Jesssica Almenäs: ”Jag älskar att vinna!”

Efter två rejäla smällar in i den berömda väggen aktar sig Jessica Almenäs noga för att hamna där igen.
Men hur gör man det som trebarnsmamma,
programledare, influencer, bloggare, poddare, författare… Och dessutom en riktig vinnarskalle?

Följer man Jessica Almenäs på sociala medier så vet man att hon är en upptagen kvinna. ”Superstars”, ”Breaking News” och ”Vem kan slå Anja och Foppa” varvas med vardagspusslande, poddande, konfrencierande, bloggande och instagrammande… Är hon någonsin helt och fullt ledig?
– Nej, det är tyvärr problemet med influencerverksamheten. Det är ju samarbeten som ska plåtas och göras, så helt ledig är jag väl inte. Det är inte helt optimalt, framför allt inte med en gammal utmattningsproblematik i ryggsäcken som jag har. Men jag vette sjutton hur jag ska komma åt det?

LÄS OCKSÅ: Experten: Det här borde alla veta om utmattning

Kollapsade efter sändning
Det var sommaren 2015 som Jessica – för andra gången i sitt liv – kände av stressens varningssignaler. Hon började glömma saker, sov inte, var på dåligt humör och hade inget tålamod. Eftersom hon varit igenom samma sak nästan tio år tidigare tog hon ett snack med sin dåvarande arbetsgivare.
– Jag sa att jag verkligen behövde semester i några veckor och göra ingenting. Men produktionen sa att jag var tvungen att komma in och lägga voice på programmen som vi hade spelat in. Jag försökte säga att det går inte. Jag pallar inte en enda grej till, men jag hade inget val. Programmen kunde inte sändas annars så jag körde på men jag hade fruktansvärd ångest innan det var dags.

Det tog ungefär en månad innan hon kraschade helt. Under en travsändning började plötsligt allting att snurra, berättar hon.
– Jag kunde inte läsa en rad och jag blev helt kallsvettig och skakade. När sändningen var slut la jag mig rätt ner. Jag var helt färdig och jag kunde inte sluta skaka.

Jessica skulle sända ”Nyhetsmorgon” dagen efter men sjukskrev sig. Dock inte tillräckligt länge, hon var snart tillbaka i morgonsoffan igen. I en vecka höll hon ihop innan kroppen sade ifrån igen.
– Min vänstra arm domnade helt bort och jag började sluddra. Någon trodde att jag kanske hade fått en stroke så jag valde att åka in till sjukhuset. Där fick jag träffa en läkare som sa att jag led av utmattningssyndrom och sjukskrev mig på direkten. Jag bara grinade av lättnad. Det var så otroligt skönt att någon sa att jag absolut inte fick jobba.

Men nu kom smällen på allvar, berättar hon. När hon inte jobbade och enbart vilade fanns det ingen ork till någonting annat än barnen Jack och Dylan.
– Jag levde ensam då. Jag hade precis träffat Patrik, men han bodde i Tyskland fortfarande och fanns inte i vardagen på det sättet. Jag tog ungarna till skolan och jag såg till att de fick mat, men det var allt jag orkade. Jag klarade inte av ljud alls och teven kunde absolut inte vara på. Jag blev folkskygg och brukade stanna 50 meter innan jag var framme vid skolan då jag inte orkade pratade med andra föräldrar.

LÄS OCKSÅ: Bob Hansson: Största hotet mot vår hälsa är vår egen vanliga vardag

Sov dagarna igenom
Träningen lade hon helt på hyllan och hon sov dagarna igenom. Det tog fyra månader av att göra ingenting mer än det absolut mest nödvändiga innan Jessica ens övervägde att börja jobba igen.
– Inspelningarna av ”Let’s Dance” skulle dra igång och jag ville så gärna vara med, jag ville inte bli av med alla mina jobb. Och det funkade eftersom vi hela tiden hade en plan. Hade jag en stund över så sov jag i min loge, jag gjorde ingenting mer än det jag var

tvungen till. Men då produktionen var klar kände jag att jag hade tagit några steg tillbaka. Jag jobbade inte på nästan ett halvår efter det.

