Under torsdagen meddelade Socialdemokraterna att de tänker sätta in extra resurser för att möta utvecklingen med ökande psykisk ohälsa bland barn och unga. Förslaget är att insatserna bland annat ska stärka Elevhälsan som även ska börja screena för psykisk ohälsa i syfte att fånga upp problem tidigt berättar Lena Hallengren, nytillträdd barn- äldre- och jämställdhetsminister för Kurera.
Det rör sig alltså om ett vallöfte från socialdemokratiskt håll och summan som ska anslås är 250 miljoner om år, pengar som främst ska gå till förebyggande åtgärder riktade mot barn och unga i skolan och BUP. En summa som av kritiker – bland annat BRIS – anses låg, andra partier har gått ut med liknande, betydligt mer generösa löften. Bland annat lovar Moderaterna att satsa 500 miljoner kronor årligen den kommande mandatperioden för att korta väntetiderna till BUP och primärvården och Centern vill lägga 1,2 miljarder under tre år på en ny vårdform inom öppenpsykiatrin. Insatserna riktar sig emellertid mot olika målgrupper enligt S som ser psykisk ohälsa bland barn och unga som ett av vår tids största utmaningar. Man framhåller även att regeringen sedan tidigare satsat 200 miljoner kronor årligen på elevhälsa och 130 miljoner kronor årligen på ungdomsmottagningar samt fördubblat satsningar på ökad psykisk hälsa och bättre psykiatri under 2018.
Vad säger ni om kritiken att summan är för låg för att göra någon verklig skillnad?
– Jag håller inte med om det även om det alltid när man ska angripa stora samhällsutmaningar inte är helt enkelt att åtgärda, säger Lena Hallengren till Kurera.
Hon förklarar att det kan handla om att snabbt kunna sätta in stöd i form av till exempel kuratorssamtal innan det gått för långt. Så där andra partier satsar på att korta väntetiderna till den barn- och ungdomspsykiatriska vården syftar enligt Lena Hallengren Socialdemokraternas satsning till att förebygga och bidra till att det inte ska behöva gå så långt att den typen av insatser behövs.
Utöka Elevhälsans ansvarsområde
En stor del av detta är tänkt att ingå som en del av den screening som redan idag görs inom Elevhälsan, där barn i skolåldern vaccineras, mäts och vägs och undersökts för olika sjukdomar. Genom att där även lägga till den psykiska aspekten av hälsan är mycket vunnet tror Lena Hallengren som menar att man då kan fånga upp de som är i riskzonen.
– Kan man komma längre där och förebygga minskar förhoppningsvis behoven av psykiatrisk vård, säger Lena Hallengren.
LÄS OCKSÅ: Folkhälsomyndigheten: Psykisk ohälsa hos barn och unga ökar
”Måste skilja på graderna av problematik”
Jag frågar om det inte finns en risk att en sådan insats kan leda till att vanlig existentiell pubertetsproblematik sjukdomsstämplas och fler tidigt ges diagnoser, men det tror inte ministern:
– Det är klart att man måste ta hänsyn till det. Jag utgår ifrån att de som arbetar inom Elevhälsan är medvetna om precis den problematiken.
Man vill även förstärka resurserna inom sjukvården så det ska gå lättare att få hjälp på vårdcentralen och utveckla ungdomsmottagningen på nätet – UMO. Med i förslaget finns även en förstärkt satsning på suicidprevention.
Tanken är att det inte bara ska gå snabbt att komma i kontakt när det är akut utan att det även ska gå snabbt att få hjälp att bryta en utveckling eller stilla en oro, menar Lena Hallengren.
– Det är viktigt att vi inte glömmer bort de tidiga insatser som gör att det inte handlar om psykiska sjukdomar utan psykisk ohälsa säger Lena som menar att det är viktigt att vi inte beskriver allt med samma termer utan skiljer på grader av problematik.
LÄS OCKSÅ: Trots vändande trend – unga äter för lite frukt och grönt
Tidiga insatser kan förebygga
Lena Hallengren ser heller inte någon risk för ökad medicinering utan trycker på att utgångspunkten i det här fallet är att psykisk ohälsa inte handlar om vare sig psykiatriska diagnoser eller medicinering.
– För de allra flesta betyder inte det att man behöver gå vidare i sjukvårdkedjan.
Istället kan insatserna handla om samtal med kurator och åtgärder inom skolan samt arbete inom Elevhälsan enligt Lena Hallengren. Och att titta på hur skolan arbetar som helhet och hur man kan hjälpa och stötta enskilda elever.
– Det här är ett sätt att visa på hur man kan upptäcka problemen tidigare och inte bara säga att vi ska ha kortare köer till BUP.
LÄS OCKSÅ: Probiotika och kostomläggning – hjälp vid depression
Missa inte tillfället till samtal
Istället rör sig detta om ett förebyggande arbete och ministern ser stora möjligheter när det kommer till att sceeningen även ska omfatta barn och ungas psykiska hälsa och ser det som ett tillfälle att ha en dialog även kring måendet.
– Lägg in frågor, ha ett samtal och se till att inte missa det tillfället att möta barn och unga som kanske bara väntar på att någon ska ställa frågan, säger Lena.
I ett större perspektiv handlar det förebyggande arbetet också om att motverka att barn och unga mår dåligt och där ingår att se till att föräldrarna mår bra och till exempel har arbete så det kan klara av att stötta sina barn, men också att fler chanser ges i skolan så inte allt står och faller med ett prov menar Lena Hallengren.
Av Nina Törmark
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!