Det finns stora hälsovinster att göra på tillskott av D-vitamin och det är dags att Livsmedelsverket tar saken på allvar och lyfter fram behovet av att rekommendera högre doser, skriver Sanna Ehdin Annandala, filosofie doktor och författare, på Kurera debatt.
Tidigare i veckan skrev två forskare ett debattinlägg i SvD där de anklagade myndigheter för att förbise allvaret med för låga nivåer D-vitamin, som de menar är en allvarlig riskfaktor för sjukdomar som till exempel värk, muskelsvaghet, kognitiva nedsättningar, ms, demens, Parkinsons, barndiabetes, tjocktarmscancer, schizofreni, fetma, autism, utvecklingsstörning och depression.
De fick snabbt replik från en docent som menade att det är för kostsamt att screena hela svenska folket för eventuell D-vitaminbrist.
Men någon mätning behövs inte, ryter hälsoprofilen Sanna Ehdin Anandala.
– Höj rekommendationerna istället – och dela ut gratis D-vitamin till alla gravida, menar hon.
Så här skriver hon.
► Läs också: Mer D-vitamin kan förbättra folkhälsan
Så var D-vitaminet i hetluften igen. Låga D-vitaminnivåer är en allvarlig riskfaktor för en lång rad kroniska sjukdomar, inklusive cancer – men ansvariga myndigheter struntar i det trots upprepade påstötningar. När forskarna och psykiaterna Susanne Bejerot och Mats Humble nu ryter till i SvD jublar jag ”Hurra!” För fick jag bestämma skulle vi dela ut gratis D-vitamin, C-vitamin, fiskolja och selen till alla – och speciellt barn och äldre.
Få saker är så viktiga för hälsan och självläkningen som just D-vitamin. D-vitamin är unikt bland vitaminerna eftersom det är ett steroidhormon, samma som våra könshormoner testosteron och östrogen. Vi har bara 30 000 gener i kroppen och vitamin D påverkar 2 000 av dem, vilket visar hur viktigt det är!
Vi får naturligt mycket av vitaminet på sommaren när vi solar och det hjälper till att hålla oss pigga och friska. Det är av den anledningen som vi är mer sjuka på vinterhalvåret när solens strålar är svaga. D-vitamin behövs för emotionell och psykisk stabilitet, för att få ett stabilt nervsystem och normala hjärtslag. Det är väsentligt för sköldkörtelns funktion – för produktionen av tyroxin – och brist ger lägre energinivå. Det hjälper även huden att andas och är stärkande för lever och galla.
► Läs också: Hur mycket D-vitamin behöver man? Experten svarar
D-vitamin skyddar mot MS, barndiabetes och tjock- och ändtarmscancer larmar två andra läkare och forskare, Jonatan Salter och Peter Sundström, på SvD Brännpunkt. De skriver:
”Livsmedelsverkets gränsvärden för D-vitamin må vara tillräckligt för att förhindra engelska sjukan, men räcker inte för att skydda mot de allvarliga sjukdomarna.”
De säger samma som jag sagt i snart 20 år. Livsmedelsverket struntar fullkomligt i att informera oss om vad som skapar hälsa… Det är sanslöst och oseriöst.
Det finns stora hälsovinster att göra på tillskott av D-vitamin. Hela 60 procent av de som har typ 2-diabetes har D-vitaminbrist. Ett tillskott med 4 000 IE (internationella enheter) D-vitamin dagligen gav i en studie förbättrad insulinkänslighet och minskat fasteinsulin hos kvinnor med nedsatt insulinkänslighet och D-vitaminbrist jämfört med placebo.
D-vitamin ger även ett 60 procentigt skydd mot en rad cancerformer, visar ny forskning, och personer som utvecklar cancer har ofta låga halter D-vitamin i blodet. Trettio procent av all cancer skulle kunna förebyggas om vi ökade intaget av D-vitamin menar en internationellt erkänd forskare och läkare.
Lystring gravida: I en Göteborgsstudie av gravida ljushyllta kvinnor uppvisade var fjärde D-vitaminnivåer motsvarande ett bristtillstånd vintertid och hela 85 procent hade insufficiens. Att tro att D-vitaminrika födoämnen som fisk och kantareller kan råda bot på detta är naivt.
Allvarlig brist på D-vitamin hos gravida ger tre till fyrfaldigt ökad risk för att föda ett barn med svår autism kombinerat med psykisk utvecklingsstörning och hyperaktivitet. Alarmerande – speciellt eftersom dessa tillstånd ökat mycket.
► Läs också: I riskzonen för D-vitaminbrist? Kolla här!
Det är redan konstaterat en fjärdedel av svenska skolbarn har D-vitaminbrist (data för åttaåringar från 2011). D-vitamin behövs för att lagra kalcium i skelettet och motverka benskörhet senare i livet – men brist på vitaminet kan även leda till en rad andra hälsoproblem. Skolbarn ska därför äta smör och inte margarin – samt även ta tillskott under vinterhalvåret.
Livsmedelsverket måste ta detta på allvar och lyfta fram behovet att rekommendera betydligt högre doser, särskilt under vinterhalvåret. Alla borde ta höga tillskott av D-vitamin vintertid, minst 2000 IE per dag. Det är i princip omöjligt att förgifta sig med D-vitamin genom kosten. Tvärtom är det bra med rejäla doser – terapeutiskt.
Susanne Bejerot och Mats Humble har nu fått svar på SvD Brännpunkt från Anders Kallner, docent vid Karolinska Institutet, men han snurrar in det i att det är för dyrt att screena människor för brist. Men det behövs inte utan höj rekommendationerna istället och dela ut gratis D-vitamin till alla gravida. Det är en väldigt bra start!
Docent Kallner skriver bland annat: ”Större delen av befolkningen under den mörka delen av året rekommenderas ett kosttillskott av 400-1000 IU/dag receptfritt i handeln.” Jag tillåter mig att korrigera honom. Det bör vara minst 2000 IU per dag, men det är ett steg i rätt riktning.
Sedan lägger han till att ”vetenskapliga bevis för den allmänna och övergripande nyttan av vitamin D, i Karl Poppers mening, saknas.” Läs på igen då Dr Kallner…
► Läs också: Riksrevisionen efter ny granskning: Läkemedelsjättarna har för stort inflytande!
Chansa inte utan ta D-vitamin under hela vinterhalvåret. 2-4000 IE per dag är en bra dosrekommendation. Du kan köpa det vart som.
Av Sanna Ehdin Anandala, PhD och författare
Kurera debatt är en debattsida för friskvård och naturlig hälsa.
Här ges möjligheten att ventilera sin åsikt, ge replik eller kort och gott skapa debatt.
Sidans debattartiklar och skribenter är fristående från Kurera och behöver alltså inte vara åsikter Kurera delar.
Vill du skriva ett inlägg på Kurera debatt kontaktar du redaktionen på webbredaktor@kurera.se.
Fakta
Sanna Ehdin Anandala är fil. dr, immunolog och verksam som fri forskare, föreläsare och författare. Hon har en doktorsgrad från Lunds universitet och gjorde 1989–92 post-doc-forskning i immunterapi och neuroimmunologi vid forskningsinstitutet Scripps Research Institute i La Jolla i södra Kalifornien.
Sedan 1991 har hon ägnat sig åt självläkning och systemhälsa, vilket innebär att se till helheten och sambandet mellan kropp, tanke, känsla, själ och hälsa. Hon anlitas ofta som expert och konsult, har gett över 450 föreläsningar i ämnena självläkning, kost, helhetshälsa och livsstilsändringar – och är just nu aktuell med en föreläsningsturné.