När Jessica valde att börja jobba igen var det i ett lugnare tempo och på en ny kanal. Efter 15 år på TV4 avslutade Jessica samarbetet och gick till Kanal 5.
– Att byta kanal var absolut en del i läkandeprocessen, och ett av mina krav på Kanal 5 var att det skulle bli lugnare. Jag kunde inte fortsätta att jobba som jag hade gjort på fyran med alla helger och kvällar.
Dessutom var arbetsplatsen förknippad med att må dåligt, berättar Jessica.
– Det är absolut ingen dålig arbetsplats, men numera är TV4 så starkt ihopkopplat med hur jag mådde då. Än idag har jag svårt att gå in genom dörrarna där utan att få hjärtklappning.

LÄS OCKSÅ: Utmattad? Här är näringen för dig

Tackar nej så mycket som hon kan
Det har snart gått fem år sedan kollapsen. Jessica har hunnit bli sambo med handbollsproffset Patrik Fahlgren, bli mamma för tredje gången och programleda några av kanalens största satsningar. Hur bär hon sig åt för att inte hamna i samma spår igen?
– Jag försöker att välja bort och tacka nej så mycket jag bara kan. Jag tänker mycket på kul och ångest som i olika vågskålar. Om ångesten väger över det minsta lilla så tackar jag alltid nej, oavsett om det är en fantastisk möjlighet eller jättebra pengar.

På det privata planet har flytten från Stockholms innerstad till Bromma hjälp henne att dra ner på tempot:
– Här är allting mycket lugnare. När jag var nära allting kunde jag tacka ja till allting. Nu hinner jag inte av logistiska skäl med hämtningar och aktiviteter. Det är skönt!
Men också lite svårt ibland, medger hon:
– Jag får ångest hela tiden över saker som jag vill göra och borde göra. Men jag måste hela tiden väga för och emot. Jag vägrar att hamna i utmattning igen och då måste jag bara acceptera att jag inte kan vara med på allt.

Att-göra-listor är hennes livlina och en papperskalender är ett måste för att få struktur på allt, och barnvaktshjälp för att få ihop vardagen underlättar mycket.

LÄS OCKSÅ: Utmattad – så hittar du tillbaka

Tuffa bebisår
Vardagen hemma hos familjen Almenäs-Fahlgren består av en hel del pusslande och mest fullt ös hela tiden, berättar Jessica. Äldsta sonen Jack bor hos dem varannan vecka och mellansonen Dylan bor hos sin pappa i Norge var tredje helg.
– Det blir såklart lite roddande men det blir enklare med åren och relationen med barnens pappor funkar bra, vilket underlättar. Jag och Patrik hjälper varandra så mycket vi bara kan och om den ena har mycket på gång så får den andra dra lite mer. Det är

klart att vi också tjafsar, men vem gör inte det?

Nyblivna tvååringen Sam håller dem sysselsatta, säger hon med ett skratt.
– Det är ju både underbart och svinjobbigt att ha en tvååring! Just nu är det väldigt mysigt, men bebisåren har varit riktigt jobbiga faktiskt, vi har inte sovit någonting. Och då menar jag att jag knappt sovit någonting på ett och ett halvt år!

Dagtid har det heller inte flutit på så där enkelt som man föreställer sig att det ska göra med barn nummer tre, säger hon.
– Han var aldrig helt nöjd som bebis och det har varit slitigt. Man kunde inte ta med honom på jobb bara sådär, det har varit ett konstant pusslande för att få ihop alla bitar.
Hon skrattar och medger att det onekligen har varit en rätt tuff start på hennes och Patriks förhållande med utbrändheten och sömnlösheten.
– Patrik är väldigt stabil och trygg, det har hjälpt mycket. Han fick dra ett tungt lass när jag var sjuk och det är väl ingen som direkt dansar sig igenom småbarnsåren. Men jag tycker att vi har klarat det bra. Vi har respekt för varandra i allt vi gör, det är oerhört viktigt.
Är ni bra på att göra saker tillsammans?
– Ja, det tycker jag. Det är ju lite svårare när man inte har varken mor- eller farföräldrar i närheten och när man har barnvakt ofta i jobbet är det svårt att motivera det när man är ledig. Men vi försöker så gott vi kan.

