Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm har granskat livsmedel och livsmedelsföretag och i sin nya bok redovisar hon maten som är fejk, som vi ska låta bli att handla.
– Det finns en hel del som marknadsförs som nyttig, men som inte är det. Om man lär sig läsa innehållsförteckningar kan man undvika fejkprodukter, säger Ann Fernholm.
För tio år sedan väckte Ann Fernholms bok, Ett sötare blod, en hel del uppmärksamhet. Och nu när hon granskat hur livsmedelsindustrin blandar aromer, förtjockningsmedel och färgämnen och klär in vad de ibland kallar nyttig mat får hon oss att fatta att vi blivit förda bakom ljuset. Innehållsförteckningar kan vara både falska och överdrivna.
Hur fick du idén till att skriva boken, Fejkmaten – så blir vi vilseledda?
– Egentligen började det med att jag skulle köpa en rub, som är en marinad. När jag läste ingredienslistan bestod den mest av salt och socker. Den sålde Santa Maria för cirka 350 konor kilot. Det ledde till att jag skrev ett öppet brev till dem om hur genialt det är att ersätta dyra råvaror med billigare ingredienser. Exempelvis innehåller deras ”guacamole” endast 1,5 procent avokado. I stället använder de vatten, förtjockningsmedel och klorofyll. Det gör ju att Santa Maria blir ett enormt lönsamt företag. Brevet spred sig som en löpeld i sociala medier. Så blev det fler brev, och om andra saker, säger Ann Fernholm.
LÄS OCKSÅ: Ultraprocessad mat inte bara en hälsofara – även en klimatfara
Fullt av olagligheter
Ann Fernholm har slutat upp att förvånas över vad livsmedelsindustrin stoppar i vår mat. Hon är numera luttrade men blir riktigt upprörd när de säljs fejkmat till bebisar. Hon nämner att Semper sålt kakor under varumärket Organix, och på kakorna stod det förut ”no junk promise”.
– Det är en ren lögn. Semper kallade också kakorna för ”finger foods” som om kakorna skulle vara mat. Nu är förpackningarna ändrade, men barnmatshyllan har varit full av olagligheter, berättar Ann Fernholm.
Varför handlar vi den här ultraprocessade maten?
– Det är billigt, färdiglagat och utformat för att tilltala våra smaklökar. Sedan säljs det också ofta med någon form av budskap som ska få det att låta nyttigare än vad det egentligen här. Man marknadsför exempelvis godis gjort på sirapssöta juicekoncentrat som ”fruktbitar”. Hallonkvargen som inte innehåller några hallon alls utan bara aromer och färgämnen säljs med parollen ”må väl”. Den vita chokladen in naturgodishyllan har man kallat för ”yoghurt”. Det finns mängder av exempel, säger Ann Fernholm.
LÄS OCKSÅ: Viktigt med goda matvanor vid oro och stress
Ändrat på förpackningarna
Det finns en varierande skala med vad som är fejkmat och inte. Bland de värre exemplen tar Ann Fernholm upp finns ett glutenfritt bröd som kallas ”GROVA” men som till 90 procent består av ren stärkelse, vatten, sirap och förtjockningsmedel, och är inte grovt alls.
Hon nämner också Verums ”hälsofil” och ”hälsoyoghurt”, som tidigare har varit riktiga sockerbomber. Närmare en tredjedel av kalorierna i produkterna kom från tillsatt socker. Men i december förra året anmälde Ann dem, och då bytte Norrmejerier (som äger varumärket Verum) förpackning. Ann berättar att det nu bara står ”fil” och ”yoghurt” på dem.
I boken redogör hon för de 100 vanligaste ingredienserna i maten. När hon granskade dem upptäckte Ann Fernholm att det vara var en tredjedel som var naturliga. Resten bestod av renframställt fett, protein och stärkelse, olika typer av socker och 26 olika tillsatser med e-nummer.
LÄS OCKSÅ: Ätstört – när mat och träning blir den största fienden
Appen Matchecken
Är all fejkmat dålig?
– Det finns ingen fejkmat som är okej. Däremot finns mängder av bra halvfabrikat som livsmedelsindustrin producerar som är helt okej. Till exempel gör jag i princip aldrig köttbullar själv. De köper jag. Visserligen innehåller de ofta lite druvsocker, men i en så liten mängd att det inte spelar någon roll. Annat som jag kan köpa färdigt är gulaschsoppa eller pyttipanna.
Att lära sig tyda innehållsförteckningar på förpackningar gör att du kommer långt, men det tar tid. Ann Fernholm utvecklade därför appen Matchecken. Då skannar du streckkoden på en vara, och så analyserar appen ingredienslistan. Den använder hon också själv för att se hur mycket tillsatt socker det är i mat.
– Vi ska fortsätta utveckla appen så att man kan sålla bort all ultraprocessad mat. En av mina slutsatser i boken är att vårt språk har förlorats sin betydelse i butiken.
Av Inger Palm