Vi har väl alla varit där, vissa kanske är där flera gånger per år. Den där dagen då vi fått nog av dåliga vanor och vill börja leva ett mer hälsosamt liv. Oftast blir vi extra motiverade efter jul- och nyårshelgerna, när vi ätit för mycket. Forskarna kallar det här tillståndet för ”Fresh start effect”. När vi lyckas rida på vågen av att vilja bli nya så går det bra. Fast förr eller senare tar det stopp. Men det behöver inte bli så. Med hjälp av några psykologiska knep kan ett nytt beteende bli en rotad vana.
Så här några dagar in på det nya året kanske du planerat att skaffa nytt gymkort, tänker att du ska ta trapporna istället för hiss och rulltrappa, funderar på att ta en sväng förbi en kompis istället för att sjunka ner i soffan framför teven. Den här känslan av optimism infaller vanligtvis i samband med nyår.
Beständighet ger bättre självkänsla
Forskare vid Pennsylvania universitet har i studier kunnat visa att vi både blir mer målmedvetna och motiverade när vi upplever någon form av gränsdragning mellan det som väntar och det som varit. Den här upplevelsen gör att vi har överseende från de gånger vi misslyckats. Det här fenomenet kallas för ”Fresh start effect”.
– Vissa tidpunkter på året skapar en känsla av nystart. Det kan vara en måndag, första dagen av en ny månad, vår födelsedag eller i samband med terminsstarten. Under de här perioderna drar vi gärna ett streck över forna tillkortakommanden, vi får också ett stärkt självförtroende när det gäller vår förmåga att lyckas etablera nya vanor, berättar Katherine Milkman för Svenska Dagbladet.
LÄS OCKSÅ: Experten: ”10 bästa tipsen för att tappa i vikt och bygga muskler”
Nystartseffekten avtar
Dessa slutsatser drar forskarna när de summerat tre olika studier. I en studie analyserades 70 000 ”personliga kontrakt” på en webbplats där man kunde skriva ner mål på ett avtalsliknande sätt. I det två andra studierna tittade forskarna på svängningarna i antalet Google-sökningar på ordet diet. Och man tittade också på hur besöken på flera olika gym varierade över tid.
– Vi observerade samma beteendemönster hos en bredd av människor med olika intressen. Oavsett vad vi vill börja med, väljer vi ett startdatum som står för inledningen till en ny period snarare än en slumpvis dag som inte representerar något särskilt, säger Katherine Milkman.
Tyvärr verkade det inte som nystartseffekten verkade spela någon avgörande roll om vi lyckades med att förändra våra vanor på lång sikt. Motivation var den motor som gav kraft att sätta igång, men sen gäller det gamla vanliga, nämligen att jobba hårt och disciplinera sig för att fortsätta med de goda vanorna.
LÄS OCKSÅ: Så minskar du stressen – med bättre planering!
Enkla vanor är lättare att hålla
Det finns flera saker som sätter stopp för att vi ska nå mål våra. Drivkraften kan vara för låg, bristande stöd från omgivningen kan var en faktor, att vi glömmer och gärna skjuter upp det som är jobbigt är andra orsaker. Och kanske är det vi önskar och drömmer bara väldigt svårt att genomföra.
Men hur gör man då för att inte få fler havererade träningsprojekt eller att nya matvanor går åt skogen? Ja, för det första så ska du inte ställa för hårda krav på dig själv. Börja inte träna på gymmet fem dagar i veckan för att sedan tröttna efter någon månad eller ännu värre – skada dig. Börja mjukt, smyg in förändringen och låt det bli en del av din vardag. Att starta långsamt kan vara att kliva in på gymmet en dag i veckan, för det fungerar i princip alltid och sedan köra några övningar i hemma 15-20 minuter de andra dagarna i veckan. Öka sedan på i takt med vad du hinner – mer gympass, promenader och så vidare.
LÄS OCKSÅ: Motivationsguide för bestående förändring
Lättare med dagliga rutiner
Ungefär hälften av allt vi gör en vanlig dag är sådant vi faktiskt inte alls reflekterar över. När vi vaknar på morgonen sätter vi kanske först på kaffebryggaren, vilket kan vara en signal om att det är dags att plocka fram frukosten ur kylskåpet, och så vidare. Vi har alla olika procedurer eller ritualer som vi följer varje dag och det kan vara klokt att skapa rutin av en god vana. Att till exempel bestämma sig för att ha en påse nötter i väskan på väg hem som nödkost om du blir hungrig istället för att stanna till vid kiosken och köpa godis. Hur lång tid det tar att innan ett beteende blir en vana beror på svårighetsgraden och hur ofta man upprepar det nya. Det är betydligt lättare att få till en daglig rutin och en enkel daglig rutin som sedan kan utökas, än något som ska göras mer sällan. Prova så får du se.
Av Inger Palm