”Jag älskar mörkret men välkomnar ljuset tillbaka”

Emma Kronborg skriver om vintersolståndet – årets kortaste dag – och julfirandets historia. Sin kärlek till de mörka vintermånaderna som inbjuder till stillhet och reflektion och glädjen över ljusets återkomst.

I ungefär 150 år har vi i Sverige kunnat använda oss av elektriskt ljus. Elektriciteten gav oss möjlighet att själva styra över ljuset och vi behövde inte längre anpassa våra sysslor efter det naturliga ljuset från sol och måne, som tidigare spelat en stor roll i våra förmödrar och förfäders vardag. Människan har en medfödd rädsla för mörker eftersom det ofta var förenat med stor fara att vistas ute efter mörkrets inbrott. Själv har jag alltid haft en dragning till mörkret och njuter verkligen av november- och decembertider. Under denna period kan jag vara i stillhet utan dåligt samvete. Mörkret är så tillåtande, det är OK att gå i ide, att inte ha så många projekt, att inte vara så social, att sova mer, att reflektera mer.

Sex månader efter sommarsolståndet infaller vintersolståndet, även kallat midvinter eller yule. Det är årets kortaste dag räknat efter antal ljustimmar och inträffar när jordens rotationsaxel lutar mest bort från solen. För oss på norra delen av jordklotet inträffar vintersolståndet någon gång mellan 21-23 december och efter detta datum vänder det och vi går mot ljusare tider.

LÄS OCKSÅ: Karin Isberg: “Bry dig mindre om julen”

Yule är fornengelska och begreppet används ofta inom nyhedniska kretsar för att markera att det är frågan om ett förkristet firande. Den kristna julen har troligen sitt ursprung i vintersolståndet som även kallades jul eller yule, och som var det stora firandet av solguden. Den romerska festen vid vintersolståndet omvandlades så småningom till den kristna julen, där Jesus kom att representera solen och pånyttfödelse. Germanerna fortsatte att använda begreppet jul för den nya högtiden men själva firandet flyttades till den 24-25 december, i enlighet med den romersk-katolska kyrkans tradition.

Ibland kallas vintersolståndet också för midvinterblot. Ett blot är en offerrit i fornnordisk religion och ett sätt att uttrycka samhörighet med naturen, gudarna, förmödrarna och förfäderna. Detta görs genom att skänka dem gåvor i form av mat och dryck. Det dracks ansenliga mängder offeröl under ett midvinterblot och det är därifrån traditionen med julöl härstammar, som därmed blir en av de äldsta jultraditioner som vi känner till.

LÄS OCKSÅ: Tia Jumbe: “Ge med hjärtat istället för plånboken”

Flera gamla hedniska högtider har adapterats och anpassats till det kristna firandet, men det finns även exempel på hur nyhedniska traditioner inspirerats av kristendomen. Seden med solvänt eller solväntan har lånats från advent och denna nedräkning börjar sex torsdagar innan vintersolståndet. Genom att i en sexarmad ljusstake, en så kallad väntljusstake, tända ett ljus varje torsdag räknas veckorna ner fram till vintersolståndet och solens återkomst. För många som inte tillhör något religiöst samfund och inte firar advent som nedräkning till Jesu födelse, kan traditionen med solvänt fylla ett slags tomrum.

LÄS OCKSÅ: Experten: “Låt inte julen bli en skuldfälla”

Vintersolståndet är en betydelsefull högtid för mig och tornedalshalvan av min familj, en högtid som vi firat i över 20 års tid med solbulle, tomtebloss och yuleöl. För även om jag älskar mörkret så vill jag med glädje välkomna ljuset tillbaka, och det är det som vintersolståndet handlar om. Att uppmärksamma högtiderna kring det som kallas årshjulet är ett fint sätt att fira samspelet med naturens cykler och vara i kontakt med vårt ursprung.

I år infaller vintersolståndet här på norra halvklotet klockan 05:19, söndag den 22 december. Låt klocktid bli underordnad din och naturens tid så ses vi på andra sidan mörkret.

Av Emma Kronborg, diplomerad hudvårdsterapeut och pedagog med inriktning på botanik och läkeväxter

Kureras sektion Krönikan ger möjligheten att ventilera en tanke, idé eller åsikt.
Krönikan skrivs av skribenter som är fristående från Kurera och behöver alltså inte handla om åsikter Kurera delar.
Är du intresserad av att skriva en krönika på Kurera.se? Kontakta: webbredaktor(@)kurera.se.