Johan Örlander: ”Därför valde jag att flytta ut i skogen”

Johan Örlander började först att läsa till civilingenjör men valde sedan en annorlunda bana än sina studiekamrater. Han flyttade ut i skogen.
Intresset kom när han som politisk aktivist ibland bodde utomhus.
Idag är hans så passion för naturliv så stor att han gjort det till sitt jobb och håller i kurser för andra som vill lära sig mer om att överleva ute i det fria.
För Kurera berättar han om de olika hälsofördelarna med att leva närmare naturen.
– Vi är en del av naturen och hör hemma där, säger han.

Johan ”Rash” Örlander, 36, växte upp i Uppsala i Sverige. Som barn tyckte han mycket om att leka i skogen men under tonårstiden förlorade han det intresset. Tills han som vuxen började att söka efter ett mer hållbart sätt att leva och intresset återvände – med kraft.
Sedan dess har Johan jobbat hårt för att lära sig leva mer ”ursprungligt” och för att skapa klanlika relationer. Han har levt stora delar av sina vuxna år antingen ensam eller tillsammans med andra ute i de svenska skogarna.

► Läs också: Tid i skogen gör att vi mår bättre – och minskar risken för sjukdomar

Bott sex år i det vilda
De senaste åren har Johan växlat mellan att bo i skogen och att bo i hus i gemenskap med andra.
– Av de senaste tio åren har jag bott cirka fyra år i skogen. Sammanlagt i mitt liv cirka sex år utomhus. De senaste två åren har jag bott utan någon fast plats och mer nomadiskt, berättar han.
Tidigare växlade han även några år mellan att bo i Sverige och USA. Han gick kurser och började själv att hålla i kurser. Under den här tiden började han också att jobba på gruppboenden för autistiska och utvecklingsstörda, något han fortfarande gör.
– Innan dess var jag kringresande aktivist i tre år utan jobb. Jag bodde utomlands större delen av den tiden, runtom i Europa, bland annat en hel del i Tyskland.
Det var i samband med aktivisttiden som han började att bo utomhus, berättar han.

Läste till civilingenjör i Luleå
Tiden innan han blev politisk såg ganska annorlunda ut, berättar han. Då läste han till civilingenjör på högskolan i Luleå. Det var där han fick sitt politiska intresse, något som ledde vidare till ett intresse för att leva enklare – och började att bo allt mer utomhus.
– Jag flyttade ut i skogen för att jag ville lära mig ett hållbart sätt att leva och var inspirerad av olika jägar-samlarfolk. Det började med att jag bodde utomhus i trädkronorna som aktivist i olika protestläger och sedan fortsatte det på en vildmarksskola i USA.
Under perioder har han helt levt i skogen.
– Efter aktivisttiden och vildmarksskolan har det varit en mix mellan att bara leva i skogen och att göra det i mer organiserad form i någon typ av program.

► Läs också: 10 sätt att bli en grönare förälder

Håller både korta och långa överlevnadskurser
Johan Örlander blev så intresserad av det livet utomhus har att erbjuda att han nu jobbar med det. Sedan 2009 har han varit drivande i att organisera och guida vildmarkskurser i Sverige, Norge och i USA.
Bland annat är han involverad i organisationen Naturliv som erbjuder ett sätt att prova på ”ursprungligt leverne” med tonvikt på relationer – med sig själv, sin omgivning och relationen med naturen.
– 2008 började jag lära mig att hålla i kurser själv, att guida andra i vildmarksliv och jag har sedan dess fortsatt med det på olika sätt. Jag har bland annat hållit i många månadslånga kurser, så kallade ”Vildmånar”, där en grupp människor lever ute tillsammans under en månad och får lära sig att leva ursprungligt – med allt vad det innebär. På senare tid har jag och min organisation Naturliv utvecklat det vidare och håller även kortare kurser och utflykter med olika teman och har också evenemang med skolor, föreningar och företag.

► Läs också: En tur i skogen minskar stress

Att äta sig mätt i naturen
När Johan lever i skogen har han inte tillgång till varken Ica eller Lidl. Bara naturens Coop. Ja, typ.
– Jag använder till exempel antiseptisk vitmossa för att tvätta mig med och som toalettpapper. Kåda och aska blir såromslag. Granbarr blir munskölj. För att få i mig näring letar jag bär, rötter och blad och annat jag hittar. Det kan till exempel sådant som blåbär, nypon, slånbär, sprängticka (chaga), gobladsfrön och lindblad. Jag äter också insekter, nötter när det finns och svamp för smakens skull.
Han är dock inte klar där.
– En kuriosa är att jag har ätit från varg dödade kadaver – märgen från ben som vargarna inte kommer åt. Men jag tar med mig mycket mat från civilisationen. Det är väldigt svårt att kunna överleva helt av den begränsade och väldigt reglerade vildmark vi har idag.

Du kan läsa mer om vad i naturen Johan använder som sitt skafferi respektive sitt husapotek i en kommande artikel.

Johan listar hälsofördelarna med att bo utomhus:

1. Frisk luft – att få livsnäring direkt från naturen
– Jag upplever att jag får energi och näring genom att vara utomhus. Jag tror det handlar om en själslig näring som jag får genom att vara i närmare kontakt med livet. När jag är inomhus upplever jag en känsla av separation till resten av livet – men att bara öppna ett fönster gör en skillnad tycker jag.
– Den näring jag känner att jag får i mig när jag lever utomhus påminner mig om att det faktiskt är möjligt att bara leva på vatten som så kallade luftadianer gör. Jag upplever själv oftast mindre hunger när jag bor utomhus.

