Mängden dagsljus och fönster på arbetsplatsen spelar stor roll för hälsan, hur vi mår och presterar.
Mer dagsljus och möjlighet att kunna blicka ut ökar välbefinnandet – medan brist på dagsljus bidrar till ökad ohälsa.
Det visar en ny forskningssammanställning från forskare vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.
Det finns indikatorer att en modern livsstil, inomhusarbete och minskad utomhusvistelse bidrar till ökad ohälsa i arbetslivet. En bidragande orsak kan vara ljusbrist då besvär ökar under den mörka årstiden. Det finns forskning som visar att dagsljus motverkar störningar i dygnsrytmen, förbättrar sömn, minskar sömnighet dagtid och förbättrar välbefinnandet.
Det visar en ny forskningssammanställning framtagen av forskaren Arne Lowden vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet i samarbete med Light Research Center i Troy, New York. Forskningsrapporten ”Dagsljuskrav och utblick på arbetsplatsen: Effekt på hälsa och beteende” presenterades vid ett seminarium den 24 april 2019, skriver Arbetsmiljöverket i ett pressmeddelande.
Forskaren: ”Närhet till fönster gör oss pigga”
Arne Lowden är forskare vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och författaren bakom rapporten.
– De allra flesta föredrar naturligt dagsljus från fönster framför elektriskt ljus. Närhet till fönster gör oss pigga. Fönster möjliggör vidare utblick vilket ger oss information om tid på dygnet, väderlek, årstidens växlingar, minskar känsla av instängdhet vilket är hälsobefrämjande, speciellt vid inslag av naturelement. Därför bör dagsljus på arbetsplatser prioriteras och elektriska alternativ erbjudas som en sekundär lösning, säger han i ett uttalande.
LÄS OCKSÅ: Därför blir många trötta och deppiga av vårens ljusare dagar
Mer forskning om dagsljusets betydelse för hälsan behövs
På uppdrag av Arbetsmiljöverket har han sammanställt den forskning som finns om hur mycket dagsljus som krävs på en arbetsplats för att personalen ska må bra.
– Fast jag har inga svar, så långt har inte forskningen kommit. I dag vet vi bara att belysningen har betydelse för hälsan, men inte hur mycket ljus som behövs och hur elektriskt ljus påverkar hälsan långsiktigt – något vi inte vet så mycket om än, säger han.
Uppmanas använda ny teknik för att kompensera brist på dagsljusljus
På Arbetsmiljöverket pågår arbete med att uppdatera arbetsmiljöreglerna gällande dagsljus därför är det angeläget att ta fram aktuell kunskap om ljusets betydelse för hälsa och välbefinnande. Rapporten som utgör en sammanställning av den senaste vetenskapen inom området belyser de hälsofrämjande effekter som tillgång till dagsljus ger.
Gunnar Åhlander är handläggare på Arbetsmiljöverket.
– För arbetsgivare, arkitekter och projektörer är sammanställningen viktig. Man ska planera utformningen och användandet av arbetsplatser så att medarbetare får bra dagsljusförhållande. Men man ska också ta del av ny teknik för att kompensera bristen på dagsljusljus vid de mörka årstiderna, säger han i ett uttalande.
LÄS OCKSÅ: Så motverkar du skärmljusets negativa inverkan på nattsömnen
För lite dagsljus = ökad ohälsa i arbetslivet
Psykisk ohälsa har ökat dramatiskt de senaste åren, inte minst bland unga. Sömnstörning och trötthet under dagtid tycks följa samma utveckling. Under en genomsnittlig arbetsdag vistas drygt hälften av männen och närmare sju av tio kvinnor utomhus i dagsljus en timme eller mindre.
– Vi har ett stort och växande hälsoproblem i samhället. Stress och psykisk ohälsa ligger på en oroväckande hög nivå. Ökad inomhusvistelse och brist på dagsljus är definitivt ett av de viktigaste orsakssambanden, även om det behövs mer forskningsbelägg för orsakssambandet mellan ljuspåverkan och utveckling av mental ohälsa, speciellt depressiva besvär inklusive årstidsbunden depression, säger Arne Lowden.
LÄS OCKSÅ: Hårdare arbetsmiljöregler ska få bukt med arbetsrelaterad ohälsa
Rekommendationer för ljus på arbetsplatsen behövs
För att motverka ohälsa och prestationsförsämring behövs rekommendationer för ljus på arbetsplatsen som anpassas till ny kunskap om biologiska effekter av ljus på människa. Dagsljus på arbetsplatsen har tidigare mätts vid en punkt i arbetsrummet.
Nu föreslås att man ska mäta vid flera punkter i rummet och utgå från personens blickriktning istället. Idag kan man redan i planeringsstadiet mäta hur mycket dagsljus som planeras komma in i ett rum för en bostad eller arbetsplats. I en arbetslokal där dagsljus inte är möjligt är väl dagsljusupplyst lokal för rast och lunch extra viktig.
LÄS OCKSÅ: Vanligt med psykisk ohälsa på grund av jobbet
Behövs mer kunskap om hälsoeffekterna vid inomhusarbete
Forskningsrapporten visar också att mer kunskap om hur hälsan påverkas av ökat inomhusarbete behövs.
Vill du läsa kunskapssammanställningen i sin helhet? Då hittar du den här: Dagsljuskrav och utblick på arbetsplatsen: Effekt på hälsa och beteende (pdf)
Se intervju med forskaren
Här kan du se en intervju med Arne Lowden, forskaren vid Stressforskningsinstitutet, som står bakom forskningssammanställningen.
Av Isabelle G Hedander
Fakta
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2) ställs i normalfallet krav på dagsljus och utblick. Hur påverkas de arbetstagare som inte har full tillgång till dagsljus och utblick när de arbetar? Och kan artificiellt ljus kompensera för brist på dagsljus?
Den här kunskapssammanställningen går igenom aktuell forskning om hur tillgång på dagsljus, utblick och artificiellt ljus påverkar oss i arbetet.
Några frågeställningar som tas upp:
• Vilka kopplingar finns mellan hälsa och tillgång till dagsljus och utblick på arbetsplatser inomhus?
• Dagsljuset förändras i motsats till artificiellt ljus över dagen vad gäller belysningsstyrka, infallsvinklar och färgtemperatur. Vilka betydelser för bibehållandet av god dygnsrytm har dessa faktorer för den sänkning av halten melatonin som exponering för dagsljus medför?
• I vilken mån kan artificiellt ljus kompensera för brist på dagsljus och vilka negativa och eventuellt positiva konsekvenser kan det ha för arbetstagarna?
• Vilka kopplingar finns mellan psykiskt välbefinnande och tillgång till utblick på arbetsplatser inomhus?
• Kan brist på tillräcklig dagsljusexponering inomhus kompenseras med vistelse utomhus i samband med exempelvis betald förlängd lunchrast?
Ladda ner kunskapssammanställningen som pdf här.
Visste du att…
en studie från Uppsala universitet gjord 2016 visar att dagsljusexponering även kan motverka negativa effekter av elektronisk ljusexponering under kvällstid, det vill säga så kallat blått ljus från dataskärmar som till exempel smartphones och läsplattor. Något som enligt forskning annars är starkt förknippat med försämrad nattsömn. Det visar en studie från Uppsala universitet från 2016.
Läs mer här.