Inför valet 2018 har Kurera skickat ut en enkät till samtliga riksdagspartier med frågor som rör hälsa och miljö. Idag har turen kommit till Miljöpartiet där Stina Bergström, riksdagsledamot och miljöpolitisk talesperson svarat på frågor från Kureras expertpanel.
Jämlikhet
När Kurera frågar Alexandra Charles från 1,6 och 2,6 miljonersklubben vad hon vill ställa för fråga till partierna ställer hon sig frågande till om vård och bedömningar verkligen är kopplade till individuella behov och förutsättningar – eller om föreställningen om en person styrs utifrån kön, bakgrund eller utbildning.
Vad gör ert parti för ökad jämlikhet inom vården?
– Alla ska känna sig säkra på att välfärden är tillgänglig när de behöver den, oavsett bakgrund, kön eller hur deras privata ekonomi ser ut. Miljöpartiet värdesätter principen om att den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. När privata sjukvårdsförsäkringar tillåts utnyttja resurser inom ramen för den offentligt finansierade vården riskerar denna princip att urholkas. Vården ska hålla en hög kvalitet och ha en god tillgänglighet så att behovet av privata sjukvårdsförsäkringar minskar.
Fortfarande finns skillnader i mäns och kvinnors tillgång till vård, skillnader som kan ta sig uttryck i exempelvis olika långa väntetider och olika tillgång till högkvalitativa behandlingar eller läkemedel. Att tillgången till vård och behandling inte är lika oavsett kön är oacceptabelt. Miljöpartiet vill se vidare på hur vi säkerställer likvärdig vård för män och kvinnor. Vi ser ett behov av att alla landsting öppet redovisar hur jämställd vården är och säkerställer att könsuppdelad statistik finns tillgänglig. Sedan november 2016 utgör jämställd hälsa regeringens femte jämställdhetspolitiska delmål. Regeringen har under mandatperioden 2014-2018 gjort stora insatser för att stärka förlossningsvården och kvinnors hälsa i övrigt, bland annat med stora budgetförstärkningar. Avgiftsfri mammografi har införts i alla landsting och alla preventivmedel som ingår i läkemedelsförmånerna har blivit avgiftsfria för kvinnor under 21 år. En stor satsning har gjorts på psykiatri och psykisk hälsa, vilket har potential att bidra till att minska sjukskrivningar, som är vanligare bland kvinnor än män.
Under vår tid i regering har vi även tillsatt en kommission för jämlik hälsa, som har lämnat en rad förslag som nu bereds i regeringskansliet. Regeringen formulerade redan i regeringsförklaringen 2014 målet att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation.
LÄS OCKSÅ: Magdalena Andersson: Kommitté ska minska ojämlikheten i samhället
Friskvård
Peter Feldt är generalsekreterare i Kroppsterapeuternas yrkesförbund och representerar legitimerade fysioterapeuter. Peter arbetar även aktivt med det så kallade BOT-avdraget som innebär att alla – inte bara den vars arbetsgivare erbjuder friskvårdsbidrag – ska få rätt till att få ersättning för friskvård genom ett avdrag liknande RUT och ROT.
Två och en halv miljon svenskar säger att de skulle satsa på att få en bättre hälsa om man får bättre förutsättningar såsom ett BOT-avdrag. Hur ser ert parti på det?
– Vi är positiva till att främja tjänstesektorns utveckling och det är såklart positivt med tjänster som gör att människor mår bättre på olika sätt, men vi har inte föreslagit att införa ett BOT-avdrag eller motsvarande i nuläget.
Komplementär medicin
Siri Lundström är talesperson för Facebookgruppen #Valfrivård som i dags dato har närmare 17 000 medlemmar som önskar större valfrihet inom vården. I samband med valet organiserar gruppen i samarbete med bland andra LIM, Läkarföreningen för integrativ medicin en paneldiskussion med representanter från de olika partierna på Kulturhuset i Stockholm för att debattera frågan.
Vad är er syn på integrativ vård, vilket innebär att man integrerar andra väl beprövade vårdformer som idag står utanför vården i den etablerde sjukvården.* På vilket sätt arbetar ert parti med att ge möjlighet att välja komplementär vård och öka individens valfrihet?
