Kemisten: ”Din kropp är ett experiment i väntan på lagändringar”

Att det lurar skadliga kemikalier i badrumsskåpets produkter har många fått upp ögonen för. De flesta känner till förekomsten av hormonstörande ämnen som parabener och svårnedbrytbara teflonämnen och silikoner. Men flera värstingar bland rakprodukter har fått alldeles för lite uppmärksamhet anser kemisten Therese Birath.

En vanlig flergångsrakhyvel eller engångsrakhyvel med mjukgörande remsor eller en flaska raklödder kan innehålla upp till 50 olika kemikalier. En del är harmlösa men många är inte alls är bra för oss. Vanliga konserveringsmedel i mjukgörande remsor och raklödder är BHT eller BHA, ämnen som finns på något som kallas för SIN-listan. SIN är en förkortning för ”Substitute it now” och listan har tagits fram av den oberoende miljöorganisationen ChemSec. Den här listan är en systerlista till EU:s kandidatlista för ”Särskilt farliga ämnen”.

Väntar på att förbjudas
Kandidatförteckningen för ”Särskilt farliga ämnen” är en väntelista för ämnen man tror eller vet är väldigt skadliga men som man inte hunnit sammanställa tillräckligt med forskning kring för att lagstifta bort. SIN-listan innehåller ämnen som har en liknande molekylstruktur och därför misstänks ha samma skadliga hälsoeffekter som ämnena på kandidatförteckningen.

LÄS OCKSÅ: Grön omställning: Ansiktsvård och fukt

Misstänkt cancerframkallande
Utöver BHT och BHA är det även vanligt med konstaterat hormonstörande parabener, allergiframkallande parfymämnen både syntetiska och naturliga, råolja, uttorkande sulfater och ett flertal PEG-ämnen, ofta flera i samma produkt. De sistnämnda är kritiserade för att bilda cancerframkallande ämnen när ingredienserna oxideras.

LÄS OCKSÅ: Katarina gör rent hus med skumma produkter

Bra och dåligt i samma produkt
Många rakhyvlar som främst riktar sig till kvinnor har mjukgörande remsor eller kuddar som går under namnet lubrication strip eller rakgelremsor. De marknadsförs med att de innehåller Aloe Vera och E-vitamin. Det låter ju bra, eller hur? Dessa ämnen framhålls gärna eftersom man tänker sig att de medför positiva effekter för rakupplevelsen. Vad man däremot inte berättar är att den även innehåller BHT, ett miljögiftigt och misstänkt hormonstörande konserveringsmedel som gör att remsorna inte behöver vara en färskvara. BHT återfinns som tidigare nämnts på SIN-listan.

Företag borde vara skyldiga att informera
Företag som bryr sig om sina kunder och miljön har ett ansvar när det kommer till transparens. Informationen om hormonstörande ämnen och dess förekomst har knappast gått någon förbi, men var dessa ämnen finns är inte alltid så lätt för konsumenten att hålla reda på. Företagen vet dock precis vad som finns i det de säljer men även om de skulle fortsätta att blunda för det ökande antalet rapporter om problematiska hormonstörande ämnen som är direkt relaterade till innehållet i deras produkter, så har de i mina ögon en skyldighet att informera om detta.

Min åsikt är att konsumenten måste ha rätt att bli uppmärksammad om potentiella risker de kan utsättas för när forskningsrapporter visar att det finns skäl att vara orolig.

LÄS OCKSÅ: Studie: Hygien- och skönhetsprodukter är starkt förorenande

Kroppen som försökskanin
En ny kemikalie tas fram var tredje sekund och det kan ta decennier att klassa den som skadlig. Innan kemikalien är klassad som farlig ur en juridisk definition så är det din kropp som får agera försökskanin.

Var därför försiktig med vad du använder för produkter – för både din egen och miljöns skull. Byt till exempel gärna ut raklöddret på flaska mot en fast tvål, det finns många bra på marknaden bland annat Aleppotvålen. Det finns även mer miljövänliga rakhyvlar. Våga ställa frågor om kemikalieinnehållet!

Therese Birath är kemist och arbetar med att vägleda kommuner och utbilda pedagoger om kemikalier
Texten finns i en längre version på kemikalieklok.nu

Kurera debatt är en debattsida för friskvård och naturlig hälsa. Här ges möjligheten att ventilera sin åsikt, ge replik eller kort och gott skapa debatt. Sidans debattartiklar och skribenter är fristående från Kurera och behöver alltså inte vara åsikter Kurera delar.
Vill du skriva ett inlägg på Kurera debatt kontaktar du redaktionen på webbredaktor@kurera.se.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!