LÄS OCKSÅ: 10 saker lyckliga par gör varje dag

”Extremt aktiva”
Då Jessica så gott som alltid har utövat och jobbat med idrott och Patrik både är handbollsspelare och tränare på elitnivå är det mycket fokus på sport i familjen:
– Vi är extremt aktiva! Det är träning varje dag – fotboll, handboll, basket, friidrott och ridning och fan och hans moster, säger hon med ett skratt.
– Det är sällan vi är hemma allihop samtidigt faktiskt. Och är vi hemma är vi oftast ute i trädgården med någon slags boll. Eller så kollar vi på idrott, eller pratar om idrott…

Jessica spelade basket på elitnivå i ungdomen och har nyligen återupptagit intresset. Nu har hon blivit ett riktigt ”basketfreak”.
– Jag har tänkt på det i säkert tio år, men alltid känt att jag inte har tid och att jag är för gammal. Men så hittade jag ett nystartat lag på Kungsholmen där jag fick vara med och det är det roligaste jag har gjort på väldigt länge! Patrik tycker att det börjar gå lite till överdrift och påminner mig om att det handlar om division 4 och inte elitserien. Men det där lyssnar jag inte på…
Hon erkänner att hon är en riktig vinnarskalle och att de där två missade straffarna i semifinalen under Basketfestivalen i Göteborg för flera veckor sedan grämer henne ännu:
– Jag älskar att vinna. I allt faktiskt. Men jag upptäckte också att jag inte hade nerverna när det väl gällde. Jag kände mig som en riktig loser. Men vänta bara, nästa år är vi tillbaka och då ska vi vinna!

LÄS OCKSÅ: 13 vanliga symtom på långvarig stress

Tagen av stunden
Förutom basketen är löpning Jessicas stora passion. Den väcktes sent i livet och på knappt tio år har Jessica gått från att inte klara av att springa tre kilometer till att bränna av fem maraton i fyra olika världsdelar. I våras sprang hon Big Sur Marathon utefter Kaliforniens kust – något av det häftigaste hon någonsin gjort.
– Det var så otroligt vackert. Jag hade inte tränat tillräckligt och var rätt orolig för loppet. Det var första gången jag sprang ett lopp och jag var mer fokuserad på omgivningen än på prestationen. Jag var så tagen av stunden, allt var så otroligt maffigt att loppet gick av bara farten. Jag hade inte ens musik på under större delen, det har aldrig hänt. Och när jag kände att jag inte riktigt skulle palla mer satte jag på Håkan Hellström och fick lite extra sprutt i benen den sista timmen. Tack för det, Håkan!

Hatstorm
Jessicas 124 000 följare på instagram och de många tusentals bloggläsarna får följa med på det mesta – svettiga träningspass, glammiga fester, kaosartade vardagar och allt som ryms där emellan. Hon drar sig aldrig för att uttrycka en åsikt eller dela en känslostorm.
– Det där har kommit med åldern, jag orkar inte hålla någon slags fasad och låtsas som att allting är perfekt. Jag pratar hellre om allt och visar hur det ser ut. Ingen lever ett perfekt liv, även om det verkar så hos vissa. Men ibland hatar jag verkligen sociala medier…

Efter ett klipp om draghundsport under ”Breaking News” i våras fick Jessica fick ta emot enorma mängder hat och hot från folk som ansåg att hon sysslade med mobbing.
– Det spårade totalt. Alltså totalt! Det som var mest intressant var att 80 procent av alla som skrev att jag var världens vidrigaste person inte ens hade sett klippet. De hängde bara med i hatstormen, det var riktigt obehagligt. Men jag har en regel, jag tänker inte låta mina kanaler smutsas ner av negativ skit. Jag rensar och så får de spy sin skit någon annanstans.

LÄS OCKSÅ: Så förstör sociala medier ditt förhållande

Om du ska vara helt ledig från allt – jobb och sociala medier – vad gör du allra helst då?
– Att bo på hotell, slippa laga mat, städa och bara släppa alla vardagsbestyr, det är riktig avkoppling.
Drömresemålet är tveklöst Kalifornien.
– Jag reste dit själv innan jag blev utbränd 2015. Då kände jag att jag var redo att stanna där resten av livet. Jag vaknade tidigt, sprang på stranden, yogade, åt sund mat och la mig tidigt. Det drömmer jag om att uppleva igen. Där kanske jag till och med kan få läsa de där tio pappersböckerna som jag fantiserar om.

Av Jennie Jägeblad