De flesta klarar övergången till pensionärslivet bra

Att gå i pension beskrivs ofta som en form av kris och en period präglad av förluster, men de allra flesta hanterar pensionsövergången bra enligt en ny avhandling från Göteborgs universitet.

I avhandlingen undersöktes förändringar i livstillfredsställelse under åren före och efter pensioneringen. Syftet var att förstå vilka som hanterar pensionsövergången bra och vilka som upplever svårigheter. Resultaten visar att majoriteten hanterar övergången bra och rapporterar högre livstillfredsställelse de första åren efter att de lämnat arbetet.

Många upplever en befrielse
De flesta är bra på att anpassa sig till de förändringar i livet som pensioneringen medför. Många upplever dessutom en känsla av befrielse och ser den här tiden som en möjlighet att fokusera på sig själva och sina egna intressen, menar Isabelle Hansson, doktor vid psykologiska institutionen på Göteborgs universitet som står bakom avhandlingen som baseras på forskningsmaterial från HEARTS-studien – en undersökning om övergången från arbete till pension som genomförs vid psykologiska institutionen och Centrum för åldrande och hälsa (AgeCap) vid Göteborgs universitet.

LÄS OCKSÅ: Skadar ditt jobb hälsan?

Vissa upplevde stora svårigheter
Majoriteten har alltså en positiv upplevelse, men det finns även stora individuella variationer. Cirka 10 procent rapporterade lägre livstillfredsställelse efter pensioneringen. Och i avhandlingen identifieras två riskgrupper, dels spelar personligheten roll. Känslomässig instabila personer rapporterade fler negativa upplevelser och större svårigheter att anpassa sig till livet som pensionärer. De rapporterade även lägre självkänsla, mindre autonomi, sämre sociala relationer samt sämre fysisk och kognitiv hälsa efter pensioneringen, berättar Isabelle Hansson.

LÄS OCKSÅ: Tips: Så bryter du ensamheten

Ekonomin kan ställa till det
Ekonomin är en annan viktig faktor. De som saknar grundläggande ekonomisk trygghet är särskilt utsatta. En gradvis övergång där man fortsätter att arbeta en del även efter pensioneringen verkar till viss del kunna motverka de negativa effekterna.

LÄS OCKSÅ: Kraftigt minskad risk för Alzheimers sjukdom bland kulturellt aktiva

Riskerar öka de sociala klyftorna
Isabelle Hansson påpekar att det är viktigt att komma ihåg att alla inte har samma förutsättningar att bestämma över sin pensionering. Möjligheten till fortsatt arbete kan begränsas av såväl hälsa och familjeomständigheter som attityder och regler på arbetsplatsen. Pensioneringen riskerar därmed att öka de sociala klyftorna i samhället, avlutar Isabelle Hansson.

Av redaktionen

Källa: Göteborgs universitet