Dansk duo bakom ny bok om växtbaserad kost

Det ökade intresset för miljö, etik och hälsa har lett till ett växande intresse för veganism och en mer växtbaserad kost. Många frågar sig om det verkligen är hälsosamt att bara äta mat från växtriket, men mycket tyder på att de som äter växtbaserat löper lägre risk för många vanliga folksjukdomar. Det menar läkaren Tobias Schmidt Hansen och dietisten Maria Felding som skrivit boken ”Den växtbaserade kosten”.

Dietisten Maria Felding har mottagning i Köpenhamn i Danmark, hon är också verksam som föreläsare och som skribent vid flera tidningar. Tobias Schmidt Hansen är läkare och arbetar på en vårdcentral i Köpenhamn, kosten är ett av de redskap han använder för att hjälpa sina patienter att återfå hälsan. Tillsammans har de skrivit boken ”Den växtbaserade kosten: Klara besked om hur maten påverkar din hälsa och vad du kan uppnå med en optimal kost” som nyligen kom ut på svenska på Soulfoods publishing förlag.

I boken tar de upp frågor som om veganer i sig tillräckligt med protein, måste man inte dricka komjölk för att få starka ben och om risken för bröstcancer ökar om man äter soja. Kurera frågade dem om de vanligaste myterna och missförstånden och hur man lättast går tillväga för att äta mer växtbaserat.

Vilka är de främsta hälsovinsterna med att äta växtbaserad kost?
– En växtbaserad kost besående av främst grönsaker, frukt och fullkorn, baljväxter och fett från nötter och fröer kan bidra till att sänka flera sjukdomsmarkörer som vikt, blodtryck, kolesterol och insulinresistens, det bidrar även till att upprätthålla en sund mikrobiota och skyddar på det hela taget mot sjukdom. De som äter mycket från växtriket har visat sig löpa lägre risk för högt blodtryck, diabetes, hjärtkärlsjukdom och vissa former av cancer, svarar Maria.

LÄS OCKSÅ: Lars Frölander – OS-medaljör med helgrönt i tanken

Finns det inga risker, som att man inte får i sig tillräckligt med protein eller vissa näringsämnen?
– De som äter i första hand oprocessade grönsaker och får i sig tillräckligt med kalorier behöver inte oroa sig för att inte få i sig tillräckligt med protein, järn, kalcium eller andra näringsämnen. Det är främst två vitaminer som man inte kan få via den vegetabiliska kosten och det är B12 och D-vitamin, de flesta nordbor bör ta extra D-vitamin på vintern då det är svart att få i sig tillräckligt via kosten. Tillskott av B12 är nödvändigt då B12 bildas av bakterier i jorden och vi på grund av dagens höga livmedelshygien inte får i oss det den vägen. Djur får det som tillskott i fodret, därför får vi i oss det när vi äter kött men äter man helt växtbaserat måste man ta tillskott av B12 året om och D-vitamin under vinterhalvåret, säger Maria.

LÄS OCKSÅ: Cecilia lagar magar med hemsnickrad makrobiotik

Vilka är de största myterna om växtbaserad kost?
– Myterna handlar främst om att man inte skulle få i sig tillräcklig med näring. Det är främst protein, kalcium och järn samt omega 3 som många är rädda att få i sig för lite av. Men som vi nämnde tidigare är det inga problem, till exempel är baljväxter en god källa till samtliga. Det är väldigt olyckligt om dessa myter avhåller människor från att äta mer växtbasera,t då det kan skydda dem från många vanliga livsstilssjukdomar, säger Maria.

Hur kom ni själva in på den växtbaserade kosten?
Maria: Jag har varit vegan och ätit växtbaserat i lite över 13 år. Jag började intressera mig för kost och hälsa när jag var i 17-årsåldern och gick gradvis över till en växtbaserad kost. Det var både ett hälsobeslut och etiskt beslut berättar Maria, och förklarar att hon helt enkelt inte kunde försvara hur djuren blir behandlade i livsmedelsindustrin.

Tobias: Jag har varit vegan i 14 år, det var inte ett enskilt tillfälle som gjorde att jag beslutade att bli vegan. Det var snarare så att jag började fasa ut kött efter ett längre sjukdomsförlopp efter vilket jag kände att det inte längre kändes bra att äta kött. Det föll sig också naturligt när jag flyttade hemifrån att jag inte köpte kött när jag handlade mat. Det var först senare som jag förstod vad veganism var och efter det har jag gått igenom olika faser när miljön, hälsan eller djurens välfärd varit viktiga för mig. Idag väger alla tre lika tungt.

LÄS OCKSÅ: Renée peppar till förändring

Vilka blir samhälls- och miljövinsterna om fler går övre till växtbaserad kost?
– Som det ser ut är de tämligen stora. En amerikansk studie från 2018 visar att om man skulle byta ut alla livsmedel till växtbaserade skulle 350 miljoner fler människor kunna äta sig mätta. I Norge har man uppskattat att samhällsvinsten skulle bli 154 miljoner kronor om befilkningen skulle äta mer grönt. Och en framtidsanalys gjord på Oxfords universitet visar att man skulle kunna förebygga 8,1 miljoner dödsfall årligen världen över samt få ned växthusgaserna med 70 procent.

Vilka råd skulle ni ge den som vill lägga om kosten men inte vet var den ska börja?
Maria: Prova att inkludera fler grönsaker i kosten och fokusera på vad man skulle kunna äta mer av istället för på vad man ska begränsa.

1. Mitt första råd är att äta mer frukt, gärna 3-4 stycken dagligen.
2. Utöver det kan man börja med att äta havregrynsgröt med sojamjölk eller någon annan växtbaserad mjölk till frukost, ihop med frukt.
3. Prova att ha hummus eller bönpastej på rågmackan på morgonen.
4. Prova att börja laga fler växtbaserade rätter till middag. Det finns gott kokböcker med växtbaserade recept att hämta inspiration från. Eller så kan man prova att abonnera på en vegansk matkasse.

– Jag vill understryka att det är bättre att tänka mer grönt istället för mindre kött, det gör det till en mer positiv upplevelse när man ser att man har mer grönsaker på tallriken. När det blir mer grönsaker och baljväxter på tallriken blir det automatiskt mindre kött så det behöver man inte fokusera på säger Maria.
Och hon får medhåll av Tobias:
– Jag rekommenderar alltid att man börjar med att byta ut frukosten, säger Tobias. Ofta äter vi samma varje dag, det är därför lätt för de flesta att ändra, exempelvis genom att byta ut mejeriprodukterna mot växtbaserade alternativ. Efter det brukar jag hjälpa dem att hitta alternativ till processat kött som är det skadligaste av alla animaliska produkter, säger Tobias som rekommenderar en långsam och stegvis förändring så att kropppen vänjer sig vid den ökande mängden fibrer. Slutligen vill jag påpeka att smaklökarna ändrar sig och man efter några veckor kommer ha vant sig vid den nya kosten.

Av Nina Törmark

Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!