Kosttillskott har potential för stora kostnadsbesparingar i samhället men i nuläget luras svenskarna tvärtom att tro att det pågår en skadlig överkonsumtion av näringsämnen i vårt land.
Det skriver fyra debattörer på GP Debatt apropå den nya trend de tycker är på tillväxt där myndigheter går in och sätter förbud på kosttillskott de inte har rätt att sätta förbud på.
”Det börjar lukta myndighetsmissbruk”, skriver de.
Sverige har ett stelbent livsmedelsverk, ett godtyckligt myndighetsutövande och en slentrianmässig nyhetsrapportering som snarare sprider rädsla för egenvård och högkvalitativa kosttillskott än får folk att förstå att det är något som gynnar dem, skriver fyra debattörer på GP:s debattsida den 1 mars 2015.
De fyra debattörerna är Ulla Robertsson, chefredaktör Näringsmedicinsk Tidskrift, vetenskapsjournalisten Helene Sandström, journalisten Nina Törmark och Lina Åhlén på BSc Nutritional Science.
I Sverige är rätten att ta ansvar för den egna hälsan en självklarhet, menar författarna. Precis som med motion vet svenskarna att kost och näringsintag är av stor betydelse för hälsan och vi har för vana att komplettera maten med kosttillskott när det behövs, till exempel med extra D-vitamin och järn.
”En stor del av Sveriges befolkning äter kosttillskott i dag för att de mår bra av det, de känner skillnad. Det kanske inte är så konstigt. Maten har allt mer förlorat sitt näringsinnehåll, grödorna drivs upp snabbt för att öka lönsamheten och skördas innan de är mogna och så vidare”, skriver debattörerna.
Varnar för ny trend där myndigheter inskränker individens egen rätt att välja
Debattörerna är upprörda och oroliga inför den trend de tycker sig se, vilken minskar individens egen möjlighet att komplettera kosten. De skriver:
”I Västerås stoppades nyligen försäljningen av ett antal kosttillskottsprodukter med D- och B-vitaminer – inte på grund av att de är dåliga eller skadliga, utan med anledning av att tillskotten tangerar riktlinjerna för RDI (det rekommenderade dagliga intaget som anger minsta nödvändiga mängd för att undvika bristsjukdomar). Dessa riktlinjer rör sig om rena rekommendationer från Efsa. De är långt ifrån kompletta och framför allt inte tvingande.”
”Livsmedelsverket stoppar huvudet i sanden”
År 2000 påbörjade Efsa ett arbete med att fastställa säkra gränsvärden för vitaminer och mineraler i kosttillskott. År 2006 publicerades detta i form av en vägledningsguide med generella riktlinjer. Tanken var att dessa gränsvärden skulle antas i framtiden men projektet las istället på is på grund av svårigheter att tillämpa dem i praktiken, menar debattörerna och fortsätter:
”Vi nordbor har exempelvis högre behov av extra D-vitamin jämfört med sydeuropéer, något som uppmärksammats av flera svenska forskare och läkare som uppmanat verket att ändra rekommendationerna. Trots det väljer Livsmedelsverket att stoppa huvudet i sanden och hålla fast vid Efsas inaktuella rapporter.”
Liknar maktmissbruk
”Med ovan nämnda haltade riktlinjer som utgångspunkt har nu livsmedelsinspektörer i Västerås stoppat försäljning av tillskott genom att tillämpa Efsas riktlinjer som om de vore regler. Det är inte utan att det börjar lukta myndighetsmissbruk”, skriver debattörerna fortsättningsvis.
Kosttillskott har potential för stora kostnadsbesparingar i samhället
Det är hög tid att de ansvariga lyfter blicken och inser vad som pågår i omvärlden – för Sveriges stelbenthet gör att vi missar möjligheter, menar debattörerna:
”Det som numera vinner allt mer terräng runt om i världen tycks svenska myndigheter helt slå ur hågen: att kosttillskott har potential för stora kostnadsbesparingar i samhället. Enligt en rapport från oberoende branschorganisationen Council for Responsible Nutrition skulle över 800 000 medicinska incidenter kunna undvikas 2013–2020 om alla amerikaner över 55 år med hjärt-kärlsjukdom tog folsyra, B6 och B12 i förebyggande syfte. I flera av studierna som ligger till grund för rapporten användes samma dos av vitamin B6 som nu fått säljstopp i Västerås.”
Även USA:s högst rankade sjukvårdsorganisation, Mayo Clinic, ska enligt skribenterna ha förstått behandlingsmöjligheterna med individanpassade kosttillskott och har nyligen startat forskning inom området.
Stärka folkhälsan och minska sjukvårdskostnaderna
De fyra skribenterna poängterar att de med sitt debattinlägg inte vill påskina att Sverige inte behöver ett regelverk som kontrollerar kosttillskottsmarknaden. Däremot luras svenskarna i nuläget att tro att det pågår en skadlig överkonsumtion av näringsämnen, vilket författarna alltså menar är felaktigt.
De presenterar också sitt förslag till lösning:
”Vi rekommenderar att en kompetent expertgrupp tillsätts som ser över de befintliga riktlinjerna och sätter större fokus på optimala nivåer i kosttillskott. Dessa nivåer bör utgå från ett intag som bidrar till optimal funktion och hälsa i stället för att som i dag enbart syfta till att undvika bristsymtom. Då kan kosttillskott bli en väg till att stärka folkhälsan och minska sjukvårdskostnaderna.
Uppmanar media att söka fler källor än Livsmedelsverket
Debattörerna efterlyser en sakligare medierapportering i ämnet:
”Det finns en tendens att använda ordet kosttillskott på ett slarvigt sätt som innebär att säkra och väldokumenterade vitaminer och mineraler dras över samma kam som billiga proteinpulver och tvivelaktiga bantningspreparat.”
De uppmanar även media att använda sig av fler källor än Livsmedelsverket och en handfull experter när de skriver om dessa ämnen.
”Det är hög tid för en mer nyanserad journalistik som söker andra röster och fler sidor av saken i stället för att slentrianmässigt springa i flock till samma gamla källor.”
Av Isabelle Hedander