Kristina har (h)järnkoll på bästa maten för knoppen

Vi blir allt mer medvetna om vikten att måna om vår hjärnhälsa lika mycket som resten av kroppen. Och förståelsen för att kosten påverkar hur vi kommer må inte bara när vi blir äldre utan även i unga år tycks bara öka. Kurera ställde några frågor till näringsfysiologen Kristina Andersson som nyligen kom ut med boken ”Ät hjärnsmart” om vad man bör tänka på.

Näringsfysiologen Kristina Andersson är fascinerad av att vi kan påverka vår funktion och hälsa med hur vi väljer att leva. Genom åren har hon skrivit och pratat om det ur flera olika perspektiv. På frågan om varför hon fastnat för just hjärnhälsa svarar Kristina att hon kände att hjärnan var lite bortglömd.
– Vi har en tendens att skilja på hjärnan och kroppen men självklart påverkar maten även vår hjärna, säger Kristina som även har en fashination för hjärnan när det kommer till vårt beteende och vad som styr våra matval.
– Så jag bestämde mig för att skriva en bok som belyser de båda. Inser i efterhand att jag i stort sett skrivit två böcker i ett.

På vilket sätt påverkar kosten vår hjärnhälsa?
– På samma sätt som resten av kroppen. Maten är så väl bränsle som byggsten åt vår kropp. Vilka byggstenar vi stoppar i oss påverkar kvaliteten på det vi bygger, det vill säga kvaliteten på vår kropp.
 Just när det kommer till hjärnan är exempelvis signaleringen mellan cellerna en sådan intressant faktor, liksom möjligheten att bilda de signalsubstanser vi behöver, förklarar Kristina.
– Våra kostmönster påverkar oss på olika sätt. Det finns kopplingar mellan exempelvis medelhavskost och annan liknande kost som är baserad på rena råvaror, att de är förknippade med lägre förekomst av åldersrelaterade försämningar av hjärnan och kognitiv funktion.

LÄS OCKSÅ: Vår tarmflora avgörande för vår psykiska hälsa

Vilken är den bästa maten för att öka våra chanser att behålla god kognitiv förmåga även upp i åren?
– Ja, det är ju, som i alla andra lägen, just medelhavskost eller som sagt rena råvaror.
Medelhavskost har blivit lite av en markör för det sättet att äta förklarar Kristina som berättar att det finns intressanta studier som uppvisar samma fina resultat på exempelvis nordisk kost, koreansk kost och japansk kost.
–Det de har gemenast är just att det är huvudsakligen rena råvaror vilket innebär mycket grönsaker, frukt, bär, nötter, fullkorn och fisk, säger Kristina och fortsätter:
– Det vill säga näringsrik mat och inte den hårt processade mat som vi idag förknippar med klassisk västerländsk kost.

LÄS OCKSÅ: Därför är tystnad viktig för hjärnan

Vilka är de värsta bovarna för vår hjärnhälsa när det kommer till vad vi äter?
– Det är omöjligt att peka ut enskilda beståndsdelar i kosten eftersom allt verkar handla om sammanhang. Socker är exempelvis något som många vill kalla gift men det kommer att vara stor skillnad på påverkan på hälsan om man
får i sig socker tillsammans med em i övrigt hälsosam kost eller i ett näringsbefriat sammanhang.
Enligt Krisitna ska vi istället akta oss för att få i oss för mycket av det hon kallar den högbelönnade maten som hårt processad mat.
– Den gör att vi överäter, överäter vi blir vi överviktiga och övervikt är farligt för vår hälsa.

”Skräpmat kan skada tarmen”
I boken tar Kristina upp läckande tarm eller leaky gut som det heter på engelska, den betyder att man har en ökad genomsläpplighet i tarmen, något som kan bidra till många problem,
Det finns det som tyder på att de så kallade goda bakterierna, som producerar smörsyra, kan verka skyddande och minska genomsläppligheten menar Kristina.
Näring som göder dem får vi i oss genom exempelvis grönsaker, lösliga fibrer, fullkorn, och bär. Medan den klassiska skräpmaten som hårt processad mat, med mycket tillsatt socker och alkohol kopplas till ökad genomsläpplighet.
– Så, lösningen är återigen att äta de där rena råvarorna och skippa skräpet.

LÄS OCKSÅ: Frukt och grönt främjar god hjärnhälsa hos män

En del menar att de blir trögtänkta av LCHF och för lite kolhydrater medan andra varnar för kolhydrater och menar att då hjärnan består till stor del av fett, så är det fett som utgör den bästa bränslet för hjärncellerna. Kan du hjälpa till att reda klarhet i vad som gäller?
– Jättebra fråga! Hur påverkad man blir av lågkolhydratkost verkar vara individuellt men att man blir lite trögtänkt är inte helt orimligt då hjärnans favoritbränsle är just kolhydrater eller glukos, svarar Kristina och fortsätter:
– Att säga att fett borde vara bästa bränslet för hjärnan eftersom den består av fett är lika logiskt som att vi borde tanka våra bilar med plåt ellermetall eftersom bilen är uppbyggd av plåt/metall.. Det är ju skillnad på bränsle och byggsten. Fett är mycket riktigt en viktig byggsten för hjärnan men bränslemässigt är det kolhydrater eller glukos som gäller.
Hjärncellerna använder inte fett som bränsle, förklarar Kristina. De enda bränsleformer hjänrcellerna kan använda är glukos eller reservbränslet ketoner/ketonkroppar som bildas i levern.
– Så att skippa kolhydrater helt är inte speciellt hjärnsmart! Däremot är det väldigt hjärnsmart att bry sig om vilka källor man väljer att få i sig kolhydrater från. Dvs. rena råvaror framför mjölmat etc.

Vad mer kan vi göra för att behålla god hjärnfunktion?
– Nummer ett för vår hjärnans hälsa verkar vara att sova och återhämta sig. Som god tvåa kommer fysisk aktivitet och att röra på sig.
Något som även kommer främja vår aptitreglering förklarar Kristina.
– Det finns även en ”use it or lose it” faktor på hjärnan. Vill vi hålla den alert upp i åren så ska vi använda den, utmana den, se till att lära oss nya saker, ha social samvaro och utsätta hjärnan för kognitiva utmaningar regelbundet.

Av Nina Törmark