Sång är något av det mest klimatvänliga vi kan ägna oss åt, det förbrukar inte mer naturresurser än syret vi andas och gör att vi mår gott i både kropp och själ. Och förutom att vara roligt hjälper det oss att utvecklas och växa som människor enligt röstcoachen Helena Soluna.
Musik som en freds- och motståndsrörelse är inget nytt, men att musik även kan vara en miljörörelse tänker kanske inte så många på. En del har kanske fortfarande julen i färskt minne, hur tänkte du kring julklappar? Gav du årets julklapp, recyclade kläder eller gav du kanske en upplevelse och ny kunskap i form av en kurs? Om du gjorde det sistnämnda är du på rätt spår.
Förbrukar bara syre
Något av det mest klimatvänliga vi kan göra är att lära oss ett nytt språk eller att sjunga, det behöver inte förbruka mer naturresurser än syret vi andas och är något vi har glädje av hela livet. Dessutom får det oss att utvecklas och växa som människor, hur många prylar kan man säga det om?
Sång hjälper oss att samsas
Att ta bladet från munnen och sjunga har många fördelar, förutom att påverka vårt välmående och stimulera vagusnerven ger det också en känsla av gemenskap för dem som sjunger i grupp som exempelvis en kör. Röstcoachen och artisten Helena Soluna förklarar att detta har en viktig funktion i till exempel stamsamhällen där musiken alltid haft en central roll.
Enligt vissa forskare kom musiken före talet men hur det än förhåller sig med det vet man att musiken och sången har varit en viktig komponent för att kunna hålla sams berättar Helena. Något hon även märker av när hon arrangerar körkvällar, deltagarna blir glada och alla verkar tycka lite extra mycket om varandra vid kvällens slut.
LÄS OCKSÅ: Musik kan vara bra för hjärthälsan
Ger mod i barm
Man får även utlopp för känslor och kan med sångens hjälp uppbåda mod inför en svår uppgift förklarar Helena. Och behovet av att uttrycka oss genom sång och musik är minst lika stort i vårt samhälle tror Helena.
– Jag ser på många som börjar sjunga att det även leder till en inre resa.
Särskilt hos kvinnor som i början kan vara rädda för att låta mycket förklarar hon.
– Det är många gånger förenat med skamkänslor och ångest.
Men när det släpper är det inte ovanligt att också annan kreativitet triggas igång och många känner att de även vill bejaka andra drömmar som att skriva, spela ett instrument eller måla.
– Det blir en slags födsel.
LÄS OCKSÅ: Ökat intresse för kulturens roll för hälsan
”Gör mer som inte smutsar ned”
Helena återknyter till hållbarheten.
– Tänk hur världen skulle se ut om vi gjorde mer saker som inte kostar och inte smutsar ned, som dessutom skapar något positivt.
Samtidigt går utvecklingen i skolan åt motsatt håll, det dras ned på de estetiska ämnena till förmån för de teoretiska som värderas högre. Problemet är kanske att värdet av de mer konstnärliga ämnena inte är lika uppenbart mätbara men det gör dem för den sakens skull inte mindre viktiga. Man kan ju undra om de som driver på den utvecklingen helt har missat det så kallade ”svenska musikundret”. Men det kommer allt fler rön som stödjer konsten och kulturens välgörande effekter. Både att utöva och att konsumera får oss att må bättre visar forskning.
Kanske är det även den vägen vi behöver gå för att få ett mindre resurskrävande samhälle.
– Att sjunga, dansa och berätta historier är djupt mänskligt och det som är mest meningsfullt, säger Helena.
I motsats till prylhets som inte ger någon större tillfredsställelse i längden. Och det finns ingen anledning att sluta lära bara för att vi blir vuxna.
– Det enda värt att satsa på är att lära sig nya saker, det kan man aldrig förlora och det blir alltid positivt, säger Helena som själv nyligen börjat lära sig spela flöjt.
Att lära sig något tillsammans blir dessutom en positiv samvaro istället för att skvallra, älta problem eller prata relationer menar Helena.
– Man bygger någonting, det ger tillfredsställelse och stärker självförtroendet.
LÄS OCKSÅ: Musik och teater minskar risken för depression
Vi har tappat bort leken i livet
Men vad är det då som håller oss tillbaka? Är det så att vi som vuxna anser oss vara färdiglärda, att vi växer ifrån det där vi tyckte om som barn eller att vi blivit hämmade av en mindre tillåtande och uppmuntrande skolmiljö.
Kravet på perfektion är ett stort hinder förklarar Helena.
– Man tillåter sig inte att vara nybörjare. Vi vuxna ska vara så himla proffsiga hela tiden, säger Helena och fortsätter:
– Vi har tappat bort leken i livet.
Det finns även stora kulturella skillnader menar Helena som tycker att vi i Sverige är väldigt nyttofixerade jämfört med många andra länder och kontinenter och jämför med sina vänner från Sydamerika som hon menar har ett annat förhållningssätt.
Att sjunga ger bättre självförtroende
Men att sjunga är inte bara bra för hälsan och miljön, det boostar självförtroende också berättar Helena som säger att hon sett stora förändringar på det området hos många av sina elever. Genom att ta itu med skammen och andra känslor som kan vara förknippade med att ta plats och ta sig ton kan det hända saker även på andra områden i livet. Sångträning handlar också mycket om självacceptans förklarar Helena.
– Man lär sig att tycka om det man har istället för att vilja låta som till exempel Beyoncé.
Att hitta och uppskatta sina egna kvaliteter och talanger gör att man lär känna sig själv bättre menar Helena.
– Och det inbillar jag mig att man har med sig på andra områden i livet också.
Av Nina Törmark
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!
Fakta
Namn: Helena Soluna Berggren
Bor: Gröndal, Stockholm
Ålder: 51
Familj: Sambon Felix Lancelot, tre bonusdöttrar, syster, två systerdöttrar och min pappa.
Yrke: sångerska, låtskrivare, röstcoach, körledare, är också utbildad qi-gong och yogalärare
På fritiden: Träning, zumba, yoga, efter det gillar jag att läsa, drömma, promenera, göra ingenting!
Läs mer om Helena på hennes hemsida eller på hennes Facebooksida Helena Soluna Voice in Power