naturen. Experiment som gjort på afrikanska stammar visar att bara en person på 1500 är allergisk bland dem. Att jämföra med en av fyra i Sverige.
Så här säger Magnus Wickman, barnallergiläkare och professor i barnallergisjukdomar vid Karolinska Institutet, till Svt.
– Det är en enorm skillnad i hur vi exponeras för smuts och smittoämnen idag jämfört med början av seklet. De senaste 100 åren har det skett en större förändring i exponering än vad det gjort på 50 000 år innan dess. En av de viktigaste faktorerna är avloppssystemen som började användas i början av 1900-talet. Vi har eliminerat sjukdomar som kolera, polio och dysenteri och immunsystemet hinner inte anpassa sig.

Immigranter utvecklar "våra" allergier
Sverige är inte unikt utan hela västvärlden har samma utveckling - och människor som immigrerar från fattigare länder utvecklar allergier snart efter att de anlänt.
– Jag träffar ofta personer som invandrat från andra länder och börjat utveckla björkpollenallergi. När jag frågar hur länge det är sen de kom till Sverige är det nästan alltid tre till sju år sedan. Det finns mikroorganismer i tarmen, små goda tarmmaskar som, som har samma överlevnadstid. Så det kan vara så att när de dött är man mottaglig för allergierna, fortsätter Magnus Wickman.

Läs också: Så kan du bli allergifri – utan medicin

Inga säkra sätt att undvika allergier
Man har bland annat sett att barn som växer upp på en bondgård löper mycket mindre risk att utveckla allergier. En förklaring skulle kunna vara att det i en ladugård finns massor av mikroorganismer som lever i balans, menar Wickman. Men det finns inga vetenskapliga bevis - och alla kan ju inte flytta ut på landet.
Två saker verkar dock forskare världen över kunnat enas om när det gäller att förebygga allergi: Rök inte i närheten av dina barn. Det verkar kraftigt öka risken för att barnet ska utveckla allergier.  Likaså verkar det första levnadsåret ha stor inverkan på hur allergisk man blir längre fram i livet.
– Första levnadsåret är jätteviktigt för sunt immunsystem. Saker man sväljer får man tolerans mot, så det finns inget som tyder på att man ska undvika att ge små barn allergiframkallande livsmedel som nötter.

 

Läs också: Så blev Patrik fri från allergi och pigg igen

Minskad exponering av smuts
Magnus Wickman påpekar att även om vår minskade exponering av smuts verkar ligga bakom allergierna vet forskningen ännu inte vad det är för smuts som skulle kunna skydda oss mot allergier. Och att dra slutsatser i frågor om varför vissa enskilda drabbats av allergi går inte alls att göra, utifrån dagens forskning.
Intressant nog kan man se att sjukdomar som reumatism, inflammatoriska tarmsjukdomar och diabetes har ökat parallellt med allergier, i exakt samma kurva. Det skulle alltså kunna vara samma immunologiska mekanismer som ligger bakom, skriver Svt.

Av Isabelle Hedander


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

”Sockermonstret satt på min axel och väste in i mitt öra”

Krönikan

”Jag unnar mig att vara utan socker". "Jag unnar mig hälsa". Louise Hafdell har kommit långt under sina snart fem sockerfria år. Från att nästan ha varit styrd av sitt sockersug och ha sett godis som tröst i svåra situationer och det hon firade med när något gått bra är hon numera helt sockerfri. Räddningen när siffrorna på vågen stod som högst var – riktig mat.

 

 

Kurkumin bidrar till att minska smärta efter operation

Forskning

Gurkmeja anses ha många hälsofördelar och golden latte och gurkmejashots har på senare år seglat högt upp på listan av populära superfoods. Nu kommer dessutom glädjande nyheter från forskarsamhället – det verksamma ämnet i gurkmeja har visat sig avsevärt minska smärtan i samband med kirurgi.

