2017 gav regeringen ett uppdrag att kartlägga så kallad alternativ- eller komplementär medicin – KAM. I mars i år kom ett utlåtande med förslag som bland annat är tänkta att öka kunskapen om KAM inom sjukvården. Medlemmar i utredningen har även i olika debattartiklar gått ut och begärt att åldersgränsen för att bli behandlad ska höjas från 8 till 15 år samt att den så kallade kvacksalverilagen utökas till att omfatta fler sjukdomar än tidigare. Kritiska röster vill att man går ännu längre och helt förbjuder allt som inte är vetenskapligt beprövat och många fruktar nu att möjligheten att välja vårdform inskränks ytterligare. En av dem är Karin Björkegren Jones som bland annat har goda erfarenheter av att bli behandlad på den numera stängda Vidarkliniken efter sin cancerbehandling.
KAM-utredningen föreslår en begränsning på vilket sätt alternativa metoder ska få användas till symtomlindring, man vill även förhindra att allvarliga sjukdomar behandlas utanför vården, något som redan idag är begränsat genom den så kallade kvacksalverilagen som innebär att sjukdomar som exempelvis cancer och epilepsi inte får behandlas. Utredningen syftade bland annat till att hjälpa till att bygga broar och öka förståelsen och kunskapen inom vården om så kallat alternativ- och komplementär medicin – metoder som idag inte finns att tillgå inom sjukvården.
Var tredje svensk använder alternativa metoder
Enligt en undersökning som Novus gjorde nyligen använder idag var tredje svensk alternativ eller komplementär medicin. De vanligaste åkommorna man söker för är enligt undersökningen, ryggbesvär, höftbesvär och ischias samt värk i skuldror, axlar, händer, ben och knän. Behandlingsmetoden som de flesta svenskar söker sig till är akupunktur som hela 41 procent av svenskarna använt sig av vid något tillfälle. Detta tyder på att de flesta redan använder KAM som ett komplement till den vanliga sjukvården, främst i smärtlindrande syfte. Ändå vill nu kritiker begränsa möjligheten att välja annan vård än den konventionella.
Kritiker vill begränsa möjligheten att välja vård
Efter att utredningens betänkande presenterats har flera kritiker gjort sina röster hörda, man oroar sig för allt från att patienterna inte vet sitt eget bästa till att de inte ska kunna skilja på symtomlindrande behandling och att behandla den faktiska sjukdomen – det trots att de flesta som väljer att söka sig till alternativa metoder är välutbildade kvinnor.
I ett inslag i Aktuellt på SVT (11 juli) går en cancerläkare ut och varnar för alternativa metoder och att patienter inte söker vård i tid, något hon menar att hon ser ett samband mellan. I inslaget efterlyser läkaren en ännu skarpare lagstiftning, där allt som inte är vetenskapligt beprövat förbjuds.
Karin fick hjälp på Vidarkliniken att komma tillbaka
En som varit drabbad av bröstcancer och vid flera tillfällen vittnat om att hon fick stor hjälp av den behandling hon fick på den numera nedlagda Vidarkliniken i Järna efter operation och cellgiftsbehandlingar är journalisten och hälsoboksförfattaren Karin Björkegren Jones.
Hur reagerar du när du hör detta?
– Jag blir bedrövad, eftersom jag anser att man alltmer drar in på patienters möjlighet till att välja vård. Att man stängde Vidarkliniken är ett stort svek mot alla oss som vill välja mer alternativa former men samtidigt vara under uppsikt av läkare, vilket man alltså var på Vidarkliniken. Jag gjorde alla de behandlingar som vården föreslog för den hormonella och inflammatoriska cancer som jag drabbades av sommaren 2012. Sex tuffa cellgiftsbehandlingar, jag tog bort hela mitt högra bröst, 17 lymfnoder i armhålan. Jag strålades varje dag i fem veckor och jag skulle ha tagit 17 herceptinbehandlingar men fick sluta vid den elfte eftersom jag fick min första kännbara biverkan av alla behandlingar. Jag fick hjärtsvikt. Mitt hjärta var ner på 30 procents kapacitet. Jag valde bort den medicin som kardiologen ordinerade eftersom den hade kunnat ge mig ännu fler biverkningar som sämre hjärta, njursvikt och ännu lägre blodtryck.
Valde ett annat alternativ för att läka sitt hjärta
Karin valde istället att ta hjälp av hypnos samt tillskott av co-enzym Q10.
– På tre månader var mitt hjärta normalt. Ett par år efter operationen drabbades jag av lymfödem och återigen kände jag att cancervården som var så snabba på att bestämma vilken behandling jag skulle genomgå, inte fanns där när biverkningarna kom en efter en.
Karin ställer sig frågande till varför sjukvården brister i lymfvård till de som drabbas av cancer. För Karin ledde det till att hon tog saken i egna händer och utbildade sig till lymfmassör.
LÄS OCKSÅ: ”Rensa upp i den dolda psykmarknaden”
Hur ställer du dig till KAM-utredningens förslag?
– Ska jag vara ärlig så förstår jag inte vad de menar. Några säger att det är bra för oss som vill ha alternativvård men min uppfattning är att det är ännu ett sätt att snäva möjligheterna till läkning på annat sätt än sjukvården. Att det blir vattentäta skott. Idag vet vi att allt fler, framförallt kvinnor vänder sig till alternativvård.
Det om något borde sjukvården intressera sig för menar Karin.
