Kan vi locka med en gräshoppssallad eller en soppa med larver? Inte? Bäst du vänjer dig för snart kan sådana frågor vara verklighet.
Ska vi fortsättningsvis lyckas tillhandahålla tillräckligt med mat för världens växande medelklass finns ett behov av alternativa proteinkällor, menar alltfler experter. Ett faktum som gjort att intresset för industriell insektsproduktion stigit i Europa. Redan nu är den första insektsfarmen i stor skala på gång – i grannlandet Danmark.
Den danska kändiskocken Rasmus Leck Fischer har precis släppt en kokbok om insekter med målet att få se fler insekter till middag och fest. Han är dock inte den enda som plötsligt fått insekter på hjärnan.
Förra året försökte företaget Irma låta exotiska livsmedel som gräshoppor, larver, mjölmask och buffel maskar vara en del av sortimentet i en enda butik i centrala Köpenhamn. Det tog dock bara en dag efter lanseringen innan krypen, av olika anledningar, drogs tillbaka. Men det görs garanterat snart nya försök.
► Läs också: 12 uppfinningar som ska hjälpa till att rädda världen
En FN-rapport konstaterade 2013 att det kan bidra till att minska svält, om vi börjar äta sådant som getingar, skalbaggar och syrsor. Knäppt, tänker du kanske? Smart, menar andra. En av dem är Danmarks miljö- och matminister Esben Lunde Larsen.
– I andra delar av världen används insekter som både foder och livsmedel. Det är inte brukligt i Europa, men det finns en brist på protein i djurfoder, och insekter kan vara en av de lösningar vi behöver titta på, har han sagt i ett uttalande.
Insektstrenden bedöms ha slagit igenom inom två år
Ska vi kunna möta utmaningen med att kunna tillgodose tillräckligt med mat för världens växande medelklass, med sin bland annat stora efterfrågan på kött, behöver vi titta på vilka proteinalternativ som finns. Det är nu en process som påbörjats. Till skaran av bönder (köttbönder, grisbönder, spannmålsbönder, mjölkbönder – och så vidare) kan nu en ny typ av bonde sälla sig: insektsbönderna (ping: Bonde söker fru).
På 10-20 platser i Danmark har man redan gått vidare till att producera larver och insekter till framtida livsmedel. Om cirka två år bedömns den nya maten ha slagit igenom, lyder bedömningen, skriver Jyllands-Posten.
Tänkt att lösa flera utmaningar
Insekterna ska användas till livsmedel, såväl i ursprunglig form som i fabrikat, samt till djurfoder och gödningsmedel, skriver Food Supply.
Insekter kan lösa en rad av de utmaningar som världen står inför, både mänskligt och miljömässigt. Behovet av ett naturligt protein i livsmedel växer sig allt större. Dessutom är insekter ett bra alternativ till den soja som idag importeras till djurfoder.
► Läs också: Soja: Vän eller fiende?
Insekter äts redan på flera håll i världen
Upp till tio procent av världens befolkning äter redan insekter i sin vardag. Insektsgårdar finns till exempel på flera ställen i Thailand, medan produktionen i Europa precis har börjat att vinna mark. I Holland föds det redan upp insekter som ska tjäna som mat. Och nu är alltså insektsboomen redo att brisera i Danmark.
– Från danskt håll är vi mycket intresserade av de möjligheter och fördelar som finns med produktion av insekter för livsmedel och foder. Insektsgårdar kan lätt vara ett intressant bidrag till det framtida danska jordbruket, resonerar Esben Lunde Larsen.
► Läs också: Åtta vetenskapliga teorier om varför kött orsakar cancer
Grisuppfödning blev insektsuppfödning
På gården Heimdal Entofarm på Jylland är produktionen redan igång. Här har grisarna fått lämna plats för mjölmaskarna och gården är den första storskaliga insektsfarmen i sitt slag i Danmark, skriver Food Supply DK.
En av delägare i Heimdal Entofarm är veterinären Dorte Svenstrup som tidigare hyrde tidigare ut byggnaderna på sin mark för grisproduktion, men dåliga resultat lämnade byggnaderna tomma.
– Jag var på jakt efter nya möjligheter som inte var knutna till det konventionella lantbruket. En vän föreslog insekter och nu är vi igång, säger Dorte Svenstrup till Food Supply DK.
Ska bli mat till djur och människor
Gården producerar insekter som ska tjäna som djur- och människoföda. Insekterna lever på restprodukter från livsmedelsproduktion och frasset används som gödningsmedel. Insektproduktion är långt effektivare än traditionellt jordbruk, hävdar experter. Inte minst eftersom insekterna förbrukar betydligt mindre foder och vatten, upptar mycket mindre utrymme och avger mycket mindre koldioxid (CO2).
► Läs också: Därför ska du äta protein
Siktar mot produktion på 28 ton om året
Än så länge är produktionen begränsad till några få hundra kilo insekter, men målet är att kunna producera och leverera uppemot 28 ton om året – och helst mer än så.
– Just nu är vi i en testfas där vi prövar vilka metoder som fungerar bäst. Vi ska också kunna dokumentera att livsmedelssäkerheten är i topp. I den lilla hall som vi nu använder räknar vi med att kunna producera 28 ton om året, men vi har fler byggnader som också kan användas, säger Dorte Svenstrup.
Hon säger sig inte vara orolig för en låg efterfrågan.
– Min uppfattning är att många unga inte är rädda för att äta insekter.
► Läs också: 12 källor till protein för den som inte äter kött
Nu står bara byråkratin i vägen
Ett hinder som skulle kunna stoppa en uppskalningen till storproduktion är regleringen av livsmedel i Danmark. I nuläget saknas riktlinjer för hantering och produktion av insekter i vissa fall.
– Det hänger i hög grad på hur snabbt Fødevarestyrelsen (danska Livsmedelsverket) och det politiska systemet fasar in insekter i lagarna. Vi har precis fått godkänt för att producera hela insekter till livsmedel, men saknar tillstånd att producera till djurfoder, berättar Dorte Svenstrup.
Läs mer:
• http://www.jyllands-posten.dk/protected/premium/indland/ECE8961805/fremtidens-mad-melorme-og-insekter
• http://www.food-supply.se/article/view/290855/forsta_insektsfarmen_i_stor_skala_pa_gang
• http://www.fyens.dk/modules/mobile/article?articleid=3057301
• http://mfvm.dk/nyheder/nyhed/nyhed/dansk-insektfarm-kan-blive-fremtidens-landbrug
• http://cphpost.dk/news/insect-farms-could-become-the-future-of-danish-agriculture.html
Av Isabelle G Hedander
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!