Musikern Ronnie Åström om livet som högkänslig

Högkänslighet eller HSP har seglat upp på senare år som en förklaringsmodell som kan skänka lättnad åt många som känt att de har svårt för situationer som andra tycks känna sig fullt bekväma i. Musikern Ronnie Åström är en av dem, i denna intervju med Kurera berättar Ronnie hur han lärt sig handskas med känsligheten.

De som är högkänsliga sägs ofta vara mer intuitiva, kreativa och empatiska och anses vara bra på att ”läsa av” ett rum eller andra människor. Förmågor som många gånger är en tillgång men som också har en baksida. Det kan ta på krafterna att vara så inkännande och behovet av lugn och återhämtning är många gånger större för de som besitter dessa egenskaper, något som dagens samhällsklimat inte alltid ger utrymme för.

Det krävs också att man kommer till insikt och respekterar att man faktiskt är högkänslig för att anpassa sitt liv så att det inte tar så mycket på krafterna och ibland kan det behövas hjälp. Men HSP är ingen sjukdom och ska inte behandlas som en sådan, utan kommer sig av att centrala nervsystemet är känsligare hos högkänsliga personer.

Inga diagnoser passade
En som tidigt kom till insikt om sin högkänslighet är musikern och gitarristen Ronnie Åström, 43. Men det kom inte som en blixt från klar himmel utan var något som växte fram i arbetet med den terapeut han gått hos i under några år. Ronnie trodde länge att det var något fel på honom, att han led av någon diagnos, men inget passade. Av den enkla anledningen att Ronnie egentligen inte mådde dåligt. Problemet var snarare att Ronnie försökt anpassa sig efter omgivningens krav, något som till slut slog bakut. Med insikten om att det rörde sig om HSP infann sig en stor lättnad för Ronnie, han hade gjort ett test och stämde till punkt och pricka in på beskrivningen.
– Det finns inga tveksamheter. Jag har hela registret, säger Ronnie.
Nästa steg var att identifiera sina behov och lära sig hur man bäst lever som högkänslig.

Svårt i sociala situationer
Ronnie, delade nyligen en post på Instagram där han förklarade vad det innebär för honom att vara högkänslig. Där nämner han bland annat att han i sociala sammanhang kan känna sig tillknäppt, alternativt att han pratar för mycket.
– Det har jag alltid besvärats av. Ibland har jag undrat om jag är knäpp.
Men den sociala biten innebär inte lika stora problem numera, Ronnie är sedan tio år tillsammans med journalisten och medieprofilen Annika Jankell som han beskriver som ett socialt geni, något som underlättar mycket när de befinner sig i sociala situationer tillsammans.
– Då står jag till en början lite i bakgrunden och hejar och nickar säger Ronnie som sedan kan hitta in i konversationen i sin egen takt.

LÄS OCKSÅ; Högkänsliga män visar vägen ur en snäv mansroll

Ett modigt initiativ
Det var första gången Ronnie skrev om sin högkänslighet på sociala medier Ett modigt initiativ av någon som lever en stor del av sitt liv i någon form av offentlighet men också viktigt då HSP oftast tillskrivs kvinnor, inte så konstigt kanske då bilden av kvinnor som känsliga varelser är rätt rotad i vårt medvetande. Även om ingen motsäger att män kan vara känsliga, är ändå den rådande bilden att en man ska vara tuff och klara skivan i alla lägen. Och absolut inte gråta.

Därför är det extra välkommet att någon lättar på förlåten och berättar hur det egentligen förhåller sig. För högkänslighet är förstås lika vanligt hos män, och kan få till följd att många sätter upp ett pansar, isolerar sig eller dövar sig med alkohol, helt enkelt för att skydda sig. Och vet man inte varför man reagerar som man gör kan det vara svårt att vara lyhörd för signalerna som säger att det är dags att dra ned på tempot eller bara vara själv ett tag och förstå att det är det som behövs.

Flyttade hemifrån som 16-åring
Nyligen kom det ut en bok som heter ”Den högkänslige mannen” av den tyske psykologen Tom Falkenstein som bland annat driver ett europeiskt center för högkänslighet i Berlin. Enligt honom handlar mycket om manlig frigörelse och att förändra mansrollen. Något som stämmer väl in på Ronnies berättelse. Ronnie flyttade hemifrån tidigt och kom till Stockholm redan som 16-åring för att spela i ett band.

Han är uppvuxen i Jämtland och hade en tuff uppväxt då han på grund av mammans missbruk tvingades bo hos fosterföräldrar. Det hann bli sammanlagt tolv fosterhem på nio år, innan Ronnie kunde bo med sin mamma igen. Något som troligen är en starkt bidragande orsak till att Ronnie utvecklat en så utpräglad känslighet. Den som ständigt måste anpassa sig efter nya situationer lär sig att bli lyhörd för sin omgivning, något Ronnie fick lära sig tidigt.

