Nu har det för första gången inom svensk sjukvård tagits fram en patientbroschyr för alternativmedicin. Det gäller en översiktlig broschyr som visar vilka alternativ till traditionella cancerbehandling som finns inom KAM, det vill säga komplementär och alternativ medicin.
Detta görs för att hjälpa drabbade och deras anhöriga att kunna sortera i utbudet och fatta bra beslut.
Men – även för att informera sjukvårdspersonal mer om ett ämne många av dem uppger att de inte har tillräcklig kunskap om.
Broschyren har tagits fram av Regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland. En anledning är att man hoppas att öppenheten och dialogen ska bli bättre mellan patienter och deras vårdgivare. Som det nu är vågar nämligen inte många berätta för vården att de även vänder sig till alternativ behandling.
► Läs också: Allt fler väljer ett naturliga alternativ framför läkemedel
”En stor andel av cancerpatienterna använder komplementärmedicin”
Lena Sharp är verksamhetsutvecklare och enhetschef på Regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland.
– En stor andel av cancerpatienterna använder komplementärmedicin, men många berättar inte det för sjukvården på grund av rädsla för negativa reaktioner. Vi vill nu förbättra dialogen mellan patienter och vårdpersonal för att skapa en säkrare och bättre vård, säger hon till Dagens Medicin.
Ska erbjuda ett navigeringsverktyg för patienter – och sjukvårdspersonal
En av anledningarna till broschyren är att den ska erbjuda patienter ett verktyg för att bättre kunna navigera även i det utbud som finns när det gäller komplementär och alternativ medicin (så kallat KAM), vid cancer och göra välgrundade val. En annan anledning är att erbjuda mer kunskap om dessa metoder även till personalen inom sjukvården, anser broschyrförfattarna.
– Vårdens uppgift är att stödja patienterna på bästa sätt genom deras sjukdom, men kring KAM har patienterna sällan haft något informerat bollplank. Vården behöver veta mer om vilka metoder som finns, vad de kan tillföra och vilka risker som kan uppstå om man kombinerar vissa av dem med konventionell cancerbehandling, säger Kathrin Wode, specialistläkare i onkologi och processledare inom integrativ cancervård, till tidningen.
► Läs också: Läkemedelsskandalen som tystades ner – och gick oss förbi
Vetenskapligt stöd även för många alternativa behandlingar
Johanna Hök är apotekare och, även hon, processledare inom integrativ cancervård på centret. Hon poängterar att det idag finns betydligt mer forskning kring alternativa metoder än det gjorde förr.
– Den internationella forskningen om KAM har också ökat markant de senaste 15–20 åren. Den visar att en del behandlingar har vetenskapligt stöd. Det gäller till exempel yoga och meditation för att minska stress, som undersökts i flera hundra studier, säger hon till tidningen.
► Läs också: Så får apotek kunderna att hämta ut mer receptbelagt
En broschyr för bättre översikt
Patientbroschyren tar översiktligt upp vilka typer av metoder som finns. Den berättar även mer om vad man som patient eller anhörig bör tänka på, att till exempel fundera på vilka förhoppningar som finns, information om när en metod är mer lämplig att använda – och så vidare. Den informerar även om att det är bra att ta reda på möjliga biverkningar och negativa samverkanseffekter med cancerbehandlingen samt att patienten ska välja behandlare med omsorg.
I broschyren finns även flera länkar till evidensbaserad information om KAM, skriver Dagens Medicin.
► Läs också: Politiker uppmanas: ”Ge barn gratis D-vitamin istället för gratis läkemedel!”
De allra flesta väljer att komplettera med alternativ
Majoriteten av patienter använder komplementär och alternativ medicin (KAM) som ett komplement till sin traditionella cancerbehandling. visar internationella studier. Anledningarna till varför varierar men enligt studierna är det vanligt att patienten önskar förbättra sin allmänna hälsa, vill å hjälp att handskas med biverkningar – och inte minst, vill känna att man själv kan påverka sitt mående.
– Mycket av styrkan med KAM ligger i att det handlar om egenvård, att man känner sig delaktig och inte helt utlämnad endast till sjukvårdens beslut, säger apotekaren Johanna Hök till Dagens Medicin.
Onkologen Kathrin Wode berättar att många patienter söker nya förklaringsmodeller för att hitta hopp och ett sätt att förhålla sig i den stora kris som en cancerdiagnos ofta är. Hon menar att för patienterna själva finns det ofta ingen motsättning mellan biomedicin och någon annan förklaringsmodell.
► Läs också: Magnesium kan minska risken för cancer i bukspottskörteln
En liten grupp väljer helt bort traditionell cancerbehandling
En liten grupp patienter väljer att helt tacka nej till traditionell cancerbehandling för istället förlita sig på KAM som alternativ. För vården är denna grupp ofta särskilt svår att bemöta.
– Det valet väcker många frågor hos vårdgivarna. Har jag informerat tillräckligt, kunde jag ha förhindrat att patienten väljer så? Man kan ha svårt att förstå motiven och är kanske inte så insatt i de behandlingar patienten väljer, säger Kathrin Wode.
Intervjustudie med personer som avstått traditionell behandling
Regionalt Cancercentrum genomför nu en intervjustudie med patienter som avstått cancerbehandling, detta för att förstå mer av den komplicerade beslutsprocess som de här patienterna går igenom genomför.
Ytterligare en pågående intervjustudie undersöker onkologers, det vill säga cancerläkares, egna upplevelse av frågan – till exempel hur de tycker att det är att diskutera ämnet med patienter och vilken hjälp de upplever att de skulle behöva.
– Det är också så att den här lilla gruppen felaktigt präglar vårdgivarnas bild av hur cancerpatienter i regel använder KAM. De allra flesta är nöjda med sin cancerbehandling men använder KAM som komplement, säger Kathrin Wode.
► Läs också: Forskning: D-vitamin ger ökad canceröverlevnad
Av Isabelle G Hedander
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!
Fakta
Allt fler vänder sig till naturliga produkter före läkemedel för att få bukt med hälsoproblem och åkommor (detta gäller inte specifikt för cancer utan hälsan i allmänhet).
Sverige ligger dock fortfarande långt efter sina grannländer Finland och Norge. En norsk genomsnittskonsument spenderar dubbelt så mycket på egenvård som en svensk.
Genomsnittskonsumtionen av egenvårdsprodukter per person – alla åldersgrupper medräknande – i de nordiska länderna: Danmark 327 SEK, Sverige 473 SEK, Finland 744 SEK och Norge 957 SEK.
Detta trots att både Finland och Norges respektive befolkningar är nästan hälften så stora som Sveriges.
De senaste fem åren har branschen för så kallade egenvårdsprodukter och kosttillskott vuxit med 27 procent.
Läs mer här.
Källa: Branschföreningen Svensk Egenvårds försäljningsstatistik för kosttillskott för 2014.