Annons

Därför ska du inte steka i teflon

Att non stick-beläggningar som till exempel teflon inte, ur hälso- och miljösynpunkt, är ultimata har du säkert hört förut. Men vet du egentligen varför? Om inte listas här tre anledningar till varför du bör undvika materialet – och vad du kan satsa på istället.

Redaktionen

26 augusti, 2016
Därför ska du inte steka i teflon
Dela inlägget

Att non stick-beläggningar som till exempel teflon inte, ur hälso- och miljösynpunkt, är ultimata har du säkert hört förut.
Men vet du egentligen varför?
Om inte listas här tre anledningar till varför du bör undvika materialet – och vad du kan satsa på istället.

Vilken typ av stekpanna använder du? Är svaret teflon är det dags att byta ut pannan mot något modernare, menar experterna. Materialet är nämligen inte bara 2010, det innehåller dessutom även giftiga ämnen som kan göra dig sjuk.
En del är jättenoga vilka material de har hemma, inte minst vilka de använder ihop med livsmedel. Andra inte är lika noga. Människor med ”Jag har ju överlevt hittills-mentaliteten” kommer ju alltid att finnas – men tillhör du en person som vill vara hälsosam och uppdaterad bör du fortsätta läsa.

Läs också: Ny studie: Bästa fettet att steka i – och fettet du ska undvika

3 anledningar att byta ut teflonet

 

Stekpannor och kastruller i teflon och non stick-material (så kallad PTFE-beläggning) må vara både billigare och ”bekvämare” (man behöver knappt använda smör, de är lättare att diska etcetera) än en stekpanna i exempelvis gjutjärn, men det finns starka skäl att hålla sig undan materialet.
Här är tre anledningar:

Annons

1. Teflon innehåller skadliga ämnen
Teflon är en plast som kan vara både reproduktionsstörande och avge giftiga partiklar och gaser vid uppvärmning. Den läbbigaste av dessa är en giftig kemikalie är polytetrafluoreten (PFOA), som visat sig vara potentiellt cancerframkallande. Ett annat ämne i materialet är bisfenol A som anses kraftigt hormonstörande. Läs mer om bisfenol A och andra hormonstörande ämnen här.
Vetenskapliga studier har visat att många människor har stora mängder teflon i blodet. Ångorna som avges vid kraftig upphettning eller grillning är giftiga. Hos människor kan dessa partiklar och gaser ge upphov till influensaliknande symtom, men det har även kopplats till både skador och dödsfall hos djur. Till exempel fåglar är känsliga för inandning av rök och kemikalier och det finns rapporter där de fått lungskador och dött efter att ha vistats i kök där man använt sig mycket av teflon, skriver Expressens Mitt kök.

Läs också: WHO-rapport: Kemikalier orsaken bakom folksjukdomar

2. Du får lättare att välja bort giftiga köksredskap i plast
När du använder så kallade non stick-material ska du inte använda vassa köksredskap, då förstörs pannan. Det som rekommenderas är istället stekspadar – etcetera – av plast. Plast är dock ytterligare ett ämne ekoexperterna anser bör undvikas, inte minst i samband med upphettning då giftämnena kan läcka ut. Många plastsorter innehåller mjukgörande ftalater, som många gånger är hormonstörande. Dessa slipper du alltså om du skippar non stick-material.
Vid kontroller har det visat sig att flera plastredskap innehåller ett cancerogent ämne som inte får förekomma i livsmedelsgodkänd plast, skriver Mitt kök.
Letar man dock bara lite kan man ganska lätt hitta bättre köksredskap av trä eller silikon, vilket anses bättre.

Läs också: 10 anledningar till varför eko är mest reko

3. Teflonet är inte snällt mot miljön
Stekpannor (plus kastruller och annat) med teflon blir lätt repiga och då är rekommendationen att du genast upphör att använda dem och istället kasserar dem, eftersom det annars är ännu högre risk att du får i dig av gifterna.
En teflonpanna är dock inte så lätt att kassera miljövänligt, eftersom de inte är biologiskt nedbrytbara.
Dessutom avges det vid tillverkningen av materialet ett cancerframkallande ämne som inte är biologiskt nedbrytbart.

Annons

Flera användningsområden i hemmet
Det finns många produkter i hemmet som med teflon och non stick-material. Till exempel grillgaller, muffinsformar, stekpannor, kastruller, grytor, mini-kök för camping, mjölkskummare till kaffemaskin, termosar, rengöringsolja till cykel – etcetera.

Läs också: Därför ska du skölja dina grönsaker – även de ekologiska!

Alternativ till teflon

Så vad ska man använda istället då? Ja, när det gäller köket i allmänhet rekommenderas inte heller gamla köksredskap av aluminium eftersom denna metall har relaterats till neurodegenerativa sjukdomar som till exempel Alzheimers och Parkinsons sjukdom. Istället rekommenderas material som glas, keramik, titan, gjutjärn, rostfritt stål, bambu, trä och naturlig lera.
När det gäller alternativ till teflonstekpannan följer här några förslag:

Gjutjärn
En bra gjutjärnspanna är ett måste i köket hos en hälso- och miljömedveten person, menar experter. Inte bara sparar du hälsa och miljö, du får även i dig extra järn (eftersom en del av järnet absorberas av maten). I förlängningen sparar du dessutom pengar eftersom en bra gjutjärnsstekpanna, om du tar väl hand om den, håller hela livet. Dessutom blir den bara bättre och bättre med åren, påstår vissa.
Som fördelar brukar nämnas att man får använda vilka köksredskap man vill och att pannan tål höga temperaturer, som nackdelar att pannan är tung, är svår att göra ren (och att man knappast bör för den då rostar…) och att det går åt mer fett vid tillagning än teflonpanna (men mindre än för en stekpanna i rostfritt stål).