Rollen som familjefar skavde
Ronnie bildade också familj tidigt och kastade sig in i rollen som äkta man och familjefar med hull och hår i 20-årsåldern, en roll han tydligt kände skavde men ändå anammade.
– Jag gillade idén, säger Ronnie.
Men det dröjde inte så länge innan den bilden rämnade, det var när Ronnie såg filmen ”I am Sam” med Sean Penn som allt ställdes på ända och han förstod att han måste bryta upp.
– I slutscenen på den filmen brakade jag samman fullständigt. Jag var helt förstörd.

LÄS OCKSÅ: Bob Hansson: Största hotet mot vår hälsa är vår egen vanliga vardag

Film ledde till skilsmässa
Ronnie skilde sig från sina döttrars mor och flyttade, men det var först senare när han fått ordning på tillvaron igen som pusselbitarna började falla på plats. Det var terapeuten han gick hos som föreslog att Ronnie kanske var högkänslig.
– Och där hittade jag mig själv.
Efter det blev livet mycket lättare för Ronnie som nu har en betydligt större förståelse för sina behov, behov som han också respekterar. Bland annat genom att planera sina förehavanden noggrant.
– Jag blir jätteängslig när jag inte har kontroll på tiden säger Ronnie som är noga med att alltid vara ute i god tid.

Lider av prestationsångest
Som musiker lever Ronnie ett ganska utsatt liv, att stå på scenen är att exponera sig men det fungerar ändå bra för Ronnie. Hans största problem när det kommer till yrkesutövandet är istället prestationsångesten.
– Det är det som är starkast hos mig och i mitt yrke som musiker är det en katastrof.
Det är mycket som kan sätta krokben berättar Ronnie.
– De spelningarna blir inte roliga.

Så har det alltid varit, ända sedan starten men det är först nu Ronnie förstår vad det beror på. Han trodde länge att han kanske inte övat tillräckligt men det är inte där problemet ligger. Idag har Ronnie utvecklat ”redskap” för att handskas med olika situationer som kan uppstå, och han berättar att han inför ett svårt stycke mentalt förflyttar till en annan miljö.
– Då blir det bra.

LÄS OCKSÅ: Högkänsliga har hemliga superkrafter

Medverkar i flera olika band
Ronnie har varit musiker sedan han gick ut högstadiet och har kompat många kända svenska artister, dessutom skriver han och framför eget material. Högkänslighet är kanske inte den bästa egenskapen om man ska ta sig fram i en konkurrensutsatt bransch, bufflighet har aldrig legat för Ronnie.
– Jag har kommit dit jag är för att jag är bra på något, säger han.

Idag medverkar han i inte mindre än tre olika band, bland annat ”Peace conspiracy” ihop med Meja och Conny Bloom från Electric boys, utöver andra påhugg. Det låter som ett sjutusan till pusslande att få ihop det, särskilt med Ronnies behov av avskildhet och egentid – men det funkar. Lösningen heter bra planering. Och att samtliga band har gemensam manager.
– Hon har svart bälte i logistik.

Bor på flera platser
Ronnie gör i snitt 200 spelningar om året och turnerar mycket, när han inte är på vägarna har han sin hemvist i Lund där tills nyligen båda barnen och deras mor bor – äldsta dottern har precis flyttat hemifrån och lämnat Lund. Övrig tid bor Ronnie hemma hos flickvännen i Stockholm.

En kringflackande tillvaro kan tyckas men det passar Ronnie perfekt som har lugnet och arbetsron att kunna koncentrera sig helt på musiken och att lära in eller skriva nya låtar när han är hemma i Lund. Och även om yngsta dottern blir myndig om några år kommer Ronnie troligen inte lämna Lund helt:
– Det är där jag har lärt mig att vara ledig.

LÄS OCKSÅ: “Född HSP – du sitter på en oerhörd rikedom”

Träning fungerar som meditation
När vi ses är det på ett fik söder om Söder i Stockholm och Ronnie har precis klivit av Finlandsbåten där han spelat ”Rhapsody in rock” ihop med Robert Wells och sångaren Mikael Rickfors. Det är årets första vinterdag och kylan är lite svår att skaka av sig. Efter att ha sett hans instagraminlägg hörde jag snabbt av mig och frågade om Ronnie ville ställa upp på en intervju.

I inlägget berättar Ronnie att fysisk träning är till stor hjälp. Bland annat springer han mycket och gärna, han går även på gym även om han är noga med att välja tider när inte så många andra tränar. Men främst är det löpning som gäller, det fungerar som en sorts meditation för Ronnie.

Har slutat ifrågasätta sig själv
I övrigt är det paus som tycks vara ledordet, att pausa och spola tillbaka bandet som han uttrycker det. Och att börja dagen lugnt, Ronnie svarar inte på jobbsamtal före lunch och tittar inte på sociala medier heller. Även om han går upp tidigt behöver han ha ett lugn och bara vara med sig själv innan han tar itu med världen – något han till fullo accepterat.
– Sedan jag slutade ifrågasätta mig själv blev jag lycklig, summerar Ronnie.

Av Nina Törmark

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!