Den ständiga flödet av budskap om mat och ätande når både barn och vuxna. Det handlar om allt från hälsa till larm om vissa livsmedel. Barn och unga upplever att det är svårt att avgöra vem eller vad de kan lita på och föräldrarnas ord väger tungt.
En avhandling från Göteborgs universitet har med hjälp av rollspel och intervjuer undersökt hur ungdomar hanterar informationsflödet.
Budskapen oroar
Slutsatsen av studien som inbegrep 42 ungdomar i åldern 15 till 17 år är att den stora mängd budskap som unga möter oroar dem, enligt ett pressmeddelande från universitetet. Även om ungdomarna reflekterade kritiskt kring budskap och källorna så var det inte alltid lätt för dem att veta vem och vad de skulle lita på.
LÄS OCKSÅ: Så många litar på Livsmedelsverket
Kunskap eller relevant utbildning
Enligt Jenny Rendahl som lett arbetet litade ungdomarna ofta på personer som de tror har kunskap eller relevant utbildning. Det kan exempelvis vara hem- och konsumentkunskapsläraren eller hockeytränaren. De lyssnade på personer som de upplever genuint bryr sig om dem, har en nära relation till dem och som vill deras bästa, vilket först och främst gäller de egna föräldrarna.
Däremot litade de inte på matbudskap med ett kommersiellt intresse bakom, budskap som ofta förmedlas genom media. Exempelvis pratade ungdomarna om reklam och produktplacering som opålitlig. De kände något mer tillit till dokumentärer på teve eller till information de sökt fram på nätet.
LÄS OCKSÅ: Livsmedelsverket lanserar nya kostråd för barn i förskolan
Mat är en identitetsmarkör
Studien visar även att mat är mycket mer än bara näring för ungdomar. I rollspelet och i ungdomarnas diskussioner blev det tydligt att matbudskapen skapar oro. Det handlade om risker med det som hamnade i magen men framförallt risken för att inte visa upp rätt bild av sig själv. Mat och ätande är en identitetsmarkör.
LÄS OCKSÅ: Allt fler skolor skippar sockret
Viktigt att leva upp till normer
Genom maten som ungdomarna valde att äta och hur de åt uttrycktes den bild de vill ge av sig själva. Det var viktigt för ungdomarna att leva upp till samhällets normer och ideal, som till exempel att flickor inte ska äta stora portioner. Ungdomarna upplevde dock att dessa normer många gånger var orimliga. Samtidigt menade de att det var svårt att bryta mot dem.
Enligt Jenny behöver ungdomar ges möjlighet till att kritiskt granska olika matbudskap samt diskutera och problematisera normer kring mat. Hon anser att lärare i ämnet hem- och konsumentkunskap har en viktig roll då de i undervisningen lyfter mat från flera olika aspekter.
Av redaktionen
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!