– En anledning till att många söker sig till komplementära alternativ är bemötandet och helhetssynen. Många beskriver känslan av att bli bemött som en människa och inte ett antal diagnoser. Det är ett område där sjukvården i övrigt har mycket att lära av komplementärmedicinen. Det är viktigt att behandlande läkare har kunskap om hela patientens sjukdomsbild och behandling för att kunna ge en patientsäker vård. För att öka kunskapen och förståelsen för komplementär medicin bör sjukvårdspersonal inom den offentliga vården ha möjlighet till utbildning om komplementär behandling. Att offentliga resurser självklart ska användas inom hälso- och sjukvårdsverksamhet som är förenlig med vetenskap och beprövad erfarenhet, förändrar inte det faktum att personal måste kunna svara på patienters frågor och ge korrekt information.
*Integrativ medicin avser utveckling och integration av evidensbaserad kunskap från olika alternativa medicinska traditioner för att komplettera den etablerade medicinen.
LÄS OCKSÅ: Liberalerna vill satsa på recept mot ensamhet
Egenvård
Frågan om kosttillskott är brännande och ständigt aktuell, kosttillskott är en viktig näring och omsätter årligen cirka 4,8 miljarder kronor samtidigt som den bidrar till att människor kan ta ansvar för sin egen hälsa. Trots det är befinner den sig ofta i skottlinjen. Frågan har framtagits i samråd med Mats Nilsson VD i branschorganisationen Svensk egenvård.
Vad gör ert parti för att värna den svenska egenvårdsbranschen?
– Vi har i nuläget inga sådana förslag.
LÄS OCKSÅ: Miljardstöd till svenska bönder efter torkan
Miljö
Miljöfrågan kommer från Beatrice Rindevall som är redaktör för Supermiljöbloggen. Sedan starten 2010 har Supermiljöbloggen informerat och skapat debatt kring miljöfrågor. Arbetet har sedan dess renderat en rad utmärkelser och 2015 tilldelades bloggen Världsnaturfondens pris Årets miljöhjälte.
Vårt vatten påverkas av både föroreningar och klimatförändringar, som vid översvämningar och torka. Hur vill ni göra för att säkerställa rent vatten åt alla – för såväl människor som djur och jordbruk – i framtiden?
– Tillgången till rent vatten är livsviktigt, och vattensituationen i stora delar av Sverige är bekymmersam. För att svenska VA-system ska klara av att leverera säkert dricksvatten i framtiden krävs kraftigt ökade investeringar. En anledning till behovet av renovering är för att anpassa dricksvattenförsörjningen till ändrade förhållanden som följer av klimatförändringar. Miljöpartiet vill därför att VA-avgiften ska kunna användas för förebyggande åtgärder, vilket behövs för att långsiktigt kunna finansiera nödvändiga åtgärder.
Miljöpartiet vill också vidta en rad åtgärder på myndighetsnivå för att stärka arbetet och regelverket kring dricksvatten. Bland annat vill vi se skarpare föreskrifter för dricksvattentäkter samt att regionala och kommunala vattenförsörjningsplaner ska finnas överallt.
Vi har en rad förslag för att säkerställa tillgången till rent vatten i framtiden, vi vill bland annat: göra dricksvatten till ett riksintresse; ge en myndighet nationellt ansvar att försörja dricksvatten; öka skyddet från dricksvattentäkter; ge viktiga vattenresurser (såsom Mälaren, Vänern och Vättern) tillräckliga vattenskyddsområden; samt ta fram riktlinjer för när bevattningsförbud bör införas i kommuner och landsting.
Av Nina Törmark
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!
Fakta
Kureras expertpanel består av:
Alexandra Charles von Hofsten, grundare av 1,6 och 2,6 miljonersklubben.
Peter Feldt, generalsekreterare Kroppsterapeuternas yrkesförbund.
Siri Lundström, talesperson för Facebookgruppen #Valfrivård.
Mats Nilsson, verkställande direktör Svensk egenvård.
Beatrice Rindevall, redaktör för Supermiljöbloggen.