Turerna kring kycklingsmitta har varit många och i sommar pågått under ett år. Under hösten 2016 meddelade Folkhälsomyndigheten att betydligt fler svenskar än vanligt insjuknat till följd av campylobacter – en ökning som efter mycket om och men, bland annat, härletts till ett installationsfel på en av Kronfågels stora anläggningar, där transportlådor sköljdes med förorenat vatten.
Men trots att det felet åtgärdades i januari, och att även andra åtgärder vidtagits, smittas fortfarande fler än vanligt av färsk kyckling – och ingen minskning av sjukdomsfallen alls har kunnat ses perioden januari-mars, rapporterar branschnätverket Food Supply.
Trots att både myndigheter och kycklingbransch vidtagit åtgärder är antalet som smittas av campylobacter via färsk kyckling fortfarande ovanligt högt, visar statistik från Folkhälsomyndigheten. Även om antalet smittade sedan rapporterna började att ramla in under förra sommaren ändå allt som allt har minskat.
► Läs också: Rekordmånga sjuka av bakterier i kyckling
Färsk kyckling orsaken
Sedan juni förra året har mellan 100 till 300 personer i veckan rapporterats smittade med campylobacter, skriver det kommersiella branschnätverket Food Supply – som vidare rapporterar att enligt de utredningar som gjorts är det färsk kyckling som är orsaken och att analyser visar att de flesta smittats av en gemensam källa.
– Det är ovanligt att så här många insjuknar i campylobacter och att det pågår under en så lång tid. Det ser ut nu som att det behövs ytterligare åtgärder från kycklingbranschen, säger Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten, i en kommentar.
► Läs också: Fler läkare varnar: ”Ät inte färsk kyckling”
Bruklig minskning under vintern uteblev – och sommaren kan bli värre än vanligt
Antalet fall brukar vanligtvis minska under vintern men detta skedde inte i år. Av den anledningen uppger sig Folkhälsomyndigheten vara oroliga för att denna sommar ska bli medföra ännu fler smittade än normalt. Detta eftersom antalet smittade då ökar även under normala omständigheter.
Men Folkhälsomyndighetens Anders Tegnell ger signal om att en vändning ändå kan vara på väg, och att den bara är fördröjd.
– De signaler vi får från branschen är att det tar tid för åtgärderna att slå igenom, säger han till TT.
De som trodde kycklinglarmet var över hade fel
Många andades ut när det stod att läsa att ökningen av antalet som smittats av campylobacter troligtvis kunde härledas till ett installationsfel på en av Kronfågels stora anläggningar, där transportlådor sköljdes med förorenat vatten. De som trodde att kycklinglarmet därmed var över hade tyvärr fel – för trots att felet åtgärdades i januari har sjukdomsfallen inte minskat sedan dess.
Smittskyddsläkare valde att varna – utan uppbackning från berörda myndigheter
Flera smittskyddsläkare har tagit saken i egna händer, och trots att det är ovanligt att de går ut med varningar utan berörda myndigheters uppbackning gått ut och kommenterat kycklinglarmet. Man har beskrivit läget som allvarligt och varnat allmänheten för svensk färsk kyckling, som till stor del har uppgetts vara smittokälla.
► Läs också: Jordbruksverket censurerade orsak bakom utbrott av kycklingsmitta
Allt hårdare press hos uppfödare och slakterier
I samband med att installationsfelet hos Kronfågel pekades ut kommenterade företagets VD Magnus Lagergren att antalet smittade kycklingar ökat generellt det senaste året. Han påpekade även att såväl uppfödare som slakterier utsatts för hårdare press på grund av en ökad efterfrågan på kyckling. På grund av det högre produktionstempot poängterade Lagergren också att det är viktigt att säkerställa rutiner i hela kedjan.
Kronfågels VD: ”Måste få säkrare hantering när vi avlägsnar tarmen än idag”
Till tidningen Land Lantbruk har Magnus Lagergren även förklarat att en säkrare hantering av tarmavlägsning måste komma till stånd, rapporterar Food Supply.
– Men campylobacter är naturligt förekommande och helt blir vi aldrig av med dem. Det vi kan göra är att arbeta med processteknik och annat för att minska dem. Vi måste se till att få en säkrare hantering när vi avlägsnar tarmen i slakt på ett bättre sätt än idag.
► Läs också: Trots vegotrend och matlarm – nu slår köttkonsumtionen nya rekord
Av Isabelle G Hedander
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!
Fakta campylobacter
• Campylobacter är tarmbakterier och förekommer hos många djur, framför allt fågel. Bakterien utsöndras med avföringen hos människor och djur. Sjukdomen sprids huvudsakligen via förorenade livsmedel och vatten.
• Inkubationstiden är vanligen ett till tre dygn, men kan vara upp till tio dygn.
• De flesta insjuknar akut med diarréer, som emellanåt är blodblandade, samt med magsmärtor, illamående, kräkningar och feber. En relativt vanlig komplikation är ledbesvär (reaktiv artrit).
Diagnostik och behandling
Diagnos ställs genom att bakterierna påvisas i avföring med odling eller molekylärbiologiska metoder. Normalt behövs ingen antibiotikabehandling, men en del patienter behöver vätskeersättning.
Förebyggande åtgärder
Livsmedel som kan tänkas innehålla campylobacter är framför allt färsk kyckling och annan matfågel, som behöver tillagas så att hela köttet uppnår minst 65 °C. Bakterien kan även finnas i andra köttslag. Vid hantering av risklivsmedel är det viktigt med god livsmedelshygien då campylobacter kan föras över från livsmedlet till köksredskap, skärbrädor etcetera. Man bör inte dricka orenat vatten eftersom det kan vara smittförande.
Flugor har föreslagits kunna sprida smittan. Därför är det klokt att täcka över mat som står framme.
Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott
Campylobacterinfektion är enligt smittskyddslagen en allmänfarlig sjukdom och en smittspårningspliktig sjukdom alla inträffade fall ska anmälas till smittskyddsläkaren i landstinget och till Folkhälsomyndigheten.
Misstänkta utbrott från vatten och livsmedel ska meddelas till miljökontoret eller motsvarande i kommunen.
Kyckling i Sverige
• Vi förbrukar 22,4 kg kyckling per person i Sverige (2015).
• Förbrukningen har ökat med 3,4 procent mellan 2014 och 2015 och fortsätter öka i år.
• 66,5 procent av den kyckling som förbrukas i Sverige är svenskproducerad (2015).
• Mindre än en procent är ekologisk.
• Kyckling kan få campylobacter i tarmarna – och även på utsidan av kroppen – när den föds upp. Målet är både att se till att det finns så lite bakterier som möjligt i kycklingarna under uppfödningen, och sedan se till att de sprids så lite som möjligt under transporten och slaktprocessen.
• Risken är större att importerad färsk kycklingkött och svensk ekologisk kycklingkött innehåller mer campylobacter. I färsk kyckling finns generellt mer campylobacter, men även fryst kyckling kan innehålla bakterierna.
Källor: Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt