En ny stor rapport om separation och skilsmässa i Sverige har just släppts och pekar på att separation kan vara ett osynligt folkhälsoproblem. Inte minst hos de inblandade barnen.
Sedan 1200-talet har samhällsnormen och även själva definitionen av lycka varit att ingå i tvåsamhet, i ett äktenskap. Sedan dess har det som bekant hänt mycket och idag slutar nästan 50 procent av alla äktenskap med skilsmässa. Välutbildade par som har jämställda värderingar, där båda parter tar sitt ansvar för barn och hushåll, och som arbetar lika mycket, skiljer sig dock i mindre utsträckning än par som inte delar samma värderingar och har lägre utbildningsnivå.
– Skilsmässor och separation har stor påverkan på samhället i Sverige. Ändå är det något som vi oftast förpassar till den privata sfären, vilket leder till att många lider i tystnad. Med Endbright-rapporten hoppas vi kunna skapa perspektiv i frågan, så att vi kan börja behandla skilsmässa och separation som det folkhälsoproblem som det faktiskt är, säger Charlotte Ljung, i ett pressmeddelande. Hon är VD och grundare av skilsmässoplanerings-plattformen Endbright som alltså ligger bakom rapporten.
LÄS OCKSÅ: Så kommer du över ditt ex
Separation – en livskris på flera sätt
Bland yngre ifrågasätts tvåsamheten både internationellt och här i Sverige, där ”kärnfamiljsidealet” har fått konkurrens med till exempel ”Stjärnfamljen”, som inte definieras av blodsband. Och ute i världen fortsätter antalet ingångna äktenskap att sjunka – men i Sverige går vi faktiskt ändå emot trenden. Under 2000-talet har antalet giftermål nämligen varit högre i Sverige än i övriga EU-länder. Trots det så är det så många som 250 000 personer i Sverige som separerar eller skiljer sig varje år. Bland sambos är seperationssiffran ännu högre.
Men en skilsmässa innebär en livskris, som beror på de stora livsförändringar som följer med själva separationen, vilket framkallar stress och påverkar den psykiska hälsan. Ett exempel på förändringar i livsstilen är ett förändrat och begränsat socialt nätverk och stöd bland vänner som man tidigare umgåtts med ihop som par. Detta är en förändring som främst påverkar män negativt. Sämre ekonomi är en annan vanlig förändring som framförallt drabbar kvinnor, i och med att kvinnor tjänar i snitt 89 procent av mäns löner.
LÄS OCKSÅ: Så tar du dig igenom skilsmässan
Skilsmässa riskfaktor för barns utveckling
Rapporten visar också att nästan 65 000 barn är inblandade i en separation varje år och drygt en halv miljon barn under 18 år bor inte med bägge sina föräldrar. Skilsmässa anses vara en riskfaktor för den sociala och känslomässiga utvecklingen hos barn, som kan leda till beteendeproblematik och emotionella störningar. Men hur barnen reagerar på uppbrottet beror bland annat på hur gamla de är då föräldrarna separerar. Det är inte skilsmässan i sig som per automatik ugör riskfaktorn för barnet, utan hur föräldrarna hanterar skilsmässan, med konflikter och tvister. Detta enligt BRIS rapport ”Lyssna på mig”.
LÄS OCKSÅ: Det här ökar risken för skilsmässa med 75 procent
Svenska skilsmässor i siffror
- 11,4 år: så länge varar ett genomsnittligt äktenskap som slutar med skilsmässa idag. Men det är inte ovanligt med så korta äktenskap som 4-5 år.
- 35-49 år: så gamla är vi oftast när vi skiljer oss.
- 65 000: så många barn är inblandade i en separation varje år.
- 48 %: som mycket högre risk att skilja sig löper kvinnor som gör karriär.
- 1,8 miljoner kronor under 10 år: så mycket kostar en skilsmässa, enligt en undersökning från SEB. Och det kan vara svårare för kvinnor att klara ekonomin efter uppbrottet.
- 40 %: ungefär så många av de kvinnliga samkönade äktenskapen slutar med skilsmässa efter cirka tio år.
- 30 %: ungefär så många av de heterosexuella och manliga homosexuella äktenskapen slutar med skilsmässa efter lika lång tid.
- 40 %: ungefär så mycket högre är sannolikheten för att vuxna svenskar med separerade föräldrar, själva separerar.
Rapporten, sammanställd av Endbright finns att läsa i sin helhet här!
Av Carolina Eriksson