man rakar sig

Kemisten: ”Din kropp är ett experiment i väntan på lagändringar”

Fakta

Namn: Therese Birath
Yrke: Miljökemist utbildad vid JTH. Driver egna företaget Kemikalieklok. Håller utbildningar och workshops som bland annat "Giftfri förskola" och "En kemikalieklok framtid" för kommuner, länsstyrelser, och regioner.
Ålder:  33 år
Bor: Jönköping.

Att det lurar skadliga kemikalier i badrumsskåpets produkter har många fått upp ögonen för. De flesta känner till förekomsten av hormonstörande ämnen som parabener och svårnedbrytbara teflonämnen och silikoner. Men flera värstingar bland rakprodukter har fått alldeles för lite uppmärksamhet anser kemisten Therese Birath.

 

En vanlig flergångsrakhyvel eller engångsrakhyvel med mjukgörande remsor eller en flaska raklödder kan innehålla upp till 50 olika kemikalier. En del är harmlösa men många är inte alls är bra för oss. Vanliga konserveringsmedel i mjukgörande remsor och raklödder är BHT eller BHA, ämnen som finns på något som kallas för SIN-listan. SIN är en förkortning för “Substitute it now” och listan har tagits fram av den oberoende miljöorganisationen ChemSec. Den här listan är en systerlista till EU:s kandidatlista för ”Särskilt farliga ämnen”.

Väntar på att förbjudas
Kandidatförteckningen för ”Särskilt farliga ämnen” är en väntelista för ämnen man tror eller vet är väldigt skadliga men som man inte hunnit sammanställa tillräckligt med forskning kring för att lagstifta bort. SIN-listan innehåller ämnen som har en liknande molekylstruktur och därför misstänks ha samma skadliga hälsoeffekter som ämnena på kandidatförteckningen.

 

LÄS OCKSÅ: Grön omställning: Ansiktsvård och fukt

Misstänkt cancerframkallande
Utöver BHT och BHA är det även vanligt med konstaterat hormonstörande parabener, allergiframkallande parfymämnen både syntetiska och naturliga, råolja, uttorkande sulfater och ett flertal PEG-ämnen, ofta flera i samma produkt. De sistnämnda är kritiserade för att bilda cancerframkallande ämnen när ingredienserna oxideras.

 

LÄS OCKSÅ: Katarina gör rent hus med skumma produkter

Bra och dåligt i samma produkt
Många rakhyvlar som främst riktar sig till kvinnor har mjukgörande remsor eller kuddar som går under namnet lubrication strip eller rakgelremsor. De marknadsförs med att de innehåller Aloe Vera och E-vitamin. Det låter ju bra, eller hur? Dessa ämnen framhålls gärna eftersom man tänker sig att de medför positiva effekter för rakupplevelsen. Vad man däremot inte berättar är att den även innehåller BHT, ett miljögiftigt och misstänkt hormonstörande konserveringsmedel som gör att remsorna inte behöver vara en färskvara. BHT återfinns som tidigare nämnts på SIN-listan.

Företag borde vara skyldiga att informera
Företag som bryr sig om sina kunder och miljön har ett ansvar när det kommer till transparens. Informationen om hormonstörande ämnen och dess förekomst har knappast gått någon förbi, men var dessa ämnen finns är inte alltid så lätt för konsumenten att hålla reda på. Företagen vet dock precis vad som finns i det de säljer men även om de skulle fortsätta att blunda för det ökande antalet rapporter om problematiska hormonstörande ämnen som är direkt relaterade till innehållet i deras produkter, så har de i mina ögon en skyldighet att informera om detta.

 

 

Min åsikt är att konsumenten måste ha rätt att bli uppmärksammad om potentiella risker de kan utsättas för när forskningsrapporter visar att det finns skäl att vara orolig.

LÄS OCKSÅ: Studie: Hygien- och skönhetsprodukter är starkt förorenande

Therese Birath

Kroppen som försökskanin
En ny kemikalie tas fram var tredje sekund och det kan ta decennier att klassa den som skadlig. Innan kemikalien är klassad som farlig ur en juridisk definition så är det din kropp som får agera försökskanin.

Var därför försiktig med vad du använder för produkter – för både din egen och miljöns skull. Byt till exempel gärna ut raklöddret på flaska mot en fast tvål, det finns många bra på marknaden bland annat Aleppotvålen. Det finns även mer miljövänliga rakhyvlar. Våga ställa frågor om kemikalieinnehållet!

Therese Birath är kemist och arbetar med att vägleda kommuner och utbilda pedagoger om kemikalier
Texten finns i en längre version på kemikalieklok.nu

Kurera debatt är en debattsida för friskvård och naturlig hälsa. Här ges möjligheten att ventilera sin åsikt, ge replik eller kort och gott skapa debatt. Sidans debattartiklar och skribenter är fristående från Kurera och behöver alltså inte vara åsikter Kurera delar.
Vill du skriva ett inlägg på Kurera debatt kontaktar du redaktionen på webbredaktor@kurera.se.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta

Namn: Therese Birath
Yrke: Miljökemist utbildad vid JTH. Driver egna företaget Kemikalieklok. Håller utbildningar och workshops som bland annat "Giftfri förskola" och "En kemikalieklok framtid" för kommuner, länsstyrelser, och regioner.
Ålder:  33 år
Bor: Jönköping.

Fakta

ChemSec är en  icke vinstdrivande miljöorganisation som främst verkar på det europeiska planet. De har tagit fram en lista på särskilt farliga kemiska ämnen, SIN (Substitute it now!)- list. Syftet med SIN-listan är att öka förutsägbarheten samt påverka REACH:s kemikalielista och visa upp kemikalier som de anser borde sättas upp på Kandidatlistan i REACH.

