Annons

”Biggest loserdieten är direkt skadlig”

Att svälta sig på en fettfattig kost samtidigt som man unnar sig små mängder godis och tränar hårt är inte ett bra recept för vare sig viktnedgång eller hållbar hälsa, tvärtom kan det ge men för livet menar Martina Johansson,, medicinteknisk ingenjör, biohacker och kvinnan bakom en av Sveriges mest populära hälsobloggar.

Redaktionen

13 september, 2017
”Biggest loserdieten är direkt skadlig”
Dela inlägget

Att svälta sig på en fettfattig kost samtidigt som man unnar sig små mängder godis och tränar hårt är inte ett bra recept för vare sig viktnedgång eller hållbar hälsa, tvärtom kan det ge men för livet menar Martina Johansson, medicinteknisk ingenjör, biohacker och kvinnan bakom en av landets mest populära hälsobloggar.

Jag har aldrig tittat på Biggest loser, men eftersom min väg till kontoret via tunnelbanan är tapetserad med Biggest loser VIP-planscher blev jag nyfiken på vad det handlar om. Det enda jag har hört tidigare är att de knappt får någon mat och tvingas träna hela tiden, men jag hade inte kollat närmare på om det verkligen stämmer. Jag tänkte att de säkert följde någon uttänkt plan som inte var helt uppåt väggarna, men så var det tyvärr inte.

Biggest Loser dieten

Låt oss titta närmre. Frukosten består av 1,5 deciliter fettfri yoghurt, 1 deciliter müsli eller liknande samt ett äpple. Till mellanmål får deltagarna ett glas lättmjölk och en banan. Till lunch serveras det 100 gram torr kyckling, en och en halv deciliter ris och två deciliter grönsaker. Till nästa mellanmål får de en halv deciliter minikeso och en klementin och till kvällsmat blir det en deciliter bönor, en deciliter bulgur och tre deciliter grönsaker. Ovanpå det kan de välja om de vill festa antingen på 40 gram chips, 11 gelégodisar, 0,75 chokladboll eller fyra chokladbitar.

LÄS OCKSÅ: Bättre hälsa med rätt sorts fett

Så vad tittar vi på här?

Lågkalorikost givetvis men också en kost som triggar hunger, sug och socker/matberoende. Hur kan 40 gram chips om dagen eller fyra chokladbitar någonsin vara en bra idé om man haft problem med överätning eller sockerberoende? Det är förstås valfritt men förstår att man är lockad efter att ha legat på kaloriunderskott hela dagen och dessutom haft ett svajjigt blodsocker. Med pre-diabetes eller andra hälsoproblem är det troligt att man inte mår särskilt bra av den här typen av mat.

Låt oss titta på energifördelningen

Annons

Det verkar som att alla inte äter så mycket som 1800 kcal utan är närmare 1200kcal. Det är hur som helst inte så relevant. Vad som är relevant är förhållandet mellan fett och kolhydrater som är högst obalanserat för att uttrycka det milt.

300 gram kolhydrater för människor med dålig blodsockerreglering
Personer som väger långt över sin “idealvikt” har ofta en sämre blodsockerreglering och sämre insulinkänslighet. Det gör att mer insulin krävs för att hantera kolhydraterna, än hos en normalviktig person. Frekvent insulinutsöndring flera gånger om dagen bidrar inte bara till hunger såklart, utan till att blodsockret åker jojo och att det blir svårare att gå ned i vikt.

LÄS OCKSÅ: Hur står det egentligen till med kolhydrater och träning?

Förnekar kroppen som biologiskt system

När man förnekar kroppen som ett hormonellt biologiskt system och behandlar den mer som en förbränningsugn eller ångmaskin utsätter man sig gärna för omänskliga bantningsförsök. Om man tror att det är såhär viktminskning fungerar förstår jag att man blir opepp, ledsen och deppig. Det är inte bara ovärdigt utan också helt onödigt. När man jobbar med kroppen istället för mot den, kan man gå ned i vikt utan att späka sig. De senaste stora metastudierna inom forskningsvärlden globalt pekar nu alla åt samma håll, så vi kan med gott samvete säga vad vi redan visste. Hög andel kolhydrater är förenligt med högre vikt och ökad dödlighet, ökad andel mättat fett är förenligt med lägre vikt och minskad dödlighet.

Annons

LÄS OCKSÅ: Därför går deltagarna i Biggest loser oftast upp i vikt igen

Bestående hormonella problem

Jag har inte ens rört vid träningen ännu och innan jag gör det ska jag bara kommentera fettet. Att äta så yttepyttelite fett om dagen är katastrof för alla kroppens hormoner, cellmembran och organ. Hjärnan är ett sådant organ som behöver fett och består av fett. Alla könshormoner är uppbyggda av kolesterol, cellernas skyddande membran är också uppbyggda av kolesterol och vad händer då när vi stryper den källan?

  • Accelererat åldrande och rynkor
  • Sämre kognitiv förmåga (minne och koncentrationssvårigheter)
  • Lägre könshormoner
  • Tidigare klimakterie
  • Lägre virilitet
  • Sänkt förbränning

Träning + fettfattig kost går bra ett tag när man är ung, det är därför man ser så många unga fitnesstävlare som mår jättebra på den här maten. Men vad händer sedan?

Varför får så många tävlande atleter hypotyreos eller fertilitetsproblem?
Det är inte för att de haft en låg fettprocent. Man blir inte infertil av att vara vältränad eller ha låg fettprocent, man blir infertil av att tvinga in kroppen i “fight or flight” (sympatiska nervsystemet) månad efter månad, år efter år. Lågt fettintag och hög fysisk aktivitet bränner slut binjurarna, vilket sänker förbränningen och ger en rad hälsoproblem. Jojobantning och återkommande övervikt kommer som ett brev på posten, gärna i kombination med hetsätning eller överätning. Ett beteende som föds av att kroppen och hjärnan svultit.

Biggest loser kan ge men för livet

Biggest loser-modellen är nästan i klass med överviktsoperation när det kommer till att ge permanenta men. Att bränna slut binjurarna, ligga på ett högt intag av kolhydrater trots dåligt insulinsvar, eller underhålla ett matberoende samtidigt som man svälter kroppen på näring är verkligen ingen human metod. Det är beklagligt att de mest envisa fördomarna om övervikt eldas på på bästa sändningstid.

Av Martina Johansson, författare, medicinteknisk ingenjör, biohacker och bloggare

Källor: Kostdoktorn, Sund.nu, diet.se , Aftonbladet, Expressen, TV4

Denna text är även publicerad på Martinas blogg, där finns samtliga vetenskapliga källhänvisningar redovisade.

Kurera debatt är en debattsida för friskvård och naturlig hälsa. Här ges möjligheten att ventilera sin åsikt, ge replik eller kort och gott skapa debatt.
Sidans debattartiklar och skribenter är fristående från Kurera och behöver alltså inte vara åsikter Kurera delar. Vill du skriva ett inlägg på Kurera debatt kontaktar du redaktionen på webbredaktor@kurera.se.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

Annons