Hjärtläkaren om det paradoxala med hälsosam kost

Kost

Det pågår en rörelse för att vi ska äta mer växtbaserat både för miljön och vår hälsas skull men den amerikanske hjärtläkaren Steven Gundry höjer ett varnande finger. Alla grönsaker är nämligen inte lika nyttiga, vissa kan till och med vara skadliga för vår hälsa skriver han i sin bok ”Växtparadoxen”.

 

Bakterier i äpplen bidrar till en sund tarmmiljö

Forskning

Effekten av ett äpple om dagen för att hålla läkaren borta kan till stor del anses bero på de gynnsamma bakterier som koloniserar äpplet och därefter tarmen, enligt forskare. Forskningen styrker även att det går att känna skillnad på smaken mellan ekologisk frukt och konventionella äpplen.

Doktor Gillbros 10 budord för frisk och spänstig hud

Hud

I boken "Hudbibeln" summerar Johanna Gillbro, doktor inom experimentell och klinisk dermatologi sin omfattande kunskap inom hud och hudvård. I boken "Hudbibeln" delar hon med sig av sin kunskap och ger tips om hur man bäst tar hand om huden både utifrån och inifrån för i lokhet med många andra vet Johanna att skönhet även kommer inifrån.

Två klassiska pastarätter på vegovis

Recept

Tvekar du att lägga om till vegansk eller vegetarisk kost av rädsla för att inte längre kunna njuta av dina favoriträtter som spagetti bolognese eller lasagne? Lugn, det råder läkaren Veronica Hedberg och kokboksförfattaren och journalisten Susanne Hovenäs bot på. I nya boken "Smart mat för en frisk kropp och hjärna" finns flera goda recept att botanisera bland och Kurera kan bjuda på två smakprov. 

 

Växtbaserad mat – smart för kropp och hjärna

Kost

I år minskade köttkonsumtionen i Sverige för andra året i rad och ligger nu på samma nivå som den var 2007. Vi har fortfarande en bit kvar innan vi befinner oss på den nivå vi var innan Svreige gick med i EU och priset på kött sjönk men utvecklingen tycks gå stadigt nedåt. I takt med det ökar intresset för vegansk eller växtbaserad mat och i dagarna släpptes en ny bok med helt växtbaserade recept.

Tävla och vinn albumet “Svart katt”

Tävling

Sångerskan Cecilia Thorngrens album "Svart katt" fick ett varmt mottagande när det kom ut. Nu har du chansen att vinna ett signerat exemplar med låtar ur den svenska visskatten samt nyskrivet material av Staffan Hellstrand och Peter Le Marc.

Annelis kolesterolvärden sjönk med lagrad vitlök

Hälsa

Redan för 15 år sedan fick Anneli Bygg, 65 år, reda på att hon hade lite för höga kolesterolvärden. Hon ordinerades statiner av sin läkare, men biverkningarna blev kraftiga så Anneli ville inte fortsätta med medicinen. Med hjälp av lagrad vitlök har hennes kolesterolvärden blivit betydligt bättre.

Micke Gunnarsson: “Jag är inte min kropp”

Krönikan

Handen på hjärtat hur skulle det se ut om du skötte en hund som du sköter om dig själv? Kan insikten att vi inte är våra kroppar göra att vi tar bättre hand om dem? Jo, det menar Micke Gunnarsson, föreläsare och workshopledare, som tack vare det tankesättet tar bättre hand om sig än någonsin tidigare. 

 

“Hemundervisning – ett välbehövligt alternativ till skolan”

Gravid/barn

Sverige är ett av de länder i världen där det är svårast att få hemundervisa sina barn, ett strängt regelverk gör det i princip omöjligt och de som vill välja det alternativet ser sig tvingade att lämna landet. Många är skeptiska mot hemskolning men långt ifrån alla. Kurera har växlat några ord med den New Yorkbaserade svensken Jens Peter de Pedro som lobbar för en större pedagogisk mångfald.