2. Dricka rent, levande vatten
– När jag lever i skogen dricker jag vatten från sjöar, bäckar och andra vattendrag som har rent vatten. Vattnet är syresatt och innehåller en massa nyttiga bakterier och mikroorganismer och är inte dött som det vatten vi får ur våra kranar.

► Läs också: Höga halter bly i kranvatten

3. Mer näring i vild mat
– Det finns massor med studier som visar på att vilda växter och vilda djur innehåller mer näring än domesticerade. Domesticeringsprocessen innebär oftast större mängd och mer energi, med bekostnad på näringsinnehållet.

► Läs också: Allt fler väljer bort konstgjord mat

4. Kroppens självläkande förmåga tränas upp
– Kroppen kan ta hand om de flesta sjukdomar på egen hand. Däremot behöver den tränas att göra det. När vi ständigt stoppar i oss en massa olika preparat för att bemöta sjukdomar får inte kroppen chansen att ta hand om det på egen hand. Att till exempel låta kroppen ha feber är bra, det är kroppens sätt att själv jobba mer effektivt med att bekämpa sjukdomen.

► Läs också: Studie: Ovaccinerade barn är friskare än vaccinerade

5. Minskade risker för virus- och bakteriesjukdomar
– När man lever ute i skogen utsätts man för mycket mindre virus och bakterier, och det är mindre sannolikt att bli sjuk. Lever man länge med samma grupp människor utan att det kommer in några andra är vissa sjukdomar i princip obefintliga. Det är då även väldigt viktigt att alla som hälsar på är friska och inte tar med sig sjukdomar. Däremot finns ju risken med till exempel fästingburna sjukdomar, som man behöver vara noga med att undvika.

► Läs också: Så håller du fästingarna borta – utan kemikalier

6. Man får utrymme – slipper leva instängd
– Jag har känt mig avtrubbad innan jag började leva utomhus har jag insett. Jag känner mig mycket mer levande när jag lever utomhus – och naturens kontraster är det som skapar den känslan, förutom känslan av utrymme. Det är en enorm frihetskänsla för mig som nog kan jämföras med ett djur i bur och ett djur i frihet. Även om vi människor kan välja att ta oss ur buren så har buren en effekt på oss.

► Läs också: Nytt larm: Paracetamol gör dig känslomässigt avtrubbad

7. Det blir naturligt att röra på sig och på ett varierat sätt
– Det blir naturligt att röra på sig, eftersom det är nödvändigt. Varje dag behöver man gå någonstans för att dricka vatten, fixa mat, samla ved, röra på sig för att hålla värmen och så vidare. Det går inte att bara sitta still som många gör i vår kultur – i bilen, på pendeltåget, på kontoret och så vidare. I naturen uppstår inte ett behov av träning på samma sätt eftersom det är inkluderat i livsstilen. Under årets lopp behöver man även byta lägerplats, då lägerplatser som är lämpliga på sommaren av olika anledningar inte är lämpliga på vintern.

► Läs också: Var tionde dödsfall i Sverige orsakat av för lite fysisk aktivitet

8. Naturlig dygnsrytm, som följer ljuset
– Det känns väldigt naturligt att följa ljuset, och jag upplever att jag mår mycket bättre av det. Vi människor är byggda för att vara vakna när det är ljust och sova när det är mörkt. På sommaren är man mer vaken och på vintern sover man mer. Då är vi i flödet med resten av naturen. De flesta andra djur rör sig mest i gryning och skymning. Jag vaknar av ljuset när jag är i det flödet, och/eller av den första fågelsången – och somnar av att det är mörkt och tyst. När man lever utomhus och behöver vara aktiv blir man även naturligt trött och sover bättre upplever jag. Bara man ser till att fixa en bekväm bädd, skrattar Johan Örlander.

9. Kontakt med naturen – och vara en direkt del av livets webb
– Att vara en del av naturen skapar en känsla av tillhörighet och meningsfullhet för mig. Att vara en del av något större, något större än enbart mänsklig gemenskap, är en del av att vara människa. Att inte känna detta skapar en känsla av separation, en känsla av brist på något. Något som vi ofta försöker fylla med något annat, vilket inte går. Vi är en del av naturen och hör hemma där.

► Läs också: Nära samband mellan D-vitamin och depression

10. En fettbaserad diet – stenålderskost
– Jag äter för det mesta en paleokost, alltså stenålderskost. Jag är inte helt strikt med det, men märker att jag mår bäst av en sådan diet. Att ha en diet som är mer fettbaserad är bättre för oss människor och mer menat för vår kropp än en kolhydratsbaserad kost. Det är min egen upplevelse, förutom all den forskning som också visar på det.
– Många av de sjukdomar vi har i vår västerländska kultur bygger på ett för högt intag av kolhydrater. Med en fettbaserad diet får man ett jämna blodsocker i kroppen och behöver inte äta för att kunna fungera.
– Kroppen ställer lätt om till att bränna sina egna fettreserver. Vi människor är, likt andra rovdjur, konstruerade för att kunna gå utan mat under långa perioder. Det är naturligare och mer hälsosamt för oss att ha en varierad mängd mat, en ebb och flod. Kroppen behöver tider av mindre mat för att vila och återhämta sig. I naturen blir det naturligt, när vi lever i civilisationen får vi skapa den själva genom att vara disciplinerade, med till exempel fastor. Vi mår även bra av ett högt intag av gröna blad, nötter och bär medan våra kroppar inte är byggda för att äta mjölkprodukter till exempel.

► Läs också: Paleo: Ät som på stenåldern

Av Isabelle G Hedander

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!