Keramik
Ett substitut för dem som vill hålla sig till non stick-materialet. Istället för teflon är dessa stekpannor oftast belagda med thermolon, ett ämne som enligt uppgift inte ska innehålla några polytetrafluoreten (PFOA). Exempel på pannor med keramisk beläggning är OBH Nordica Eco Kitchen, Hackman och Green Pan. Ett argument som GreenPan själva använder sig av är att deras pannor är miljömedvetna även under beläggningsprocessen. Enligt sin webbplats, producerar GreenPan 60 procent mindre CO2-utsläpp.
Keramik är ett naturmaterial som ska tåla högre värme än teflon-pannor, upp till cirka 400–450 grader, utan att förlora sina ”släpp-lätt”-egenskaper. Detta stämmer dock inte menar Testfakta.se, som istället menar att keramiska stekpannor är tåliga mot repor, men förlorar släpp lätt- förmågan snabbare än pannor med PTFE-beläggning (alltså teflon och liknande). Förvånande kan tyckas, eftersom det keramiska materialet marknadsförs som ett av väldens hårdaste. Många stekpannor blir också väldigt ojämnt varma, menar vissa.
Den keramiska beläggningen består enligt tillverkarna huvudsakligen av kiseldioxid, som även används i glas och porslin och som finns naturligt i till exempel sand. Vid framställningen av beläggningen används en form av nano-teknik. Materialet innehåller inte PTFE och är lika lätt att rengöra som plastbelagda pannor.
Pannor med keramisk beläggning brukade vara väldigt dyrt men går idag att komma över desto billigare.

Rostfritt stål
Är fortfarande ganska ovanliga i Sverige och den största anledningen är troligen priset (ofta över 2000 kronor). De har dock ofta lång garanti vilket gör dem billigare i längden, jämfört med en teflonpanna som inte alls har särskilt lång livslängd.
Som fördel brukar nämnas att den är lätt att få helt ren, att vanligt diskmedel funkar och att de flesta märken går att köra i diskmaskin. De ska dessutom klara hög värme och hålla minst 20 år. På minussidan brukar priset nämnas samt att det mat lätt fastnar och bränns och att det går åt mycket fett för att förhindra detta – samt att rostfritt stål inte leder värme lika bra som andra material.

Anodiserat aluminium
Detta är ytterligare en beläggning som fungerar som substitutet till teflon. Det är aluminium som genomgått en process som kallas anodisering, vilken gör stekpannor och kärl reptåliga och non stick men samtidigt fria från teflonets kemikalier.
Hårt anodiserad aluminium sägs förhindra aluminium från att reagera på sura livsmedel, ett vanligt problem med obestruket aluminium.
På plussidan brukar nämnas att anodiseringen skapar en hård yta som motstår repor och att maten bränner fast och att den hindrar aluminium från att avges i maten. Ytan reagerar inte heller med ingredienser som tomater, citron och rabarber.
På minussidan brukar framför allt nämnas att den inte kan användas på induktionshällar.
Underhålls enkelt med via handdisk med milt diskmedel.

Koppar
Koppar gör att pannan får en jämn värmefördelning, vilket är bra inte mins när man gör soppor och grädd- eller äggbaserade såser. En yta av rostfritt stål gör att den håller länge och man undviker på detta sätt kopparsalter i maten.
Kopparstekpannor (grytor, kastruller etcetera) är dock dyra, vilket nog en del ser som en nackdel – och mat rik på syra som står och sjuder länge kan dessutom skada det skyddande höljet. Bör handdiskas med milt diskmedel och poleras för att bibehålla glansen.

Kolstål
Kolstål, även så kallat carbon steel, avger järn till maten (vilket anses bra), hettas upp snabbt och fixar höga temperaturer. Dock reagerar materialet med syrarik mat och smaken kan då förändras. Anses generellt vara dyra men bra och man slipper små flagor som lossnar.
Bör handdiskas utan diskmedel, torkas noggrant och gärna behandlas med olja.

Läs också: Hormonstörande ämnen kostar EU 157 miljarder euro om året

Av Isabelle G Hedander

Källor: Mitt Kök/Expressen, Livinggreen.se, Aftonbladet.se, Stegförhälsa.se, Miljo-utveckling.se, Testfakta.se, recepten.se, Naturskyddsföreningen.se.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

Annons
Fakta

Fakta

Teflon uppfanns 1938 av Roy J Plunkett som då jobbade för DuPont. Kommerisiella produkter kom i mitten av 40-talet men Teflon blev allmänt känt först från 1950 och framåt.
Källa: Wikipedia

PTFE-beläggning
Teflon och liknande beläggningar (Teflon är ett av flera varumärken) är gjorda av polytetrafluoretylen – PTFE, som är baserat på grundämnena kol samt fluor och framställt på konstgjord väg. Materialet är värmebeständigt upp till 250-300 grader och samtidigt glatt. Blir det varmare än så kan dock materialets egenskaper förstöras. Det skadliga ämnet PFOA används ofta vid framställningen av PTFE. Enligt tillverkarna själva finns inget av ämnet kvar i slutprodukten. När materialet förstörs kan dock andra miljöskadliga ämnen frigöras.
Varje tillverkare har be­läggningar med olika slitstyrka beroende på hur många lager som sprutas på och tjockleken på dem.

Teflon och liknande plastbeläggningar smälter vid 327 °C och bryts ned vid temperaturer över 349 °C. Redan vid 260 °C börjar dock släpp-egenskaperna att försämras.
Källa: Testfakta och Icakuriren.se

Annons