– I mina öron låter det som att man inte känner sig hörd, eller tagen på allvar av den vård som erbjuds och det borde sjukvården ta på största allvar.
När Vidarkliniken hotades av nedläggning var du en av de som försvarade dess existens, varför är det viktigt med den typen av vård som Vidarkliniken bedrev?
– För att Vidarkliniken såg mig. De anpassade min eftervård efter mig och mina förutsättningar och jag kände mig trygg dels för att jag hela tiden var under uppsikt av läkare och sjuksköterskor, som förutom att de är medicinskt skolade hade ytterligare en profession. Det är lyx för en patient.
LÄS OCKSÅ: ”Dags att slänga ut det korrupta sjukvårdssystemet”
Är inte motståndare till läkemedel
Karin är kritisk till att regleringen gör det svårare att få tag på exemplevis antroposofisk medicin som nu helt slutat tillverkas för den svenska marknaden. Något hon inte tror kommer stoppa de som vill ha alternativ till den konventionella sjukvården.
– Jag tror att människor allt mer kommer att ta hjälp av gammal kunskap som medicinalväxter och örter. Det blir intressant, ska sjukvården reglera vårt intag av örter? Hur långt är de beredda att gå för att skära ner på de möjligheter vi har idag att läka utan biverkningar, frågar Karin retoriskt och fortsätter med att understryka att hon inte är motståndare till läkemedel.
– Jag är inte emot medicin, men jag är noga med att kolla upp bieffekter i FASS innan jag tar någon syntetisk medicin. Det tycker jag att alla ska göra. Tänk om sjukvården började ta ansvar för biverkningar av sin egen vård istället för att gå ut med blåslampa mot alternativvård. Hur många blir inte dagligen felmedicinerade och med handen på hjärtat hur många dör av cancer och hur många dör av de tuffa cancerbehandlingarna?
Istället för att förbjuda och reglera behöver sjukvården öppna upp mer menar Karin.
– Människor vill bli friska och det finns en anledning till att man söker sig bortåt. Det är där man ska titta.
LÄS OCKSÅ: “Politiker satsa på hälsa – inte bara på sjukdom”
Vad skulle du vilja säga till läkare som oroar sig för att patienter ska fara illa?
– Att de flesta tar till alternativvård när skolmedicinen haltar eller inte kan erbjuda hjälp. Eller inte lyssnar på sina patienter. När är man tillräckligt vuxen att själv få välja den vård man vill ha? Jag förstår att om man till exempel aldrig varit i sjukvårdens händer tänker att vi som driver de här frågorna är tokar som inte förstår att sjukvården vill vårt bästa. Men har man varit sjuk, och har man bemötts med misstro, man har kanske inte blivit lyssnad på, man har fått en massa biverkningar av den vård som erbjuds och allt man vill är att få känna sig frisk och ha hälsan. Vården borde tänka en vända till för det finns nåt här som de missat inom den svenska sjukvården. Varför väljer vi bort sjukvården? Svensk sjukvård borde istället ta hjälp av populär alternativvård, menar Karin
– Jag tror det finns mycket att lära av många av de som i åratal gett alternativa behandlingar till patienter.
LÄS OCKSÅ: “Ta efter Norge och integrera komplementära metoder i vården”
Vad blir konsekvensen om cancerläkaren får som hon vill och allt som inte är evidensbaserat förbjuds?
– Att patienterna inte kommer att tala om för sina läkare vilken alternativ vård de går till. Att de söker sig bort från sjukvården.
Slutligen har du något råd till våra politiker vad gäller KAM-utredningen?
– Att det finns pengar att tjäna på om man tillåter människor att läka med alternativ vård. Människor kanske sjukskriver sig mindre om de fick tillgång till komplementär medicin. Men att främst lyssna på patienterna som väljer alternativ vård. Lyssna på kvinnorna eftersom det i första hand är mest kvinnor som väljer alternativa vårdformer, uppmanar Karin.
– Gör det inte så svårt för oss att få bioidentiska hormoner när vi har klimakteriebesvär. Naturligt sköldkörtelhormon när vi har sköldkörtelproblem. Låt oss föda barn hemma om vi vill det och satsa på förlossningsvården. Ge oss mer skräddarsydd sjukvård.
Av Nina Törmark
Källor: Regeringen, SVT Nyheter, Ytterjärna forum, Läkartidningen samt Dagens Nyheter. KAM-utlåtandet finns att ladda ned här.
Fakta
2017 uppdrog regeringen åt en särskild utredare att kartlägga och lämna förslag i frågor om ökat patientinflytande och patientsäkerhet inom annan vård och behandling än den som bedrivs inom den etablerade vården. Utredningen lämnade i mars 2019 delbetänkandet Komplementär och alternativ medicin och vård – säkerhet, kunskap, dialog. Syftet med förslagen är enligt utredarna att ge bättre underlag för att göra välinformerade val om de överväger att anlita komplementär och alternativ vård. Flera av förslagen ska också tillgodose säkerheten vid användning av komplementär och alternativ vård.
Medlemmar i KAM-utredningen föreslår även i debattartiklar att åldersgränsen för att bli behandlad med komplementär och alternativ vård ska höjas från 8 till 15 år samt att omfattningen av den så kallade kvacksalverilagen utökas till att även omfatta hjärtsvikt, psykisk sjukdom och ALS.
Källa: Regeringen, Dagens Nyheter och Läkartidningen.