Källa: Sahlgrenska akademin

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Enzymerna lugnade Karins mage

Hälsa

Ett aktivt liv med familj, karriär och träning. Men en mage som reagerar precis före ett spännande möte eller när spinningpasset ska börja, ställer till det. Lösningen – några kapslar med örter och enzymer.

“Mångfald och artrikedom gynnar alla bin”

Övrigt

Idag 20 maj firas honungbina över hela världen. I Slovenien, som ligger bakom införandet av World Bee Day, håller man honungsbiet högt och biodlingen har traditionellt hög status. I Danmark har det däremot utbrutit en infekterad konflikt mellan anhängare till de vilda bina och biodlarna och deras honungsbin. I Sverige menar forskare att konflikten är onödig.

5 enkla steg för att äta nyttigare!

Kost

Jenny Westman och Linnea Eriksson är fullfjädrade hälsopedagoger och proffsiga matbloggare med ett välbesökt Instagramkonto, som är en total dröm för alla foodies. De utsågs till Årets hälsobloggare 2017 – och tycker att det är viktigt att fylla på kroppen med bra bränsle för att orka med livets alla utmaningar. Här delar de med sig av fem tips för hur du enkelt äter nyttigare – och avslöjar vad de själva äter för dagliga kosttillskott.

 

Smartphone med podden synlig - petra månström infälld

Kunskapsföretaget lanserar hälsopodd

Allmänt

Ihop med poddkändisen Petra Månström drar nu hälso- och kunskapsföretaget Holistic igång en ny podd. Tanken är att inspirera och sprida kunskap om nya vägar till hälsa och välmående - men utan pekpinnar och orimliga krav. "Tillsammans har vi skapat podden som jag så länge har letat efter. En podd som alla kan ta till sig", säger programledaren Petra Månström.

 

Nutritionisten: Vad är kalorirestriktion?

Kost

Kalorirestriktion är när man äter färre kalorier men ändå får i sig tillräckligt med näring. Det har länge varit känt att en minskning av intaget av kalorier främjar hälsan. Hälsosam kalorirestriktion ger positiva effekter på vikt och hjärt-kärlhälsa men extrem kalorirestriktion eller självsvält är varken bra för hälsan eller effektiv vid viktminskning, varnar Lina Åhlén.

 

Din favoritmusik aktiverar hjärnans belöningssystem

Mental hälsa

Dopamin spelar en direkt roll i den känsla av välmående som framkallas av att lyssna på musik vi tycker om visar en ny studie. Att lyssna på den musik du älskar gör att din hjärna frigör mer dopamin – en kemikalie som gör att vi känner oss engagerade och motiverade och som spelar en viktig roll för människans känslomässiga och kognitiva funktion. 

Större risk att dö efter operation för singlar och lågutbildade

Forskning

Det finns en tydlig koppling mellan sociala faktorer och risken att avlida efter bypassoperation. Personer som lever ensamma eller saknar vidareutbildning befinner sig i större utsträckning i riskzonen än personer som lever i par eller har "Det är första gången man kan se att de sociala förutsättningarna har så stark koppling till den förväntade livslängden efter operationen", säger Susanne Nielsen, forskare vid Göteborgs universitet.

 

Skönhetspanelen testar ansiktsmasker

Hud

Lägg en ansiktsmask – blunda och vila medan masken gör sitt på huden. Bättre boost för både hud och själ får man leta efter. Kureras skönhetspanel har testat några ekologiska ansiktsmasker och hittat en favorit.

Artros: Hjälper ingefära och gurkmeja?

TV

Flera studier på ingefära och kurkumin – den verksamma ingrediensen i gurkmeja – pekar enstämmigt på att dessa har antiinflammatoriska effekter. Forskarna vet till och med vilka komponenter i kroppen som örterna påverkar och hur – och har sett effekt vid bland annat artros.

Karin Björkegren Jones

”Det är aldrig för sent att investera i sin hälsa”

Intervju

Aldrig förr har det pratats så mycket om klimakteriet och kvinnors hälsa som nu. Yogaläraren, författaren och hälsoprofilen Karin Björkegren Jones har under 30 år belyst kvinnohälsa i artiklar, böcker, via yogan och nu i podden Kvinnoliv. Karin tycker att kvinnor ska kräva att bli lyssnade på när de söker vård. Det ska vara en självklarhet att ha rätt till olika behandlingsmetoder och mediciner och kanske det allra viktigaste – vi ska lära av våra erfarenheter och varandra och jobba förebyggande för att bibehålla hälsan långt upp i åren.

 

Nypon håller Sofies artros i schack

Hälsa

Artros i fingrarna höll på att sätta stopp för Sofie Turses dröm att bli fysioterapeut. Hon ville inte långtidsbehandla sin artros med traditionella värktabletter. Ett extrakt av strandnypon blev hennes räddning.

Ny teknik ska minska mängden läkemedel i avloppsvattnet

Eko/miljö

Aktiva substanser i de mediciner vi stoppar i oss passerar ofta genom kroppen och ut i toaletten. De flesta av våra reningsverk är dåliga på att ta bort läkemedelsrester ur avloppsvattnet, vilket kan orsaka hormon- och beteendestörningar hos fiskar och andra djur om de hamnar i sjöar och vattendrag. Nu satsar flera svenska reningsverk på ny teknik för att få bort substanserna, rapporterar Vetenskapsradion.